”Inför ett gymnasialt basår”

Så står vi här igen. Oktober. Två månader in på terminen. Kliandes i håret, undrandes och lätt förbryllade. Vad hände? Varför? 

Eleverna har redan hunnit lämna in en eller flera uppgifter och det märks så väl åt vilket håll det barkar. Jag kan redan nu säga att någras resa kommer blir lång och i konstant uppförsbacke. Meningsuppbyggnader, analysförmågor och tankesätt. Som lärare i ett icke språk-ämne behöver jag kanske inte bry mig, men elevernas språkkunskaper påverkar ju förstås deras förutsättningar att nå bra resultat i mina ämnen. Med de förkunskaper de har, landar de som bäst på E i genomsnitt i de kurser som kräver språket – och när studenten är tagen har de egentligen bara gått ett förlängt högstadium. Då blir vägen till läkarlinjen, civilekonomlinjen eller ingenjörsutbildningar väldigt lång.

Vi skulle kunna ge dem bättre förutsättningar – en rejäl chans att lyckas – om vi bara vågade ställa krav och ändra på ett felande system.

Om vi tvingade dagens elever som väljer ett studieförberedande program att gå ett gymnasialt basår är jag säker på att betygen skulle höjas över hela kursutbudet. Har man läst svenska som andraspråk eller fått E eller lägre i svenska på grundskolan behöver man utveckla språket. Om man då tvingas läsa ett basår får man den möjligheten. Tänk ett helt år av studier i svenska, engelska och matematik – tänk vad det skulle göra. Det skulle förstås också gynna de elever som klarat grundskolan relativt bra, och troligtvis höja deras betyg.

Under sin första höst läser man svenska 1 (eller SvA1), engelska 5 och matematik 1a/b/c samt idrott och hälsa (vilket man läser på ett helt år). Klarar man alla de kurserna läser man under våren svenska 2 (eller Sva2), engelska 6 och matematik 2a/b/c. Klarar man inte någon av föregående kurser så läser man om dem. Klarar man dem inte en andra gång kanske ett teoretiskt program inte är någonting för dem.

När det sen är dags att välja program har man redan klarat de ämnen som är grundläggande för resterade studier – och har då möjlighet att utvecklas genom fördjupade studier i språk/matematik. Dessutom har man en bra verktygslåda för att klara övriga ämnen, som kräver större språk- och/eller matematikkunskaper (som kemi/fysik eller teknik-, ekonomi- eller samhällsvetenskapliga ämnen). 

| MISSING https://skolvarlden.se/sites/default/files/ola-alfredsson.jpg |Upplägget är enkelt: År 1, svenska, engelska och matematik samt idrott och hälsa. År 2, grundläggande kurser inom valt teoretiskt program (ex. kemi 1, företagsekonomi 1, samhällskunskap 1b) samt individuellt val. År 3, fördjupande kurser inom programmet + individuella val.

Med detta upplägg skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, elevernas chans att få högre betyg ökar också. På så sätt står de rustade inför universitetet och den typ av studier som bedrivs där, med de krav det medför.

Ola Alfredsson, lärare i samhällskunskap och religionskunskap

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.