Annons
Läraren och skoldebattören Isak Skogstad är aktuell med en ny bok. Foto: Magnus Glans

”Jag är jättestolt över att förknippas med disciplin”

Publicerad 16 september 2019

Fakta

Isak Skogstad

  • Isak Skogstad, 27 år, är gymnasielärare, skoldebattör och tidigare ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
  • Just nu är han aktuell med debattboken ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan” som släpps i oktober.

Relaterat

Läraren Isak Skogstad har gjort sig ett namn i skoldebatten genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna. Han rör ofta upp känslor och många anser honom som provokativ.
– Lärarna var mer kompetenta förr, säger Isak Skogstad.

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad har mycket att säga om den svenska skolan och läraryrket. Under hans år i skoldebatten har han gjort sig ett namn genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna på såväl Twitter som i nyhetsmorgonsändningarna på tv. 

Ofta rör det upp känslorna och många anser honom som provokativ.

Nu är Isak Skogstad aktuell med debattboken ”Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan” där han ger sin syn på läraryrket och det svenska skolsystemet i stort. Boken tar avstamp i den kognitionsvetenskapliga forskningen där han vill utmana idéer som länge har ansetts självklara i skolvärlden.

Några av alla områdena som Isak Skogstad belyser i debutboken är bland annat skolans digitalisering, skolmarknaden, ordning och studiero samt inkludering. Det är exempel på ämnen som den svenska skoldebatten inte har vågat beröra ordentligt, menar han.

– Det blir obekvämt för att jag intar positioner som utmanar den rådande hegemonin. Ett exempel på det är frågan om skolmarknaden, eller pedagogiken, där det ofta är uppdelat i två läger. I frågan om pedagogiken förespråkar jag en sida, det vill säga sidan om ett återupprättande av den mer traditionella läraren som leder undervisningen med auktoritet som under lång tid har varit underrepresenterad vill jag hävda. Den sidan motarbetas än i dag, säger Isak Skogstad.

Vilken av dina så kallade obekväma sanningar är mest obekväm att prata om tycker du?

– Just nu är den mest obekväma frågan den om inkludering. Det är en väldigt polariserad fråga i den svenska skoldebatten. Man har varit lite för pedagogiskt korrekt i skolsammanhang och man har inte vågat prata om vilka fördelar det innebär att bedriva specialundervisning med särskilda lärare, säger han.

Inkludering har påtagliga nackdelar både för elevernas inlärning men också för lärarnas arbetsmiljö.

Isak Skogstad menar att inkluderingsfrågan är obekväm för att det finns starka intressen och för att många använder känsloargument i debatten om inkludering.

– Å andra sidan är frågan jätteviktig och det är bra att vi faktiskt diskuterar öppet och fördomsfritt, eftersom inkludering har påtagliga nackdelar både för elevernas inlärning men också för lärarnas arbetsmiljö. 

Redan under Isak Skogstads tid som lärarstudent, mellan åren 2012 och 2017, fick han uppleva hur det var att vara den som i föreläsningssalen som ställde de obekväma frågorna – och det var inte alltid särskilt uppskattat av lärarna.

– Vi har ett stort antal professorer och högskolepedagoger som har företrätt en kunskapssyn som har fått förödande resultat och som vi måste sätta stopp för. Man kan se boken som en motreaktion mot de flummiga pedagogiska teorierna som jag menar har varit allt för dominerande i debatten om den svenska skolan och de pedagogiska diskurserna. Det är klart att det är obekvämt om man hävdar att någon har fel om deras lön hänger på att de har rätt.

Det är obekvämt att vara den som räcker upp handen och säger ifrån att situationen är fel.

Du är tydlig med att du vill bilda opinion med boken – för att stärka skolan i den riktning du tror vore bäst. I hög grad presenterar du också forskning som stärker dina teser. Varför bortser du från forskningen som säger emot det du själv tycker?

– Vad jag gör i den här boken är att jag huvudsakligen tar avstamp i kognitionsvetenskapliga studier. Självfallet kommer det att finnas forskning och då ofta mer pedagogiskt kvalitativ sådan som går stick i stä med de teserna jag driver. Men vad jag också uppmanar i boken är att läsare som på djupet är intresserade själva ska läsa studierna och titta på vilka vetenskapliga metoder forskarna bakom studierna använder, och själva bedöma vilken forskning som är mest trovärdig. Jag menar då att den mer kvantitativa kognitionsvetenskapliga forskningen ger ett väldigt starkt stöd för en mer traditionell skola med ämneskunskap i första rummet, säger Isak Skogstad.

Ett kapitel i boken handlar om disciplin. Du har fått stämpeln som en disciplinstyrd lärare som förknippas med ordning och reda. Är du bekväm med den rollen?

– Jag är jättestolt att förknippas med disciplin. För mig är disciplin en dygd och någonting fint. Det handlar om att man som lärare är dedikerat och hängiven, sedan handlar det också om vikten av struktur och ordning. Jag menar också att disciplin har fått en negativ klang i svensk skoldebatt är symptomatiskt för vad som är fel.

Det är många lärare som har investerat karriärmässigt i digitaliseringsvurmen.

Kan du bli orolig för att bli en stereotyp och hamna i ett fack?

– Det är en bra fråga. Nej, jag är inte orolig. Det var jobbigare till en början. Jag upplever i dag att debatten har rört på sig och att det har krävts att någon tar ett steg längre än andra för att människor ska känna att det är bekvämt att följa efter. För många kan jag nog framstå som relativt radikal, men jag märker också hur många lärare som hör av sig till mig och säger: ”Äntligen är det någon som verkligen vågar stå upp för lärarkåren och säga att läraren ska vara en auktoritet”.

Ett annat kapitel i boken handlar om skolans digitalisering och för de som följer dig på Twitter känner till din skepsis kring tekniken i klassrummet, och du skriver i boken att: ”Låt eleverna använda digitala verktyg mycket sparsamt”. För hur många lärare är det en obekväm sanning? 

– Det är många lärare som har investerat karriärmässigt i digitaliseringsvurmen. Vi ser exempelvis en framväxt av en helt ny grupp lärare: IKT-lärare. I och med framväxten av olika karriärtjänstsystem så ser vi i dag en utveckling i skolan där det gäller att utmärka sig själv som lärare individuellt för att uppnå fördelar – som exempelvis ökad lön eller minskad undervisningstid, säger han och fortsätter:

– Ett av de bästa och mest effektiva sätten att få upp sin lön och göra karriär är att anamma IKT-hetsen som råder i skolan, det vill säga att bli förstelärare i digitala verktyg. Det finns ekonomiska incitament för många att anamma detta. Några av mina värsta kritiker är just lärare, eller mellanchefer och skolledare, som har gått ”all in” på den här digitaliseringsvurmen. Det är obekvämt i dag att kritisera digitaliseringen i och med att det är så mycket pengar involverat och så många karriärer som står på spel. 

Du går även hårt åt den progressiva pedagogiken och de som du benämner som ”nya, unga och trendiga lärare”. Hur ser du på den nya generationens lärare?

– Jag är mycket oroad och det är en av de sakerna som håller mig vaken om nätterna. Först upplevde jag det under min lärarutbildning där jag mötte många studenter som i vissa fall saknade grundläggande läs- och skrivkunskaper, men som framförallt saknade ämneskunskaper. Som om inte det vore nog var det många som var ointresserade av läraryrket. Man hade hamnat i lärarutbildningen för att man inte kom in på sitt förstaval som man sökt.

– När det gäller antagning till läraryrket så visar data att det inte finns någon annan grupp av högskolestudenter vars studiemeriter har fallit lika drastiskt de senaste decennierna. Allt fler av nyantagna lärarstudenter uppvisar allt sämre kunskaper – så om vi inte gör något drastiskt snart så riskerar vi inom några decennier ha en lärarkår som presterar långt under medel. Lärarna var mer kompetenta förr. 

Apropå lärarutbildningen, du skriver även att ”det är oklart huruvida lärarutbildningarna gör någon nytta”. Varför fungerar inte lärarutbildningarna i dag?

– Kärnan i min kritik mot lärarutbildningen handlar om att själva innehållet är inadekvat och tämligen ointressant för en blivande lärare. Lärarutbildningen i Sverige tenderar att fokusera på abstrakta och daterade pedagogiska teorier som varken är beprövade i någon vetenskaplig skala – och som i vissa fall har visat sig vara negativ för elevernas inlärning. Man berör inte ens evidensbaserade teorier om inlärning som härstammar från kognitionsforskningen. Man håller utbildningen i ett fast järngrepp och inte har släppt in andra vetenskapliga discipliner och det gör att man inte har blivit utmanade i sitt sätt att se på skolan och undervisning. Alla lärare som genomgår dagens lärarutbildning rustas med helt felaktiga idéer om hur inlärning fungerar och vad som kännetecknar effektiv undervisning. Det är det största problemet. 

– Det andra problemet handlar om bristen på verklighetsförankring. Man får inte lära sig att undervisa på lärarutbildningen utan den har blivit alldeles för akademiserad. Man får i dag inte lära sig hur man utformar en effektiv läxa eller hur man håller ordning i ett klassrum. Teorierna man får med sig är inadekvata och praktiken är undermålig.

Man kan påverka människor med goda argument och med relevanta gedigna studier

Du skriver avslutningsvis att ”resan mot en bättre skola för alla är lång” och att det kommer att krävas att ”den rådande kunskapssynen behöver förändras i grunden”. Om man vill nå den skolan du tror på, hur ska det gå till?

– Jag har en teori hur vi ska nå dit. Om vi skapar den lärarutbildningen som jag efterfråga då kommer vi att på lång sikt forma en lärarkår som står emot pedagogiska modenycker, som ifrågasätter de progressiva idealen och som efterfråga evidens för de metoder som olika aktörer saluför till skolan. Jag tror att detta är den absolut bästa vägen att gå för att skapa en ökad förståelse för vikten av en mer ämneskunskapsbaserad kunskapssyn och en övertygelse inom skolväsendet om att läraren ska lära eleverna – och inte vara någon slags social coach i klassrummet.  

Till sist: Tror du någon lärare kommer bli omvänd av att läsa din bok?

– Det är så klart min förhoppning. Jag blev omvänd en gång i tiden och det visar också att man kan påverka människor med goda argument och med relevanta gedigna studier som backar upp de teser man driver. Om jag bara kan övertyga ett hundratal lärare så kan det i sin tur generera förbättringar för svensk skola. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Annons
Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons