Idrottsundervisningen kan överbrygga mycket

Åke Huitfeldt har arbetat som idrottslärare i 40 år och många av hans elever har varit nyanlända. I sin licentiatuppsats har han undersökt ett antal nyanlända ungdomars, 17–19 år gamla, möte med idrottsundervisningen i en medelstor stad.

– Jag har också valt att undersöka om deltagandet i idrotten har någon konsekvens för deras vardag. Nu kan jag ännu mer slå fast att idrott i skolan kan överbygga mycket och skapa en gemenskap som kan bli viktig för den här gruppen, samtidigt som lärare och skolan ställs inför en del utmaningar, säger Åke Huitfeldt.

I studien har Åke Huitfeldt gjort djupintervjuer med sex ungdomar. Utgångspunkterna i intervjuerna handlade om elevens uppväxt, flykt, skolgång och hur de upplever mötet med den svenska skolan och idrottsundervisningen. En viktig utgångspunkt har varit att titta på hur elevernas tidigare och nuvarande relation till fysisk aktivitet ser ut.

– Det visade sig att en del av eleverna aldrig hade sett en gymnastikhall eller ens haft idrott när de kom till Sverige. Det fanns också skillnader mellan könen. Flickorna upplevde att det fanns en begräsning i att delta med pojkarna vid vissa aktiviteter men vill ändå göra det. Därför är det viktigt att arrangera lektionerna så att alla känner sig trygga och bekväma, säger han.

Båda könen ska leva i en ny kultur samtidigt som de ska förhålla sig till sin egen kultur. Normer och religion kan skapa problem i undervisningen. Pojkarna uppgav att de hade fått prova på fysisk aktivitet i sina hemländer medan flickorna sa att de aldrig fått prova.

– Flickorna är fostrade i att vara på ett visst sätt, att de inte får ta plats och att det kan vara känsligt att delta i vissa idrotter. Inte minst i simundervisningen där man ska visa sig inför sina klasskamrater, säger Åke Huitfeldt.

För att skapa trygghet och få flickorna att ändå vara med har han några råd:

– Sätt upp väggar med enkla dörrar i duschen och låt flickor och pojkar simma på olika tider. Du kan också arrangera extra tillfällen utanför skoltid.

Ett annat betydelsefullt resultat ur studien är att det finns ett par aktiviteter som ungdomarna har svårare att förhålla sig till. Det är framförallt friluftsaktiviteter som skidåkning, skridskor, dans och orientering. Eleverna uppger dessutom att de ofta har haft svårt att förstå vad begreppet hälsa handlar om.

– Det handlar om fysiska och sociala begräsningar som ibland gör det svårt för eleverna att delta. En del av flickorna har kläder som kan vara ett hinder och religionen gör att de kanske inte får ta i pojkarna i en dans. Men det finns även en ovana att röra på sig, konstaterar Åke Huitfeldt.

Men även där går det att anpassa undervisningen för att eleverna ska känna sig trygga och uppnå betygskriterierna för godkänt.

– Enligt läroplanen kan du som lärare anpassa undervisningen. Det handlar ofta om att tänka till lite extra. En dans kan vara att göra rörelser i takt utan att ta i varandra och friluftsaktiviteter kan anpassas till olika miljöer och förhållanden, säger Åke Huitfeldt. 

Alla deltagarna i studien uppgav att de tycker att idrotten är ett roligt ämne som betyder mycket – inte minst för att träna språk och sociala färdigheter. Förutom att idrott är ett ämne i skolan har Åke Huitfeldt sett att det kan leda vidare till idrott och träning utanför skolan. Dessutom kan ungdomar från flera olika länder bli vänner trots att deras hemländer är i konflikt med varandra.

– Det är fantastiskt för mig som idrottslärare att se att elever från olika länder kan spela som ett lag och att flickorna också kan få vara med på sina villkor.
Lärare som arbetar med nyanlända ungdomar i ämnet idrott bör planera och organisera aktiviteterna för att så många som möjligt i den här gruppen ska kunna vara med.

– Arbeta välkomnande och tänk på att det går att göra på många vis. Samtala och kommunicera med eleverna, trygghet är ett nyckelord. Inte minst för flickorna, menar Åke Huitfeldt.

Lite överraskande var att flickorna i intervjuerna uppgav att de verkligen ville ha idrott med pojkarna, men att de efterlyste hänsyn. Och det, menar Åke Huitfeldt, kan organiseras med några enkla knep.

– Blanda lagen och tala om vad som gäller. Men om flickorna vill spela själva eller göra något annat, tänk brett. Försök vara inkännande. Det kan finnas elever som har aldrig har haft idrott och som behöver extra mycket stöd. Kom också ihåg att det kan finnas sociala begräsningar. Kanske behöver din elev ett par täckbyxor eller varma vantar om ni gör något utomhus på vintern?