richard_hakansson

Rickard Håkanson är lärare på Öllsjöskolan i Kristianstad. Fotograf: Niclas Bågenheim

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Schemastrul och brist på lokaler, men också mer tid för reflektion.
En dryg månad in på terminen vittnar lärare om stora skillnader när ämnet idrott och hälsa utökats med 100 timmar.
– Det är bra med mer fysisk aktivitet men vi ser en risk att lärarna blir utarbetade, säger Helen Hedblom från Svenska Idrottslärarföreningen.  

Sedan 1 juli i år gäller den nya stadieindelade timplanen för grundskolan. Den garanterar mer undervisningstid för alla elever i matematik och i idrott och hälsa. 

För idrottsämnets del handlar det om 100 extra timmar som utifrån Skolverkets rekommendationer ska fördelas så att 80 hamnar på högstadiet och 20 i årskurs 6. Hur man löser det praktiskt är upp till varje skola och enligt Svenska Idrottslärarföreningen (IL) finns stora skillnader mellan olika skolor:

– Vi hade våra farhågor och de verkar ha besannats. Lokaler räcker inte till och idrottslärarna jobbar mer än någonsin, säger Helen Hedblom, ordförande för IL nedre norra distrikt och lärare i Sundsvall.

Hon berättar om kollegor vars hela arbetsdagar fyllts av undervisning medan tiden för förflyttning, återhämtning och lektionsplanering inte räcker till. Somliga har tagit hjälp av facket för att få ner arbetsbördan. 

En förändring som påverkar en hel yrkeskår borde man ta på större allvar.

Helen Hedblom. Foto: Privat
Helen Hedblom. Foto: Privat

Helen Hedblom menar att man inom IL befarat en sådan här utveckling. Hon önskar att man från politiskt håll hade förberett verksamheterna bättre.    

–En förändring som påverkar en hel yrkeskår borde man ta på större allvar. Här i Sundsvall hade kommunen kunnat rusta med fler idrottsanläggningar och skolorna hade tidigt kunnat se över bemanningen. 

I Kristianstad har övergången gått smidigare. Rickard Håkanson på Öllsjöskolan skissade på ett upplägg och skolledningen köpte det rakt av. 

– I årskurs 7 fortsätter man som innan, med två sextiominuterslektioner i veckan. I årskurs 8 däremot blir det tre pass om vardera 60 minuter och niorna får två långpass på 75 minuter, berättar han. 

Fördelen med långa pass är att man hinner varva teori och praktiska övningar, menar Rickard Håkanson. Hans elever tar nu med sig datorn till varje lektion. 

– Jag tror att det gynnar inlärningen, att man inte frikopplar teorin utan integrerar den. Vi kan gå från genomgång till att testa en fysisk aktivitet och sen hinna avrunda med reflektion över det vi gjort.

Men även Rickard Håkanson har erfarit problem med schemaläggning och ser risker när ordinarie personal inte räcker till. Själv har han fått släppa en åk 8 till en kollega som tidigare bara undervisat på mellanstadiet.

– Man anställer inte en ny idrottslärare för att det felar med några lektioner. Då hittar man andra lösningar. Det man ofta hör är att obehöriga får täcka upp på mellanstadiet när den behöriga personalen behövs på högstadiet. 

Men Rickard Håkanson hoppas på fler utbildade idrottslärare även på mellanstadiet:

–Det är ju där man lägger grunden. Jobbar man tydligt med kunskapskraven redan i årskurs 4 till 6 är det lättare att ta vid när de kommer upp i högstadiet. 

Att Skolverket valt att förlägga de extra timmarna till grundskolans senare år beror på att ungdomar rör sig mindre när de kommer upp på högstadiet, något som både Rickard Håkanson och Helen Hedblom känner igen. Men hela ansvaret kan inte läggas på skolan menar de.

– Vi måste fortfarande öka medvetenheten om betydelsen av fysisk träning och givetvis har föräldrarna också ett ansvar, säger Helen Hedblom. Man kan tycka att en extra timme idrott och hälsa i skolan är en futtig åtgärd, men för dem som inte deltar i föreningsidrott eller har aktiva föräldrar kan det göra stor skillnad. 

Bra med mer fysisk aktivitet men inte på bekostnad av kvaliteten på undervisningen.

Regeringen gav redan 2011 Skolverket i uppdrag att se över hur ämnet idrott och hälsa kunde utvecklas. I uppdraget har Skolverket fokuserat på hur elever ska få fler möjligheter till rörelse under skoltid. Helen Hedblom och Rickard Håkanson är båda positiva till det utökade antalet idrottstimmar. 

– Det har varit mycket snack om daglig fysisk aktivitet i skolan men när ingen bär ansvaret rinner det så lätt ut i sanden. Nu har det gjorts tydligt att det ligger på idrottslärarna och med mer undervisning per vecka hinner vi såklart få in mer fysträning, säger Rickard Håkansson.

Samtidigt riskerar den ökade undervisningstiden att leda till brister på andra håll:

– Det är bra att eleverna få mer fysisk aktivitet men inte på bekostnad av kvaliteten på undervisningen. Om lärare inte hinner förbereda sig och kommer stressade till lektionen, då har ingen vunnit på detta, säger Helen Hedblom. 

Rickard Håkanson:

– Och vi ska inte glömma att idrott och hälsa är mer än rörelse. Det är ett kunskapsämne där vi har kunskapskrav att förhålla oss till. Vi måste fortsätta utveckla den teoretiska biten och då behöver vi få loss tid till planering och fortbildning. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm