Hur ser du ut, lärare?

Det är allt mer sällan som Sam Aalto får kommentarer kring sitt utseende.

– Eleverna frågar ju så klart, speciellt de första lektionerna med en ny klass, men faktiskt har frågorna blivit färre med åren. Många av dem har ju föräldrar eller syskon med tatueringar, det är inte så märkvärdigt längre, säger Sam Aalto som är utbildad SO-lärare men i dag arbetar som bildlärare på Nyboskolan i Tibro. Han tror att hans utseende kan inspirera eleverna att våga vara sig själva.

– Det är vårt ansvar som lärare att uppmuntra eleverna att sträva efter sina egna mål och uttrycka sin personlighet, oavsett vem de är eller var de kommer ifrån. Barnen är individer och ska få vara det. Då måste vi som lärare föregå med gott exempel.

Men Sam Aalto menar ändå att det finns en gräns för hur lärare får klä sig.

– Vissa saker är ju direkt olämpliga, som politiska ställningstaganden eller budskap som inte är förenliga med skolans värdegrund. Sedan kan viss klädsel uppfattas som sexuellt stötande, det är kanske inte så bra att komma klädd i burleska kläder. Men så länge du håller dig inom det lagstadgade utrymmet och till det som kan anses socialt acceptabelt så tycker jag man får se ut som man vill. 

”Man köper inga billiga poäng med ett utmanande utseende.”

Kan det vara en fördel som lärare att inte se ut som alla andra?

– Man köper inga billiga poäng med ett utmanande utseende. Det kanske väcker intresse de första två lektionerna, men sedan har du 200 lektioner kvar som måste fyllas med vettigt innehåll. En del tror att det effektsökeri, men barnen ser genom det rätt snabbt

Sam Aalto tycker att de skolor som har regler för lärarnas utseende har valt fel väg.

– Det finns ju en och annan skola, framför allt friskolor, som har dresscode för sina anställda. Tanken är väl att lärarnas utseende ska spegla en viss typ av värdering, men jag tycker det är dumt. Konformitet är inget som är eftersträvansvärt.

Läraren Andreas Nilsson håller inte med. Han är lärare vid Internationella engelska skolan i Umeå.

Efter 12 år på kommunala skolor är han inne på sitt trettonde. Och en av skillnaderna är att den nya arbetsplatsen kräver slips och kostymbyxa eller chinos. Det är inte okej att komma iförd slitna jeans.

– Jag sökte en liten förändring i mitt jobb som lärare och då passar det väl att man måste klä sig lite mer professionellt, det kändes som ett helt ok steg att ta, säger han.

Men Andreas Nilsson, som undervisar i mellanstadiet i engelska och SO, tror inte att det är kläderna i sig som gör det, egentligen.

– Du känner dig proffsigare och då tror jag att du beter dig proffsigare. Det jag var orolig för i början var hur det skulle påverka min relation till eleverna. Men det behöver man inte vara rädd för. Det är samma barn och de kommer med samma frågor och de är lika måna om att prata med mig som barnen på tidigare skolor. 

På Internationella engelska skolan tilltalar eleverna personalen med efternamn.

– Tillsammans med dresscode och när eleverna ställer en fråga och använder efternamnet så blir frågan bättre ställd. Det blir automatiskt jättebra stämning och jättebra klimat, säger han.

Han tror att de kommunala skolorna skulle kunna vinna på motsvarande attityd till lärarnas kläder.

– För mig personligen så ger det ändå en liten signal att nu är jag lärare, nu måste jag leverera. Det låter kanske löjligt men det påverkar ditt sätt att vara och det påverkar din yrkesroll. Sen måste du fortfarande göra intressanta och bra lektioner, inget kommer gratis, säger han.