isak_skogstad

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad är aktuell med en ny bok.

| Foto: Magnus Glans
Skoldebatt

”Jag är jättestolt över att förknippas med disciplin”

Läraren Isak Skogstad har gjort sig ett namn i skoldebatten genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna. Han rör ofta upp känslor och många anser honom som provokativ.
– Lärarna var mer kompetenta förr, säger Isak Skogstad.

Isak Skogstad
  • Isak Skogstad, 27 år, är gymnasielärare, skoldebattör och tidigare ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
  • Just nu är han aktuell med debattboken ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan” som släpps i oktober.

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad har mycket att säga om den svenska skolan och läraryrket. Under hans år i skoldebatten har han gjort sig ett namn genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna på såväl Twitter som i nyhetsmorgonsändningarna på tv. 

Ofta rör det upp känslorna och många anser honom som provokativ.

Nu är Isak Skogstad aktuell med debattboken ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan” där han ger sin syn på läraryrket och det svenska skolsystemet i stort. Boken tar avstamp i den kognitionsvetenskapliga forskningen där han vill utmana idéer som länge har ansetts självklara i skolvärlden.

Några av alla områdena som Isak Skogstad belyser i debutboken är bland annat skolans digitalisering, skolmarknaden, ordning och studiero samt inkludering. Det är exempel på ämnen som den svenska skoldebatten inte har vågat beröra ordentligt, menar han.

– Det blir obekvämt för att jag intar positioner som utmanar den rådande hegemonin. Ett exempel på det är frågan om skolmarknaden, eller pedagogiken, där det ofta är uppdelat i två läger. I frågan om pedagogiken förespråkar jag en sida, det vill säga sidan om ett återupprättande av den mer traditionella läraren som leder undervisningen med auktoritet som under lång tid har varit underrepresenterad vill jag hävda. Den sidan motarbetas än i dag, säger Isak Skogstad.

Vilken av dina så kallade obekväma sanningar är mest obekväm att prata om tycker du?

– Just nu är den mest obekväma frågan den om inkludering. Det är en väldigt polariserad fråga i den svenska skoldebatten. Man har varit lite för pedagogiskt korrekt i skolsammanhang och man har inte vågat prata om vilka fördelar det innebär att bedriva specialundervisning med särskilda lärare, säger han.

Inkludering har påtagliga nackdelar både för elevernas inlärning men också för lärarnas arbetsmiljö.

Isak Skogstad menar att inkluderingsfrågan är obekväm för att det finns starka intressen och för att många använder känsloargument i debatten om inkludering.

– Å andra sidan är frågan jätteviktig och det är bra att vi faktiskt diskuterar öppet och fördomsfritt, eftersom inkludering har påtagliga nackdelar både för elevernas inlärning men också för lärarnas arbetsmiljö. 

Redan under Isak Skogstads tid som lärarstudent, mellan åren 2012 och 2017, fick han uppleva hur det var att vara den som i föreläsningssalen som ställde de obekväma frågorna – och det var inte alltid särskilt uppskattat av lärarna.

– Vi har ett stort antal professorer och högskolepedagoger som har företrätt en kunskapssyn som har fått förödande resultat och som vi måste sätta stopp för. Man kan se boken som en motreaktion mot de flummiga pedagogiska teorierna som jag menar har varit allt för dominerande i debatten om den svenska skolan och de pedagogiska diskurserna. Det är klart att det är obekvämt om man hävdar att någon har fel om deras lön hänger på att de har rätt.

Det är obekvämt att vara den som räcker upp handen och säger ifrån att situationen är fel.

Du är tydlig med att du vill bilda opinion med boken – för att stärka skolan i den riktning du tror vore bäst. I hög grad presenterar du också forskning som stärker dina teser. Varför bortser du från forskningen som säger emot det du själv tycker?

– Vad jag gör i den här boken är att jag huvudsakligen tar avstamp i kognitionsvetenskapliga studier. Självfallet kommer det att finnas forskning och då ofta mer pedagogiskt kvalitativ sådan som går stick i stä med de teserna jag driver. Men vad jag också uppmanar i boken är att läsare som på djupet är intresserade själva ska läsa studierna och titta på vilka vetenskapliga metoder forskarna bakom studierna använder, och själva bedöma vilken forskning som är mest trovärdig. Jag menar då att den mer kvantitativa kognitionsvetenskapliga forskningen ger ett väldigt starkt stöd för en mer traditionell skola med ämneskunskap i första rummet, säger Isak Skogstad.

Ett kapitel i boken handlar om disciplin. Du har fått stämpeln som en disciplinstyrd lärare som förknippas med ordning och reda. Är du bekväm med den rollen?

– Jag är jättestolt att förknippas med disciplin. För mig är disciplin en dygd och någonting fint. Det handlar om att man som lärare är dedikerat och hängiven, sedan handlar det också om vikten av struktur och ordning. Jag menar också att disciplin har fått en negativ klang i svensk skoldebatt är symptomatiskt för vad som är fel.

Det är många lärare som har investerat karriärmässigt i digitaliseringsvurmen.

Kan du bli orolig för att bli en stereotyp och hamna i ett fack?

– Det är en bra fråga. Nej, jag är inte orolig. Det var jobbigare till en början. Jag upplever i dag att debatten har rört på sig och att det har krävts att någon tar ett steg längre än andra för att människor ska känna att det är bekvämt att följa efter. För många kan jag nog framstå som relativt radikal, men jag märker också hur många lärare som hör av sig till mig och säger: ”Äntligen är det någon som verkligen vågar stå upp för lärarkåren och säga att läraren ska vara en auktoritet”.

Ett annat kapitel i boken handlar om skolans digitalisering och för de som följer dig på Twitter känner till din skepsis kring tekniken i klassrummet, och du skriver i boken att: ”Låt eleverna använda digitala verktyg mycket sparsamt”. För hur många lärare är det en obekväm sanning? 

– Det är många lärare som har investerat karriärmässigt i digitaliseringsvurmen. Vi ser exempelvis en framväxt av en helt ny grupp lärare: IKT-lärare. I och med framväxten av olika karriärtjänstsystem så ser vi i dag en utveckling i skolan där det gäller att utmärka sig själv som lärare individuellt för att uppnå fördelar – som exempelvis ökad lön eller minskad undervisningstid, säger han och fortsätter:

– Ett av de bästa och mest effektiva sätten att få upp sin lön och göra karriär är att anamma IKT-hetsen som råder i skolan, det vill säga att bli förstelärare i digitala verktyg. Det finns ekonomiska incitament för många att anamma detta. Några av mina värsta kritiker är just lärare, eller mellanchefer och skolledare, som har gått ”all in” på den här digitaliseringsvurmen. Det är obekvämt i dag att kritisera digitaliseringen i och med att det är så mycket pengar involverat och så många karriärer som står på spel. 

Du går även hårt åt den progressiva pedagogiken och de som du benämner som ”nya, unga och trendiga lärare”. Hur ser du på den nya generationens lärare?

– Jag är mycket oroad och det är en av de sakerna som håller mig vaken om nätterna. Först upplevde jag det under min lärarutbildning där jag mötte många studenter som i vissa fall saknade grundläggande läs- och skrivkunskaper, men som framförallt saknade ämneskunskaper. Som om inte det vore nog var det många som var ointresserade av läraryrket. Man hade hamnat i lärarutbildningen för att man inte kom in på sitt förstaval som man sökt.

– När det gäller antagning till läraryrket så visar data att det inte finns någon annan grupp av högskolestudenter vars studiemeriter har fallit lika drastiskt de senaste decennierna. Allt fler av nyantagna lärarstudenter uppvisar allt sämre kunskaper – så om vi inte gör något drastiskt snart så riskerar vi inom några decennier ha en lärarkår som presterar långt under medel. Lärarna var mer kompetenta förr. 

Apropå lärarutbildningen, du skriver även att ”det är oklart huruvida lärarutbildningarna gör någon nytta”. Varför fungerar inte lärarutbildningarna i dag?

– Kärnan i min kritik mot lärarutbildningen handlar om att själva innehållet är inadekvat och tämligen ointressant för en blivande lärare. Lärarutbildningen i Sverige tenderar att fokusera på abstrakta och daterade pedagogiska teorier som varken är beprövade i någon vetenskaplig skala – och som i vissa fall har visat sig vara negativ för elevernas inlärning. Man berör inte ens evidensbaserade teorier om inlärning som härstammar från kognitionsforskningen. Man håller utbildningen i ett fast järngrepp och inte har släppt in andra vetenskapliga discipliner och det gör att man inte har blivit utmanade i sitt sätt att se på skolan och undervisning. Alla lärare som genomgår dagens lärarutbildning rustas med helt felaktiga idéer om hur inlärning fungerar och vad som kännetecknar effektiv undervisning. Det är det största problemet. 

– Det andra problemet handlar om bristen på verklighetsförankring. Man får inte lära sig att undervisa på lärarutbildningen utan den har blivit alldeles för akademiserad. Man får i dag inte lära sig hur man utformar en effektiv läxa eller hur man håller ordning i ett klassrum. Teorierna man får med sig är inadekvata och praktiken är undermålig.

Man kan påverka människor med goda argument och med relevanta gedigna studier

Du skriver avslutningsvis att ”resan mot en bättre skola för alla är lång” och att det kommer att krävas att ”den rådande kunskapssynen behöver förändras i grunden”. Om man vill nå den skolan du tror på, hur ska det gå till?

– Jag har en teori hur vi ska nå dit. Om vi skapar den lärarutbildningen som jag efterfråga då kommer vi att på lång sikt forma en lärarkår som står emot pedagogiska modenycker, som ifrågasätter de progressiva idealen och som efterfråga evidens för de metoder som olika aktörer saluför till skolan. Jag tror att detta är den absolut bästa vägen att gå för att skapa en ökad förståelse för vikten av en mer ämneskunskapsbaserad kunskapssyn och en övertygelse inom skolväsendet om att läraren ska lära eleverna – och inte vara någon slags social coach i klassrummet.  

Till sist: Tror du någon lärare kommer bli omvänd av att läsa din bok?

– Det är så klart min förhoppning. Jag blev omvänd en gång i tiden och det visar också att man kan påverka människor med goda argument och med relevanta gedigna studier som backar upp de teser man driver. Om jag bara kan övertyga ett hundratal lärare så kan det i sin tur generera förbättringar för svensk skola. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm