Annons

”Jakten på quick-fix har gjort oss blinda för verkligheten”

Publicerad 21 mars 2019

Relaterat

Debatt. ”Övertron till digitala verktygs förmåga att 'täppa till alla kunskapsluckor' och 'lösa alla problem', är farlig och riskerar att piska på den kunskapssegregation som redan är ett faktum”, skriver lärarna Emma Köster, Miriam Anderson och logopedstudenten Miriam Ahlström. 

Svenska skolans resultat fortsätter år fel håll. Skolhemmasittarna blir fler, segregationen större och resultaten går i fel riktning. Vi står dessutom inför en stor lärarbrist och med en yrkeskår som får utföra allt fler icke pedagogiska uppgifter så som administration, sociala uppgifter och inköp, fysisk miljö mm. Kort sagt en underbemannad och ineffektiv organisation. Samtidigt gör digitaliseringen entré och tar allt större del av utbildningsdagar och fortbildning.

Lärare är av naturen kunskapsintresserade och välkomnar fortbildning och nya sätt att arbeta. Men hur ska lärarna hantera en lärsituation som inte längre är varierad utan enbart enkelriktad? Övertron till digitala verktygs förmåga att ”täppa till alla kunskapsluckor” och ”lösa alla problem”, är farlig och riskerar att piska på den kunskapssegregation som resan är ett faktum. Jakten på quick-fix i skolan har gjort oss blinda för verkligheten.

Digitaliseringens fördelar

Digitaliseringen innefattar många fördelar. Det är lätt att kommunicera, lättare att organisera och datorbaserade program är på många sätt tidssparande och effektiva. I skolan gjorde digitaliseringen tidigt entré och administratörerna och annan digital personal minskade i samma takt som datorer och program utvecklades. Att skriva arbeten i ett skrivprogram, eller hitta fakta på nätet är ju bara två fördelar som gjorde vår egen skolgång allt effektivare och modern.

Men min generation hade kvar en fot i ”den gamla skolan”, och var fortfarande skolade i att skriva för hand, läsa ”riktiga böcker” och fysiskt sjunga tillsammans på skolavslutningen. Vi behövde inte välja, utan fick tillgång och skolning i båda världarna. Nästa generation, kan helt tas ifrån den möjligheten. Helt digitaliserad undervisning, digitala klassrum och julaslutning online. Och då är frågan: Hur kommer det att påverka dem?

Allt ska vara roligt

Digitaliseringen har inneburit en större och snabbare tillgång nöjen. Man kan prata med vänner, spela spel, se på film och mycket mer, på dygnets alla timmar, om man så vill. De lustfyllda stunderna blir fler, och vi har allt mer sällan tråkigt. Det blir nästan som att det är farligt eller dåligt att ha tråkigt och barn och unga blir allt sämre på att hantera icke lustfyllda stunder eller moment.

Detta påverkar dem negativt. Det bidrar till sämre koncentration, sämre kreativitet och en passivitet som gör dem sämre rustade för djupare studier, arbets- och vuxenliv.

En inblick i verkligheten

Vi vill göra ”kahoot” skriker eleverna. Läraren har sagt att det är tyst läsning i veckans skönlitterära bok, men redan efter 12 minuter börjar det bli oroligt i klassen. Någon suckar, en annan pillar med sin mobiltelefon. 

– Vi ska läsa i 30 min därefter ska vi prata om texten som vi precis har läst.

– Tråkigt, säger en elev. Och två andra fnissar.

För att bli en god läsare krävs det att man läser sammanhängande texter ca 30 min/dag under hela sin skolgång. Det handlar om att utöka sitt ordförråd, utveckla sina språkliga färdigheter och kunna ta till sig information. Det finns också tydliga kopplingar mellan nivån på modersmålet och övrig måluppfyllelse/betyg i skolan. Läsning är alltså centralt och bör läggas stor vikt vid. Men när de fysiska läsböckerna tas bort och ersätts av digitala, händer något med kvaliteten:

  • Risken att elevernas uppmärksamhet dras åt ett annat håll, är stor. Spel eller andra sidor är bara ett klick bort. Svaga elever har särskilt svårt att kunna hantera icke lärarstyrda uppgifter eller läromedel. 
  • Läraren får lägga mycket tid och energi på att tillrättavisa elever som inte följer reglerna för dator- och mobilanvändning. Risk för konflikt.  
  • Datorer eller läsplattors batteri kan ta slut och tar tid från läsningen.

Mindre handlingskraft, sämre undervisning

Lärarutbildning är i linje med en läkarutbildning i antal år. I Sverige har vi många välutbildade lärare, med hög kompetens och förmågan att se till elevernas behov för maximal kunskapsinlärning. Men på senare tid har det hänt någonting. Elevinflytande och digitalisering har fått så stort utrymme, att lärarens roll och befogenheter har kraftigt förminskats.

Och resultatet? En sämre och mindre effektiv undervisning. Vi nyttjar helt enkelt inte lärarens kompetens på ett fullgott sätt. I tider av lärarbrist och sjunkande resultat?

Mobilförbudets vara eller icke vara

Problemet eller lösningen ligger inte i huruvida det finns eller mobilförbud eller om vi använder digitala verktyg eller inte. Huvudproblemet ligger i bristen på tillit att läraren vet och kan guida elevgruppen i att använda läromedel och tekniker som passar bäst för den gruppen. Ensidiga lösningar och en bakbunden lärare, är just bara ensidig och okontrollerade.

Svenska skolans framtid

Vi står nu inför ett vägval. Ska vi fortsätta samma utstakade väg, men mer ensidig undervisning och allt mindre befogenheter hos läraren. Vill vi fortsätta bidra till att skolan i första hand ska vara ”roligt” och där man undvika tidskrävande ”tråkiga” och ”svåra” moment. Där lärarens kompetens åsidosätts. Vill vi fortsatt ha en ineffektiv skola, där elevernas resultat mer handlar om vilken utbildning dina föräldrar har? 

Vi är tre lärare och en logopedstudent som tänker att vi kan gå ett annat håll. Vi ser framför oss en kunskapsorienterad skola. En skola där det är läraren som leder undervisningen och har mandatet och stödet att välja undervisningsmetod. Vi har ingen övertro till något verktyg, utan försöker se verkligheten som den är, med öppna ögon.

Vi ser lärarens kompetens och elevers potential, som inte tillgodoses i dagens modell. Men finns viljan att göra det annorlunda, så har vi alla möjligheter att lyckas.

Emma Köster, lärare i SVA på gymnasiet 
Miriam Anderson, lärare i spanska på grundskolan
Miriam Ahlström, logopedstuderande vid Lunds Universitet

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Annons
Annons

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Annons

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Sedan staten gick in och tog över Storvretskolan i Botkyrka jobbar två personer från Skolinspektionen heltid på skolan, ledningen har bytts ut och eleverna tar av sig skor och jackor i klassrummen. 
Men går det att vända en skola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan en månad in i processen.

Annons
Annons

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Annons
Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons