Annons
Läraren och skoldebattören Isak Skogstad är aktuell med en ny bok. Foto: Magnus Glans

”Jag är jättestolt över att förknippas med disciplin”

Publicerad 16 september 2019

Fakta

Isak Skogstad

  • Isak Skogstad, 27 år, är gymnasielärare, skoldebattör och tidigare ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
  • Just nu är han aktuell med debattboken ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan” som släpps i oktober.

Relaterat

Läraren Isak Skogstad har gjort sig ett namn i skoldebatten genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna. Han rör ofta upp känslor och många anser honom som provokativ.
– Lärarna var mer kompetenta förr, säger Isak Skogstad.

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad har mycket att säga om den svenska skolan och läraryrket. Under hans år i skoldebatten har han gjort sig ett namn genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna på såväl Twitter som i nyhetsmorgonsändningarna på tv. 

Ofta rör det upp känslorna och många anser honom som provokativ.

Nu är Isak Skogstad aktuell med debattboken ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan” där han ger sin syn på läraryrket och det svenska skolsystemet i stort. Boken tar avstamp i den kognitionsvetenskapliga forskningen där han vill utmana idéer som länge har ansetts självklara i skolvärlden.

Några av alla områdena som Isak Skogstad belyser i debutboken är bland annat skolans digitalisering, skolmarknaden, ordning och studiero samt inkludering. Det är exempel på ämnen som den svenska skoldebatten inte har vågat beröra ordentligt, menar han.

– Det blir obekvämt för att jag intar positioner som utmanar den rådande hegemonin. Ett exempel på det är frågan om skolmarknaden, eller pedagogiken, där det ofta är uppdelat i två läger. I frågan om pedagogiken förespråkar jag en sida, det vill säga sidan om ett återupprättande av den mer traditionella läraren som leder undervisningen med auktoritet som under lång tid har varit underrepresenterad vill jag hävda. Den sidan motarbetas än i dag, säger Isak Skogstad.

Vilken av dina så kallade obekväma sanningar är mest obekväm att prata om tycker du?

– Just nu är den mest obekväma frågan den om inkludering. Det är en väldigt polariserad fråga i den svenska skoldebatten. Man har varit lite för pedagogiskt korrekt i skolsammanhang och man har inte vågat prata om vilka fördelar det innebär att bedriva specialundervisning med särskilda lärare, säger han.

Inkludering har påtagliga nackdelar både för elevernas inlärning men också för lärarnas arbetsmiljö.

Isak Skogstad menar att inkluderingsfrågan är obekväm för att det finns starka intressen och för att många använder känsloargument i debatten om inkludering.

– Å andra sidan är frågan jätteviktig och det är bra att vi faktiskt diskuterar öppet och fördomsfritt, eftersom inkludering har påtagliga nackdelar både för elevernas inlärning men också för lärarnas arbetsmiljö. 

Redan under Isak Skogstads tid som lärarstudent, mellan åren 2012 och 2017, fick han uppleva hur det var att vara den som i föreläsningssalen som ställde de obekväma frågorna – och det var inte alltid särskilt uppskattat av lärarna.

– Vi har ett stort antal professorer och högskolepedagoger som har företrätt en kunskapssyn som har fått förödande resultat och som vi måste sätta stopp för. Man kan se boken som en motreaktion mot de flummiga pedagogiska teorierna som jag menar har varit allt för dominerande i debatten om den svenska skolan och de pedagogiska diskurserna. Det är klart att det är obekvämt om man hävdar att någon har fel om deras lön hänger på att de har rätt.

Det är obekvämt att vara den som räcker upp handen och säger ifrån att situationen är fel.

Du är tydlig med att du vill bilda opinion med boken – för att stärka skolan i den riktning du tror vore bäst. I hög grad presenterar du också forskning som stärker dina teser. Varför bortser du från forskningen som säger emot det du själv tycker?

– Vad jag gör i den här boken är att jag huvudsakligen tar avstamp i kognitionsvetenskapliga studier. Självfallet kommer det att finnas forskning och då ofta mer pedagogiskt kvalitativ sådan som går stick i stä med de teserna jag driver. Men vad jag också uppmanar i boken är att läsare som på djupet är intresserade själva ska läsa studierna och titta på vilka vetenskapliga metoder forskarna bakom studierna använder, och själva bedöma vilken forskning som är mest trovärdig. Jag menar då att den mer kvantitativa kognitionsvetenskapliga forskningen ger ett väldigt starkt stöd för en mer traditionell skola med ämneskunskap i första rummet, säger Isak Skogstad.

Ett kapitel i boken handlar om disciplin. Du har fått stämpeln som en disciplinstyrd lärare som förknippas med ordning och reda. Är du bekväm med den rollen?

– Jag är jättestolt att förknippas med disciplin. För mig är disciplin en dygd och någonting fint. Det handlar om att man som lärare är dedikerat och hängiven, sedan handlar det också om vikten av struktur och ordning. Jag menar också att disciplin har fått en negativ klang i svensk skoldebatt är symptomatiskt för vad som är fel.

Det är många lärare som har investerat karriärmässigt i digitaliseringsvurmen.

Kan du bli orolig för att bli en stereotyp och hamna i ett fack?

– Det är en bra fråga. Nej, jag är inte orolig. Det var jobbigare till en början. Jag upplever i dag att debatten har rört på sig och att det har krävts att någon tar ett steg längre än andra för att människor ska känna att det är bekvämt att följa efter. För många kan jag nog framstå som relativt radikal, men jag märker också hur många lärare som hör av sig till mig och säger: ”Äntligen är det någon som verkligen vågar stå upp för lärarkåren och säga att läraren ska vara en auktoritet”.

Ett annat kapitel i boken handlar om skolans digitalisering och för de som följer dig på Twitter känner till din skepsis kring tekniken i klassrummet, och du skriver i boken att: ”Låt eleverna använda digitala verktyg mycket sparsamt”. För hur många lärare är det en obekväm sanning? 

– Det är många lärare som har investerat karriärmässigt i digitaliseringsvurmen. Vi ser exempelvis en framväxt av en helt ny grupp lärare: IKT-lärare. I och med framväxten av olika karriärtjänstsystem så ser vi i dag en utveckling i skolan där det gäller att utmärka sig själv som lärare individuellt för att uppnå fördelar – som exempelvis ökad lön eller minskad undervisningstid, säger han och fortsätter:

– Ett av de bästa och mest effektiva sätten att få upp sin lön och göra karriär är att anamma IKT-hetsen som råder i skolan, det vill säga att bli förstelärare i digitala verktyg. Det finns ekonomiska incitament för många att anamma detta. Några av mina värsta kritiker är just lärare, eller mellanchefer och skolledare, som har gått ”all in” på den här digitaliseringsvurmen. Det är obekvämt i dag att kritisera digitaliseringen i och med att det är så mycket pengar involverat och så många karriärer som står på spel. 

Du går även hårt åt den progressiva pedagogiken och de som du benämner som ”nya, unga och trendiga lärare”. Hur ser du på den nya generationens lärare?

– Jag är mycket oroad och det är en av de sakerna som håller mig vaken om nätterna. Först upplevde jag det under min lärarutbildning där jag mötte många studenter som i vissa fall saknade grundläggande läs- och skrivkunskaper, men som framförallt saknade ämneskunskaper. Som om inte det vore nog var det många som var ointresserade av läraryrket. Man hade hamnat i lärarutbildningen för att man inte kom in på sitt förstaval som man sökt.

– När det gäller antagning till läraryrket så visar data att det inte finns någon annan grupp av högskolestudenter vars studiemeriter har fallit lika drastiskt de senaste decennierna. Allt fler av nyantagna lärarstudenter uppvisar allt sämre kunskaper – så om vi inte gör något drastiskt snart så riskerar vi inom några decennier ha en lärarkår som presterar långt under medel. Lärarna var mer kompetenta förr. 

Apropå lärarutbildningen, du skriver även att ”det är oklart huruvida lärarutbildningarna gör någon nytta”. Varför fungerar inte lärarutbildningarna i dag?

– Kärnan i min kritik mot lärarutbildningen handlar om att själva innehållet är inadekvat och tämligen ointressant för en blivande lärare. Lärarutbildningen i Sverige tenderar att fokusera på abstrakta och daterade pedagogiska teorier som varken är beprövade i någon vetenskaplig skala – och som i vissa fall har visat sig vara negativ för elevernas inlärning. Man berör inte ens evidensbaserade teorier om inlärning som härstammar från kognitionsforskningen. Man håller utbildningen i ett fast järngrepp och inte har släppt in andra vetenskapliga discipliner och det gör att man inte har blivit utmanade i sitt sätt att se på skolan och undervisning. Alla lärare som genomgår dagens lärarutbildning rustas med helt felaktiga idéer om hur inlärning fungerar och vad som kännetecknar effektiv undervisning. Det är det största problemet. 

– Det andra problemet handlar om bristen på verklighetsförankring. Man får inte lära sig att undervisa på lärarutbildningen utan den har blivit alldeles för akademiserad. Man får i dag inte lära sig hur man utformar en effektiv läxa eller hur man håller ordning i ett klassrum. Teorierna man får med sig är inadekvata och praktiken är undermålig.

Man kan påverka människor med goda argument och med relevanta gedigna studier

Du skriver avslutningsvis att ”resan mot en bättre skola för alla är lång” och att det kommer att krävas att ”den rådande kunskapssynen behöver förändras i grunden”. Om man vill nå den skolan du tror på, hur ska det gå till?

– Jag har en teori hur vi ska nå dit. Om vi skapar den lärarutbildningen som jag efterfråga då kommer vi att på lång sikt forma en lärarkår som står emot pedagogiska modenycker, som ifrågasätter de progressiva idealen och som efterfråga evidens för de metoder som olika aktörer saluför till skolan. Jag tror att detta är den absolut bästa vägen att gå för att skapa en ökad förståelse för vikten av en mer ämneskunskapsbaserad kunskapssyn och en övertygelse inom skolväsendet om att läraren ska lära eleverna – och inte vara någon slags social coach i klassrummet.  

Till sist: Tror du någon lärare kommer bli omvänd av att läsa din bok?

– Det är så klart min förhoppning. Jag blev omvänd en gång i tiden och det visar också att man kan påverka människor med goda argument och med relevanta gedigna studier som backar upp de teser man driver. Om jag bara kan övertyga ett hundratal lärare så kan det i sin tur generera förbättringar för svensk skola. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Terminsstart

Skolverkets coronaråd: ”Lyssna på lärarna”

Skolstart

Skolverkets generaldirektör uppmanar lokala beslutsfattare att lyssna på lärarna.

Annons
Annons

”Deltidsdistans ger inte en säker arbetsmiljö för lärarna”

Corona

Stockholms beslut att bedriva 20 procent av gymnasiets undervisning på distans avhjälper inte lärarkårens oro inför hösten.

Annons

Så förbereder kommunerna för ny grundskoletermin med corona

Corona

Skolvärlden har frågat fem kommuner hur de tänker minimera smittorisken och arbetsbelastningen i grundskolan när höstterminen börjar.

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons
Annons

Karin Boberg: Är det ens möjligt att hitta till arbetsrummet själv?

Ny på jobbet

Karin Boberg om att byta arbetsplats: ”Jag har precis bytt och åker som direkt tillbaka till ruta noll och ett mentalt ingenmansland.”

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons