Annons
Läraren och skoldebattören Isak Skogstad är aktuell med en ny bok. Foto: Magnus Glans

”Jag är jättestolt över att förknippas med disciplin”

Publicerad 16 september 2019

Fakta

Isak Skogstad

  • Isak Skogstad, 27 år, är gymnasielärare, skoldebattör och tidigare ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
  • Just nu är han aktuell med debattboken ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan” som släpps i oktober.

Relaterat

Läraren Isak Skogstad har gjort sig ett namn i skoldebatten genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna. Han rör ofta upp känslor och många anser honom som provokativ.
– Lärarna var mer kompetenta förr, säger Isak Skogstad.

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad har mycket att säga om den svenska skolan och läraryrket. Under hans år i skoldebatten har han gjort sig ett namn genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna på såväl Twitter som i nyhetsmorgonsändningarna på tv. 

Ofta rör det upp känslorna och många anser honom som provokativ.

Nu är Isak Skogstad aktuell med debattboken ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan” där han ger sin syn på läraryrket och det svenska skolsystemet i stort. Boken tar avstamp i den kognitionsvetenskapliga forskningen där han vill utmana idéer som länge har ansetts självklara i skolvärlden.

Några av alla områdena som Isak Skogstad belyser i debutboken är bland annat skolans digitalisering, skolmarknaden, ordning och studiero samt inkludering. Det är exempel på ämnen som den svenska skoldebatten inte har vågat beröra ordentligt, menar han.

– Det blir obekvämt för att jag intar positioner som utmanar den rådande hegemonin. Ett exempel på det är frågan om skolmarknaden, eller pedagogiken, där det ofta är uppdelat i två läger. I frågan om pedagogiken förespråkar jag en sida, det vill säga sidan om ett återupprättande av den mer traditionella läraren som leder undervisningen med auktoritet som under lång tid har varit underrepresenterad vill jag hävda. Den sidan motarbetas än i dag, säger Isak Skogstad.

Vilken av dina så kallade obekväma sanningar är mest obekväm att prata om tycker du?

– Just nu är den mest obekväma frågan den om inkludering. Det är en väldigt polariserad fråga i den svenska skoldebatten. Man har varit lite för pedagogiskt korrekt i skolsammanhang och man har inte vågat prata om vilka fördelar det innebär att bedriva specialundervisning med särskilda lärare, säger han.

Inkludering har påtagliga nackdelar både för elevernas inlärning men också för lärarnas arbetsmiljö.

Isak Skogstad menar att inkluderingsfrågan är obekväm för att det finns starka intressen och för att många använder känsloargument i debatten om inkludering.

– Å andra sidan är frågan jätteviktig och det är bra att vi faktiskt diskuterar öppet och fördomsfritt, eftersom inkludering har påtagliga nackdelar både för elevernas inlärning men också för lärarnas arbetsmiljö. 

Redan under Isak Skogstads tid som lärarstudent, mellan åren 2012 och 2017, fick han uppleva hur det var att vara den som i föreläsningssalen som ställde de obekväma frågorna – och det var inte alltid särskilt uppskattat av lärarna.

– Vi har ett stort antal professorer och högskolepedagoger som har företrätt en kunskapssyn som har fått förödande resultat och som vi måste sätta stopp för. Man kan se boken som en motreaktion mot de flummiga pedagogiska teorierna som jag menar har varit allt för dominerande i debatten om den svenska skolan och de pedagogiska diskurserna. Det är klart att det är obekvämt om man hävdar att någon har fel om deras lön hänger på att de har rätt.

Det är obekvämt att vara den som räcker upp handen och säger ifrån att situationen är fel.

Du är tydlig med att du vill bilda opinion med boken – för att stärka skolan i den riktning du tror vore bäst. I hög grad presenterar du också forskning som stärker dina teser. Varför bortser du från forskningen som säger emot det du själv tycker?

– Vad jag gör i den här boken är att jag huvudsakligen tar avstamp i kognitionsvetenskapliga studier. Självfallet kommer det att finnas forskning och då ofta mer pedagogiskt kvalitativ sådan som går stick i stä med de teserna jag driver. Men vad jag också uppmanar i boken är att läsare som på djupet är intresserade själva ska läsa studierna och titta på vilka vetenskapliga metoder forskarna bakom studierna använder, och själva bedöma vilken forskning som är mest trovärdig. Jag menar då att den mer kvantitativa kognitionsvetenskapliga forskningen ger ett väldigt starkt stöd för en mer traditionell skola med ämneskunskap i första rummet, säger Isak Skogstad.

Ett kapitel i boken handlar om disciplin. Du har fått stämpeln som en disciplinstyrd lärare som förknippas med ordning och reda. Är du bekväm med den rollen?

– Jag är jättestolt att förknippas med disciplin. För mig är disciplin en dygd och någonting fint. Det handlar om att man som lärare är dedikerat och hängiven, sedan handlar det också om vikten av struktur och ordning. Jag menar också att disciplin har fått en negativ klang i svensk skoldebatt är symptomatiskt för vad som är fel.

Det är många lärare som har investerat karriärmässigt i digitaliseringsvurmen.

Kan du bli orolig för att bli en stereotyp och hamna i ett fack?

– Det är en bra fråga. Nej, jag är inte orolig. Det var jobbigare till en början. Jag upplever i dag att debatten har rört på sig och att det har krävts att någon tar ett steg längre än andra för att människor ska känna att det är bekvämt att följa efter. För många kan jag nog framstå som relativt radikal, men jag märker också hur många lärare som hör av sig till mig och säger: ”Äntligen är det någon som verkligen vågar stå upp för lärarkåren och säga att läraren ska vara en auktoritet”.

Ett annat kapitel i boken handlar om skolans digitalisering och för de som följer dig på Twitter känner till din skepsis kring tekniken i klassrummet, och du skriver i boken att: ”Låt eleverna använda digitala verktyg mycket sparsamt”. För hur många lärare är det en obekväm sanning? 

– Det är många lärare som har investerat karriärmässigt i digitaliseringsvurmen. Vi ser exempelvis en framväxt av en helt ny grupp lärare: IKT-lärare. I och med framväxten av olika karriärtjänstsystem så ser vi i dag en utveckling i skolan där det gäller att utmärka sig själv som lärare individuellt för att uppnå fördelar – som exempelvis ökad lön eller minskad undervisningstid, säger han och fortsätter:

– Ett av de bästa och mest effektiva sätten att få upp sin lön och göra karriär är att anamma IKT-hetsen som råder i skolan, det vill säga att bli förstelärare i digitala verktyg. Det finns ekonomiska incitament för många att anamma detta. Några av mina värsta kritiker är just lärare, eller mellanchefer och skolledare, som har gått ”all in” på den här digitaliseringsvurmen. Det är obekvämt i dag att kritisera digitaliseringen i och med att det är så mycket pengar involverat och så många karriärer som står på spel. 

Du går även hårt åt den progressiva pedagogiken och de som du benämner som ”nya, unga och trendiga lärare”. Hur ser du på den nya generationens lärare?

– Jag är mycket oroad och det är en av de sakerna som håller mig vaken om nätterna. Först upplevde jag det under min lärarutbildning där jag mötte många studenter som i vissa fall saknade grundläggande läs- och skrivkunskaper, men som framförallt saknade ämneskunskaper. Som om inte det vore nog var det många som var ointresserade av läraryrket. Man hade hamnat i lärarutbildningen för att man inte kom in på sitt förstaval som man sökt.

– När det gäller antagning till läraryrket så visar data att det inte finns någon annan grupp av högskolestudenter vars studiemeriter har fallit lika drastiskt de senaste decennierna. Allt fler av nyantagna lärarstudenter uppvisar allt sämre kunskaper – så om vi inte gör något drastiskt snart så riskerar vi inom några decennier ha en lärarkår som presterar långt under medel. Lärarna var mer kompetenta förr. 

Apropå lärarutbildningen, du skriver även att ”det är oklart huruvida lärarutbildningarna gör någon nytta”. Varför fungerar inte lärarutbildningarna i dag?

– Kärnan i min kritik mot lärarutbildningen handlar om att själva innehållet är inadekvat och tämligen ointressant för en blivande lärare. Lärarutbildningen i Sverige tenderar att fokusera på abstrakta och daterade pedagogiska teorier som varken är beprövade i någon vetenskaplig skala – och som i vissa fall har visat sig vara negativ för elevernas inlärning. Man berör inte ens evidensbaserade teorier om inlärning som härstammar från kognitionsforskningen. Man håller utbildningen i ett fast järngrepp och inte har släppt in andra vetenskapliga discipliner och det gör att man inte har blivit utmanade i sitt sätt att se på skolan och undervisning. Alla lärare som genomgår dagens lärarutbildning rustas med helt felaktiga idéer om hur inlärning fungerar och vad som kännetecknar effektiv undervisning. Det är det största problemet. 

– Det andra problemet handlar om bristen på verklighetsförankring. Man får inte lära sig att undervisa på lärarutbildningen utan den har blivit alldeles för akademiserad. Man får i dag inte lära sig hur man utformar en effektiv läxa eller hur man håller ordning i ett klassrum. Teorierna man får med sig är inadekvata och praktiken är undermålig.

Man kan påverka människor med goda argument och med relevanta gedigna studier

Du skriver avslutningsvis att ”resan mot en bättre skola för alla är lång” och att det kommer att krävas att ”den rådande kunskapssynen behöver förändras i grunden”. Om man vill nå den skolan du tror på, hur ska det gå till?

– Jag har en teori hur vi ska nå dit. Om vi skapar den lärarutbildningen som jag efterfråga då kommer vi att på lång sikt forma en lärarkår som står emot pedagogiska modenycker, som ifrågasätter de progressiva idealen och som efterfråga evidens för de metoder som olika aktörer saluför till skolan. Jag tror att detta är den absolut bästa vägen att gå för att skapa en ökad förståelse för vikten av en mer ämneskunskapsbaserad kunskapssyn och en övertygelse inom skolväsendet om att läraren ska lära eleverna – och inte vara någon slags social coach i klassrummet.  

Till sist: Tror du någon lärare kommer bli omvänd av att läsa din bok?

– Det är så klart min förhoppning. Jag blev omvänd en gång i tiden och det visar också att man kan påverka människor med goda argument och med relevanta gedigna studier som backar upp de teser man driver. Om jag bara kan övertyga ett hundratal lärare så kan det i sin tur generera förbättringar för svensk skola. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Annons
Annons

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

Annons

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera
Annons
Annons

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Annons
Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons