lararlon
HÖK 12

Ingen lönesatsning trots stora lärarbehov

I mitten av december fattade Lärarnas Riksförbunds förbundsråd beslut om att inte säga upp det kommunala avtalet HÖK 12 i förtid. Många kommuner har gjort en uppvärdering av lärarnas löner – i genomsnitt har lärarnas löner ökat med 10,7 procent under 2012–2014 – och en uppsägning anses inte bidra till en mer positiv löneutveckling. Men ett femtiotal kommuner har fortfarande inte förstått allvaret.

Ljusdal: Ingen lönesatsning trots stora lärarbehov

I Ljusdal i Hälsingland är drygt 30 procent av lärarna obehöriga, det är svårt att rekrytera lärare från andra kommuner och de kommande pensionsavgångarna är stora. Trots det väljer kommunen ännu en gång att inte satsa på lärarnas löner. 

De senaste tre åren har Ljusdals kommun höjt lärarnas löner med 9,05 procent. 

Kommunchefen Claes Rydberg menar att Ljusdal inte är sämre än andra kommuner när det gäller lärarlöner. 

– Skolan är mycket prioriterad för oss. Till skolan och omsorgen om de äldre prioriterar vi fram så mycket resurser som det bara går. Intrycket som jag har fått är att vi ligger något över medianen när det gäller löneutvecklingen, inte under, säger Claes Rydberg. 

Christian Jensen är ombud för Lärarnas Riksförbund i Ljusdal och har under många år försökt föra en dialog med kommunens politiker och tjänstemän. 

– Man förstår inte problemet med lärarbristen här. I höstas satte man av 0,5 procent extra till lärarna, men bara från september, så i praktiken är det ju betydligt mindre. Och nu tycker man att ”nu har vi ju satsat”, fast de inte alls har det, säger han. 

Även Malin Ängerå, ordförande i utbildningsnämnden, är orolig över situationen. Hon berättar att ett av utbildningsnämndens mål för 2014–2015, antaget av kommunfullmäktige, är att höja alla lärares löner över riktmärket. 

– Vi är en landsbygdskommun med lärarbrist och vi behöver rekrytera många olika funktioner inom skolan. Det är klart att lönen kan vara en bidragande faktor för att lyckas. I utbildningsnämnden lyfte vi lönefrågan redan 2013, men vi upplever att vi inte får någon respons. Frågan ligger hos kommunstyrelsen som har personalansvaret, med kommunchef och personalchef till sitt stöd, säger Malin Ängerå. 

Vad gör ni för att få upp andelen behöriga lärare i kommunen?

– Även här upplever jag att vi ligger ungefär där andra kommuner ligger. Det är en allmän situation att det är svårt att rekrytera lärare och jag tror sannolikt inte att det går att få tag på behöriga lärare. Och finns det inga behöriga lärare så får vi ta sämre lösningar, vi måste ju ha lärare till våra elever, säger Claes Rydberg. 

Gör ni något för att stötta de lärare som vill läsa in behörighet?

– Det vet jag faktiskt inte. 

Även avgående kommunstyrelseordföranden, Leif Persson (S), säger att skolan är högt prioriterad:

– Det är en av de viktigaste verksamheterna, men vi har ju svårt med ekonomin. Det har väl inte funnits ekonomi till att höja dem. Det skulle ha varit önskvärt att höja lärarlönerna, men omsorgen går också med stort minus. Vi måste prioritera hela tiden, säger han. 

Trots er dåliga ekonomi har kommunalrådens löner ökat med 24 procent sedan 2007, enligt en granskning som Ljusdals-Posten gjort. Vad säger du om det?

– Jag har inte tänkt så mycket på det, säger Leif Persson. 

Malin Ängerå ser tillgången till utbildade lärare som en överlevnadsfråga för Ljusdals kommun. 

– Helt klart uppmanar jag lärarfacken att fortsätta påverka politiken. En kommun med en vision om att ha den bästa skolan ska också ha de bästa pedagogerna. Utbildningsnämnden kan inte själva påverka det här, säger Malin Ängerå. 

Christian Jensen ställer sig frågande till kommunledningens vilja att prioritera skolan och lärarna:

– Man kan ju spekulera i om de sämre lösningarna är de som eftersträvas från kommunledningens håll, det är ju billigare så.

 

ANEBY: Vi låg inte bra till och ville verkligen satsa på våra lärare

När HÖK 12 tecknades låg Aneby i Småland långt efter landets övriga kommuner när det gällde lärarlöner. Men en bra dialog mellan facket och kommunen, en vågad omorganisation och en vilja att satsa vände utvecklingen. Under 2012–2014 har lärarnas löner ökat med 12,44 procent. 

Aneby är en liten kommun i Småland och det är många som pendlar in och ut ur kommunen till närliggande orter som Jönköping. 

Liksom många andra små kommuner har Aneby haft svårt att behålla och locka behöriga lärare. Men i stället för att bara konstatera faktum har man valt att på riktigt försöka skapa förändring. 

– Vi fick till en bra dialog med arbetsgivarsidan för tre, fyra år sedan och har jobbat med att skapa en gemensam förståelsekarta över orsaker och konsekvenser av lärarbristen. Jag har lämnat in skrivelser där jag har visat hur vi ligger till i förhållande till andra kommuner, hur det ser ut i brist-ämnen som matte, NO och språk, och fått god respons. Redan 2012 inledde vi också samtal inför lönerevisionerna 2013 och 2014 – så att kommunen tidigt kunde börja tänka in lärarlönerna i kommande budgetar. Och det har gett resultat. Även om jag inte är nöjd så tycker jag att de har lyckats bra, berättar Lisbeth Hallgren, ombud för Lärarnas Riksförbund i Aneby. 

– Vi ville verkligen satsa på våra lärare och när vi jämförde oss utanför vårt eget län såg vi ju att vi inte låg bra till. Lönen ska uppmuntra duktiga medarbetare och göra oss till en attraktiv arbetsgivare i en tid där det blir hårdare och hårdare konkurrens om duktig arbetskraft, säger Lars-Erik Fälth (C), kommunstyrelseordförande i Aneby.

För att hantera den befolkningsminskning som skett i kommunen har man organiserat om skolverksamheten. Tre skolor har lagts ner och i dag har man fyra låg- och mellanstadieskolor och en högstadieskola.

I samband med nedläggningen satte man också upp ett nytt mål om 7,8 lärare per 100 elever och organiserade sig efter det. 

– Genom att flytta sjätteklassarna till högstadieskolan har vi lyckats få ihop heltidstjänster för lärarna och därmed är vi en attraktivare arbetsgivare. Hade vi haft F–6-skolor hade vi fått lägga ihop vissa ämnen för högstadielärarna och det hade gjort det svårt att rekrytera, berättar Lars-Erik Fälth. 

Har ni tvingats prioritera ner någon annan kommunal verksamhet? 

– Nej, det har vi faktiskt inte. Sen kan man väl säga att önskemålen från kommunens invånare, anställda och politiker ofta är mycket större än den ekonomiska ramen. Så prioriteringar får man ju göra, men att vi la ner tre skolor effektiviserade mycket, säger han. 

Aneby har också valt att satsa på de lärare som vill läsa in sin behörighet. Lärarna får betalt under studiedagarna och kommunen står också för resor och kurslitteratur.

– De är måna om att satsa på lärarna, så jag ser positivt på framtiden också, säger Lisbeth Hallgren. 

– Nu handlar det mycket om att låta lärarna vara lite kreativa, att de får jobba på andra sätt och utveckla sin verksamhet. Vi från politiken ska inte vara inne och peta i detaljer utan låta lärarna jobba i lugn och ro utifrån den profession de har, säger Lars-Erik Fälth.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm