Annons
Elevens förutsättning för lärande, genom undervisning, övning och repetition ser ut att ha blivit sämre, skriver läraren Sophie Zail.

”Mindre undervisning och mer bedömning är en ekvation som inte går ihop”

Publicerad 7 september 2020

Elevens förutsättning för lärande, genom undervisning, övning och repetition ser ut att ha blivit sämre, samtidigt som fokus på bedömning ökat och bedömningstillfällena har blivit fler. En ekvation som inte går ihop, skriver läraren Sophie Zail.

De senaste åren har undervisning präglats av samtal kring styrdokument och bedömning, i vilka eleverna gjorts allt mer delaktiga. Detta torde vara ett naturligt led i Skolverkets tidigare direktiv om att synliggöra styrdokumenten, i tron om att ökad förståelse skulle stärka lärandet. Resultatet verkar dock ha haft motsatt effekt, inte minst när det kommer till elevers lärande, motivation samt upplevelse av stress.

Det var under ett betygssamtal med en klass elever, som för en tid sedan gjorde mig medveten om ett problem. Det första som fick mig att reagera var elevernas sätt att förhålla sig till samt resonera kring kunskapskraven. Jag reagerade även på några av de frågor som ställdes: ”Hur många kunskapskrav behöver jag uppnå på C-nivå för att få ett D i slutbetyg?” ”Vilka kunskapskrav är viktigast?”

En bit in i samtalet insåg jag att fokus hade flyttats från ämnet till allmänna och för eleven ganska intetsägande formuleringar. När skulle vi tala om ämnet och de verkliga kunskaper som eleven hade lärt sig? Sanningen är att vi aldrig nådde dit. Samtalet, som mer liknade en systematisk och mekanisk avprickning av kunskapskrav där eleven agerade medbedömare av sig själv, fick mig att fundera över hur vi hamnat här... Inte föds väl elever med intresse för kursmatriser?

På mindre än en sekund var den nyfikenhet jag haft ambition om att väcka spårlöst försvunnen.

Åsa Hirsh, som forskat i pedagogisk bedömning och är författare till boken ”Formativ bedömning”, bekräftar bilden av att detta är ett led i hur undervisning bedrivits de senaste åren.

Elever är ju likt alla andra människor, barn av sin tid och i takt med att lärare alltmer började framhålla kunskapskraven, blev eleverna alltmer måna om att försöka tolka dem. Hon framhåller vidare att bedömning blivit ett kurs- och ämnesinnehåll, genom att lärare ägnar stor del av sin undervisningstid åt att samtala kring kunskapskrav, matriser, värdeord, centralt innehåll och mål.

I en presskonferens från 17 augusti i år, presenterade utbildningsminister, Anna Ekström tillsammans med regeringens särskilda utredare, Jörgen Tholin att en grundlig utredning av grund- och gymnasieskolan påvisat att både lärare och elever upplever att det är för mycket fokus på bedömning och betyg snarare än kunskaper, vilket är helt i linje med det som Åsa Hirsh tidigare framhållit.

Jörgen Tholin presenterar även att utredningen visat att elever blivit bättre på hur man strategiskt uppnår ett visst betyg, snarare än att behärska de verkliga kunskaperna.

Jag kommer nu att tänka på en lektion i Psykologi, där jag för en tid sedan var påväg att starta upp ett nytt ämnesområde. En lektionsstart som föregåtts av noggrann planering, samt ett omsorgsfullt urval av ord och material för att genom inspiration lyckas väcka elevernas motivation. Jag hann knappt med att inleda lektionen, innan första eleven räckte upp handen och frågade om hur jag planerat att bedöma momentet. ”Står detta i kunskapskraven”? Och på mindre än en sekund var den nyfikenhet jag haft ambition om att väcka spårlöst försvunnen.

Det tycks inte finnas någon forskning som pekar åt att elevers fördjupade förståelse för kunskapskraven har lett fram till ett ökat lärande, snarare ökad stress och försämrad motivation. För att få reda på hur eleverna själva upplever tydliggörandet av bedömningsprocesser och styrdokument har Åsa Hirsh genomfört intervjuer, i vilka det framgår att elever ibland upplever informationen så tjatig att de slutar lyssna.

En annan uppfattning som kommer fram är svårigheten att tolka styrdokumenten, vilket kan ha sin förklaring i att dessa i första hand inte formulerats för att tolkas av elever, utan av lärare. Att tydliggörande av mål och bedömningskriterier också kan leda till stress framkommer i studien, i form av en uttalad uppgivenhet inför allt det som ska hinnas med på begränsad tid.

Eftersom elever inte har tillräckliga förkunskaper att tolka styrdokumenten, blir det svårare för dem att avgöra omfattningen i relation till tidsperspektivet, vilket ser ut att skapa inre stress. I studien nämns också fördelar, så som att det kan vara en trygghet att veta vad man ska kunna i ämnet samt hur man blir bedömd. 

Har då inte elever rätt att informeras om hur de ligger till samt utifrån vilka kriterier lärare gör sina bedömningar? Frågan om styrdokumentens vara eller icke vara i klassrummet är mer komplicerad än att kunna bidra med något entydigt svar.

Att elever bör delges information om vad de förväntas lära sig samt hur väl de presterar i sina kurser, kan samtidigt anses vara en viktig motivationsfaktor. Men tiden borde på samma gång vara mogen för att i högre utsträckning börja problematisera. Frågorna om hur ofta, med vilka ord, samt på vilket/vilka sätt, elever bör delges informationen torde vara värda större uppmärksamhet än tidigare.

Elever undviker att ställa frågor i klassrummet, på grund av rädslan att bli bedömd.

John Sweller är en australiensisk utbildningspsykolog som gjort sig känd för sin teori Cognitive Load Theory, i vilken han betonar vikten av undervisning, övning och repetition för att det ska bli möjligt att befästa kunskaper i långtidsminnet. Han understryker även betydelsen av att arbeta med tydliga exempel, lärare tillsammans med elever, för att stärka elevers förutsättningar att på sikt kunna utföra liknande uppgifter självständigt.

I ett skolsystem där fokus mer och mer flyttats från kunskaper till samtal om bedömning samt insamling av bedömningsunderlag innebär detta per automatik att värdefull undervisningstid går förlorad och en rimlig slutsats är att det självständiga arbetet ökar i samma takt.

I presskonferensen som tidigare hänvisats till betonar Jörgen Tholin att det bedömningsfokuserade lärandet riskerar leda fram till ett lärande som är mer fragmentiserat, det vill säga uppdelat i små bitar. Elever som alltmer överlämnas åt självständigt arbete, genom att lärare prioriterar insamling av bedömningsunderlag, riskerar att förlora förståelsen för helheten när undervisningstiden går åt till att beta av uppgifter.

Elevens förutsättning för lärande, genom undervisning, övning och repetition ser alltså ut att ha blivit sämre, samtidigt som fokus på bedömning ökat och bedömningstillfällena har blivit fler. En ekvation som inte går ihop.

Undersökningar visar även att det gått så långt att elever undviker att ställa frågor i klassrummet, på grund av rädslan att bli bedömd. Kanske är detta en direkt följd av att lärare i allt högre utsträckning betonar bedömning i sin undervisning. Det är viktigt att erinra sig om att elever inte är sina betyg när de startar, utan individer som ska ges möjlighet att testa, göra fel, öva och repetera, för att därefter bedömas utifrån sina nyvunna kunskaper.

Dagens skola har gjort elever ansvariga för att förstå och tolka komplexa frågor som tidigare varit lärares ansvar och för att vända den negativa trenden krävs strukturella förändringar. Eller som Åsa Hirsh också uttrycker, att lärare härmed börjar rikta bedömningsarbetet mot sig själva, snarare än mot eleverna.

Att hitta balansen mellan undervisning och bedömning är också avgörande för att lyckas med målet att skapa bättre förutsättningar. Det är en process som kommer ta tid och för eleverna väntar i så fall en tid av avprogrammering. Det ter sig dock sannolikt att det är just i den änden arbetet måste starta. På det viset kan vi arbeta för att öka motivation, stärka inlärning och minska stress. För inte föds väl någon med intresse för kursmatriser?

Sophie Zail, lärare i svenska och psykologi på Drottning Blankas Gymnasieskola

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Debatt

”Förnyad LAS är inget hot mot legitimerade lärare”

Debatt

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad. Endast så kan sämre arbetsgivare straffas ut", skriver debattören. 

Kommentera

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

Kommentera
Annons
Annons
Annons

Elev begär ut gamla prov – lärare beordras leta fram dem

Sekretesslagstiftning

Åtta lärare i Göteborg har beordrats lämna ut alla prov de använt de senaste fem åren.
– Problematiskt att det räknas som offentlig uppgift, säger LR-ombudet Gabriella Bengtsberg.

Debatt

”Satsning på lärlingsutbildning kan minska gängkriminaliteten”

Debatt

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

Kommentera
Annons
Annons
Vuxenutbildning

LR kräver bättre arbetsvillkor för vuxenlärare

Komvux

"Sverige är beroende av en befolkning med höga kunskaper."

Annons

Skyddsombudens dag: ”Är det nästan varje dag”

Skyddsombudens dag

Örebros huvudskyddsombud Carin Arnesson upplever att skyddsombuden varit extra uppskattade just nu.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Forskning

”Vinsterna är många med ämnesintegrering.”

Blogg

Skytte: ”Skickliga lärare ska inte till förorterna – de är redan där”

Blogg

”En skicklig lärare i innerstan blir inte skicklig per automatik i orten.”

Hot och våld mot lärare

Facket om ökade skolvåldet: ”Behövs mer stöd”

Våld mot lärare

Ombuden är överens – krävs ytterligare resurser. 

Anställningstrygghet

LR: Därför säger vi nej till las-förslaget

Las

Båda lärarfacken gör som LO och säger nej till las-förslaget.

Lärarstudent

Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Student

Lärarstudenterna på Gotland blir färre och färre. 

Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Corona

”Rekommendationerna efterlevs definitivt inte.”

 

Lärarmordet i Frankrike

Efter lärarmordet i Frankrike: Kommer förena kåren

Utrikes

I fredags mördades läraren Samuel Paty.

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Likvärdighet

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

skolverkets lägesbedömning

Skolverkets varning i bedömning av skolan

Arbetsmiljö

"Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt."

Anna Ekström: ”Viktigt att bryta negativ utveckling”

Arbetsmiljö

Utbildningsministern välkomnar Skolverkets förslag om ökad statlig närvaro.

Därför är jag besviken på Skolverkets lägesbedömning

Blogg

Så här skulle Per Kornhall vilja att Skolverket skrev i stället.

coronaviruset

Forskare: Hälften hade undvikit smitta om högstadiet stängt

Corona

Hälften så många högstadielärare skulle ha smittats och blivit allvarligt sjuka om även högstadiet hade stängt i våras, enligt en ny studie.

Debatt

”Skolkoncerner får för stor skolpeng”

Debatt

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

Debatt

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

Kommentera
Hot och våld mot lärare

Förälder tog stryptag på lärare – döms för våld mot tjänsteman

Våld mot lärare

Tidigiare friad pappa döms efter betygsdispyt: ”Allt annat hade varit en katastrof.”

Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

Hot och våld

Efter flera våldsamma händelser på högstadieskolor i Östersund pekar lärarna ut nedskärningar i personal som grundproblemet.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Undervisningsmetod

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg.

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Debatt

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Nedskärningar

Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Samtidigt har lärarna, lärar- och elevassistenterna blivit färre, och eleverna fler.

Kartläggning ska ge fler behöriga lärare

Legitimation 

En av tre grundskollärare i Norrköping saknar behörighet: ”Det är katastrof. Gör man inget radikalt kommer det att bli sämre”

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Forskning

”Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen”

Läraren om talängslan: ”Okej att vara rädd”

Talrädsla

”Det är många elever som är talängsliga och i all den här ängslan så är det främmande språket värst”, säger läraren Daniel Sandin

dokumentation

Lärarprotest mot övernitiska dokumentationskrav i Malmö

Arbetsmiljö

Digitala matriser leder till dubbelarbete och krockar med Skolverkets allmänna råd, enligt LR Malmö.
– Det rör sig om tusentals klick, säger biträdande kommunombud Andreas Lindahl.

Debatt

”Det är inte det fria skolvalet som leder unga in i kriminalitet”

Replik

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Kommentera

”Ett segregerat skolsystem kan leda till att unga mister sina liv”

Debatt

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Kommentera
friskolekoncernernas ekonomi

De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare

Friskolekoncerner

Sammanlagt rörelseresultat: Över fem miljarder kronor de senaste fem åren.

Debatt

”KD:s förslag är inget annat än ett självmål”

Debatt

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

Kommentera

”KD sätter politiskt spel före elevernas lärande”

Debatt

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”

Syv

Bristen på vägledare leder till enorma kostnader, enligt LR.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolstatistiken tillgänglig igen – men bara gamla uppgifter

Sekretess 

Äldre statistik om såväl fristående som kommunala skolor blir åter tillgänglig via Skolverkets webb, efter nytt rättsligt ställningstagande.

BETYG OCH BEDÖMNING

”Särskilt beakta” – en lagstiftning som inte fungerar

Bedömning

”Detta PM har aldrig publicerats av Skolverket men innehåller mycket som förtjänar att komma fram i ljuset”, skriver Nicklas Mörk.

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsmiljö

Skolledning och lärarfack oeniga om arbetstiden. 

Utsatta områden

Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

Rapport

"Varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är". 

Lärarlöner

Svenska lärarlöner långt efter grannländerna

Lönestatistik

Svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, visar en ny EU-rapport.

Saco: Två av tre lärarutbildningar lönar sig inte

Löner

SACO:s nya rapport om livslöner visar att två av tre lärarutbildningar innebär en ekonomisk förlust.

Kommuncheferna: ”Vårt förtroende för kommundirektören är förbrukat”

Arbetsmiljö

Kommunchefer i Hörby anklagar högsta ledningen för att skapa rädsla och en tystnadskultur.

Internationella lärardagen

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Fackligt

Engelskläraren Özgur Bozdogan berättar om sin fackliga kamp i Turkiet för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Derya förlorade allt men vägrar ge upp kampen

Internationellt

Derya Yulcu hade jobbat 20 år som lärare i lågstadiet när hon plötsligt blev uppsagd utan att få veta varför. 

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

Friades för strypgrepp på lärare – nu tas fallet upp i hovrätten

Hot och våld

Enligt vittnen misshandlade pappan sonens lärare för att han inte satt ett A i betyg.

Debatt

”Lagstadga resursskolan som den sista skolformen”

Debatt

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Kommentera

Alexander Skytte: ”Läraren ska inte sära på vänner”

Blogg

”Jag som lärare ska inte sära på vänner. För vänskap är något fint.”

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

Feedback

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. 

 

”Tillsynsansvaret – visst kan jag strunta i det?”

Blogg

”Hur ofta pratas det om det här på våra arbetsplatser?”

Coronaviruset

FHM: Familjeisolering gäller inte elever i grundskolan

Corona

Lärarnas Riksförbund: "Viktigt att lärarnas som känner oro tas på allvar."

Dyster rapport: Så kan pandemin slå mot lärarnas pension

Pension

Pandemin riskerar att minska lärarnas pension kraftigt.    

LR efter kraschade förhandlingar: Dra tillbaka las-förslaget

Arbetsrätt

LR:s ordförande Åsa Falhén befarar drastiska konsekvenser för lärarna om las-utredningen drivs igenom.

Pisa 2018

OECD godkänner Sveriges Pisa-resultat

Pisa

Men det finns reservationer.

Kornhall: Vi behöver en analys av vad som händer med Pisa-testerna

Pisa

”Pisa-undersökningarna är för viktiga för att korrumperas på olika sätt”.

Här har eleverna lunch under lektionstid

Skolmat

”Det är en lugnare matro.”

Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet"

Klädkod

Inga mjukisbyxor eller magväskor. 

Skolinspektionen kartlägger lovskolan under pandemin

Lovskola

Skolinspektionen har kartlagt skolhuvudmännens arbete då pandemin befarats medföra högre tryck på lovskolan.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons