Annons

”Jakten på quick-fix har gjort oss blinda för verkligheten”

Publicerad 21 mars 2019

Relaterat

Debatt. ”Övertron till digitala verktygs förmåga att 'täppa till alla kunskapsluckor' och 'lösa alla problem', är farlig och riskerar att piska på den kunskapssegregation som redan är ett faktum”, skriver lärarna Emma Köster, Miriam Anderson och logopedstudenten Miriam Ahlström. 

Svenska skolans resultat fortsätter år fel håll. Skolhemmasittarna blir fler, segregationen större och resultaten går i fel riktning. Vi står dessutom inför en stor lärarbrist och med en yrkeskår som får utföra allt fler icke pedagogiska uppgifter så som administration, sociala uppgifter och inköp, fysisk miljö mm. Kort sagt en underbemannad och ineffektiv organisation. Samtidigt gör digitaliseringen entré och tar allt större del av utbildningsdagar och fortbildning.

Lärare är av naturen kunskapsintresserade och välkomnar fortbildning och nya sätt att arbeta. Men hur ska lärarna hantera en lärsituation som inte längre är varierad utan enbart enkelriktad? Övertron till digitala verktygs förmåga att ”täppa till alla kunskapsluckor” och ”lösa alla problem”, är farlig och riskerar att piska på den kunskapssegregation som resan är ett faktum. Jakten på quick-fix i skolan har gjort oss blinda för verkligheten.

Digitaliseringens fördelar

Digitaliseringen innefattar många fördelar. Det är lätt att kommunicera, lättare att organisera och datorbaserade program är på många sätt tidssparande och effektiva. I skolan gjorde digitaliseringen tidigt entré och administratörerna och annan digital personal minskade i samma takt som datorer och program utvecklades. Att skriva arbeten i ett skrivprogram, eller hitta fakta på nätet är ju bara två fördelar som gjorde vår egen skolgång allt effektivare och modern.

Men min generation hade kvar en fot i ”den gamla skolan”, och var fortfarande skolade i att skriva för hand, läsa ”riktiga böcker” och fysiskt sjunga tillsammans på skolavslutningen. Vi behövde inte välja, utan fick tillgång och skolning i båda världarna. Nästa generation, kan helt tas ifrån den möjligheten. Helt digitaliserad undervisning, digitala klassrum och julaslutning online. Och då är frågan: Hur kommer det att påverka dem?

Allt ska vara roligt

Digitaliseringen har inneburit en större och snabbare tillgång nöjen. Man kan prata med vänner, spela spel, se på film och mycket mer, på dygnets alla timmar, om man så vill. De lustfyllda stunderna blir fler, och vi har allt mer sällan tråkigt. Det blir nästan som att det är farligt eller dåligt att ha tråkigt och barn och unga blir allt sämre på att hantera icke lustfyllda stunder eller moment.

Detta påverkar dem negativt. Det bidrar till sämre koncentration, sämre kreativitet och en passivitet som gör dem sämre rustade för djupare studier, arbets- och vuxenliv.

En inblick i verkligheten

Vi vill göra ”kahoot” skriker eleverna. Läraren har sagt att det är tyst läsning i veckans skönlitterära bok, men redan efter 12 minuter börjar det bli oroligt i klassen. Någon suckar, en annan pillar med sin mobiltelefon. 

– Vi ska läsa i 30 min därefter ska vi prata om texten som vi precis har läst.

– Tråkigt, säger en elev. Och två andra fnissar.

För att bli en god läsare krävs det att man läser sammanhängande texter ca 30 min/dag under hela sin skolgång. Det handlar om att utöka sitt ordförråd, utveckla sina språkliga färdigheter och kunna ta till sig information. Det finns också tydliga kopplingar mellan nivån på modersmålet och övrig måluppfyllelse/betyg i skolan. Läsning är alltså centralt och bör läggas stor vikt vid. Men när de fysiska läsböckerna tas bort och ersätts av digitala, händer något med kvaliteten:

  • Risken att elevernas uppmärksamhet dras åt ett annat håll, är stor. Spel eller andra sidor är bara ett klick bort. Svaga elever har särskilt svårt att kunna hantera icke lärarstyrda uppgifter eller läromedel. 
  • Läraren får lägga mycket tid och energi på att tillrättavisa elever som inte följer reglerna för dator- och mobilanvändning. Risk för konflikt.  
  • Datorer eller läsplattors batteri kan ta slut och tar tid från läsningen.

Mindre handlingskraft, sämre undervisning

Lärarutbildning är i linje med en läkarutbildning i antal år. I Sverige har vi många välutbildade lärare, med hög kompetens och förmågan att se till elevernas behov för maximal kunskapsinlärning. Men på senare tid har det hänt någonting. Elevinflytande och digitalisering har fått så stort utrymme, att lärarens roll och befogenheter har kraftigt förminskats.

Och resultatet? En sämre och mindre effektiv undervisning. Vi nyttjar helt enkelt inte lärarens kompetens på ett fullgott sätt. I tider av lärarbrist och sjunkande resultat?

Mobilförbudets vara eller icke vara

Problemet eller lösningen ligger inte i huruvida det finns eller mobilförbud eller om vi använder digitala verktyg eller inte. Huvudproblemet ligger i bristen på tillit att läraren vet och kan guida elevgruppen i att använda läromedel och tekniker som passar bäst för den gruppen. Ensidiga lösningar och en bakbunden lärare, är just bara ensidig och okontrollerade.

Svenska skolans framtid

Vi står nu inför ett vägval. Ska vi fortsätta samma utstakade väg, men mer ensidig undervisning och allt mindre befogenheter hos läraren. Vill vi fortsätta bidra till att skolan i första hand ska vara ”roligt” och där man undvika tidskrävande ”tråkiga” och ”svåra” moment. Där lärarens kompetens åsidosätts. Vill vi fortsatt ha en ineffektiv skola, där elevernas resultat mer handlar om vilken utbildning dina föräldrar har? 

Vi är tre lärare och en logopedstudent som tänker att vi kan gå ett annat håll. Vi ser framför oss en kunskapsorienterad skola. En skola där det är läraren som leder undervisningen och har mandatet och stödet att välja undervisningsmetod. Vi har ingen övertro till något verktyg, utan försöker se verkligheten som den är, med öppna ögon.

Vi ser lärarens kompetens och elevers potential, som inte tillgodoses i dagens modell. Men finns viljan att göra det annorlunda, så har vi alla möjligheter att lyckas.

Emma Köster, lärare i SVA på gymnasiet 
Miriam Anderson, lärare i spanska på grundskolan
Miriam Ahlström, logopedstuderande vid Lunds Universitet

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons