Annons

Jiang Millington: ”Vi har testat hårdare tag och det har inte fungerat”

Publicerad 18 mars 2019

Relaterat

Debatten om lärares befogenheter i skolan riskerar att göra mer skada än nytta, menar Jiang Millington. Hon efterfrågar förebyggande arbete och en annan syn på eleverna.
– När man pekar ut elever som problem, tror jag man producerar mer problem.  

Skolvärlden har sedan årsskiftet belyst flera enskilda fall om hot och våld mot lärare i skolan, bland annat med fallet där en förälder misstänks ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men föräldern friades av tingsrätten. 

Nu senast var det en lärare i Nybro som blev kallad ”hora” efter att ha samlat in elevernas mobiltelefoner, enligt gällande rutin på skolan. En kollega ingrep då genom att ta ut eleven ur klassrummet – och polisanmäldes.

Reaktionerna har varit starka och fallen har debatterats i kommentarsfälten på sociala medier och på tidningarnas ledarsidor.

För bara några dagar sedan lämnade Roger Haddad, Liberalernas utbildningspolitiska talesperson, in en begäran till talmannen att partiet vill ha en särskild debatt i riksdagen om situationen.

– Vi måste uppmärksamma det här problemet. Men också inhämta hur de olika politiska partierna ser på det här och vad vi vill göra åt det här politiskt, säger han till Skolvärlden.

Liberalerna kräver nu att skollagen och i synnerhet kapitlet om kränkningar förtydligas och ändras.

– Vi måste förtydliga vad som är personalens ansvar, huvudmannens ansvar och vilka befogenheter som ska gälla. Det blir ingen enkel fråga att hantera, men det måste hanteras. Vi kan inte bara fortsätta som om ingenting har hänt, säger Roger Haddad.

Men alla är inte lika övertygade om att den nuvarande debatten om lärares befogenheter i skolan kommer att göra någon nytta i förlängningen.

De stora, stora utmaningar som skolan är i förminskas till att handla om hårdare tag och bestraffningar.

Jiang Millington är skoldebattör, gruppledare för Miljöpartiet i Järfälla och medgrundare av föräldranätverket ”Barn i behov” och reagerar hårt på delar av debatten kring ämnet. Hon tycker att debatten riskerar att skada mer än vad den gör gott. 

I ett inlägg på Facebook skriver hon att det gör henne ”uppriktigt förtvivlad att de stora, stora utmaningar som skolan är i förminskas till att handla om hårdare tag och bestraffningar. Jag förstår att hela samhällsklimatet glider mot alltmer elitism och totalitarism som i sin tur spär på spänningar och konflikter ännu mer. Men måste vi verkligen elda på den onda cirkeln? Är det verkligen sådana arbetsplatser vi vill skapa och är det sådana miljöer vi vill skicka våra barn till?”

Varför blir du förtvivlad av det som sägs i debatten?

– Vi rör oss i ett debattlandskap just nu som är väldigt hårt, även inom politiken. Jag tycker att det går i en riktning som är väldigt skrämmande och kan bli skadlig. I skolans fall är man ute efter alldeles för enkla lösningar som troligen inte kommer att leda till något bra. Men jag kan förstå varför man regerar som man gör, för det är klart att ingen vill att lärare ska utsättas för våld. Vi vill ju absolut inte se sådant våld i skolan, säger Jiang Millington till Skolvärlden.

– Roger Haddad är utbildningspolitisk talesperson för Liberalerna och det var hans parti som införde bestraffningskapitlet i skollagen, kapitel 5, som går ut på att det finns en åtgärdstrappa för elever som inte sköter sig. Någonstans där började den här idén om att skolan är flummig och att det behövs ordning och reda och auktoritära lärare i klassrummet. Det har vi sett vad det har lett till – nämligen en sämre skola för vissa elever.

Sättet som Liberalerna försöker att komma tillrätta med elever som det inte fungerar särskilt bra för i skolan fungerar inte, menar hon.

– Å ena sidan har man det särskilda stödet för eleverna och att alla elever är individer som har rätt att nå kunskapsmålen, å andra sidan vet man inte vad man gör med de elever som inte klarar av skolsystemet. Jag tycker att dessa står emot varandra, det fungerar inte.

Det kan inte vara så att lärare har rätt att utöva våld mot sina elever, då sätter man en märklig ribba.

Jiang Millington tycker att det här tänket, som hon menar att många politiker och debattörer nu lyfter fram som rätt väg att gå, har skapat en miljö i skolan som pekar ut eleven som problemet.

– Den miljön, när man pekar ut elever som problem, tror jag producerar mer problem. Ingen människa blir sitt bästa jag av att ses som ett problem, vi måste bryta det tänket. Jag tror att vi självklart måste ha en tydlig och trygg zoon i skolan där det är fullständig nolltolerans mot fysiskt våld. Men det måste väga åt alla håll, det kan inte vara så att lärare har rätt att utöva våld mot sina elever, då sätter man en märklig ribba, säger Jiang Millington.

Hon menar att om en lärare får befogenheten att exempelvis peka ut elever som problem inför hela klassen, kommer det troligen att leda till mobbning i skolan.

– Om läraren som är auktoriteten kan vara taskig mot någon som är annorlunda, då är det fritt fram för andra klasskamrater också. Vill vi verkligen skicka våra barn till en sådan hård skolmiljö?

– Vill vi ha en skola där allting handlar om att man ska ha kontroll, lärare ska ha auktoritet, och eleverna ska visa respekt? Jag tror inte att det är rätt väg att gå.

Vad tycker du att man missar i debatten just nu?

– Jag saknar tankarna på det förebyggande arbetet. Sedan måste man ha utgångspunkten att elever vill fungera socialt i skolan. För att skapa den här inlärningssituationen där elever lär sig någonting, då måste man få känna sig trygg. Är man inte det så blockeras man för att ta in saker och då handlar det bara om att överleva. Man måste i stället hitta en miljö där både lärare och elever känner sig så pass trygga att man kan skapa den där alliansen som behövs.

Jiang Millington tror att sättet man talar om ordning och reda på i dag riskerar att slå ut vissa elever i förlängningen.

– Det kan det. Men det beror på vad man menar med exempelvis hårdare tag. Struktur och ordning och reda mår alla elever bra av, men det är sättet som man ser på elever som kan vara skadligt. Ser man eleverna som problembärare kan det bli ett stort problem för eleverna, säger hon.

– Nu har vi testat det här med hårdare tag, som Jan Björklund införde vid 2011, och det har inte fungerat så bra. Vi kan inte fortsätta göra mer av det som inte har fungerat – vi måste börja tänka om. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Annons
Annons

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Annons

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Sedan staten gick in och tog över Storvretskolan i Botkyrka jobbar två personer från Skolinspektionen heltid på skolan, ledningen har bytts ut och eleverna tar av sig skor och jackor i klassrummen. 
Men går det att vända en skola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan en månad in i processen.

Annons
Annons

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Annons
Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons