Annons
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Foto: Mikael Sjödin.

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Publicerad 26 juni 2018

Relaterat

I september är det val och en av de största frågorna är skolpolitiken. Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under rasterna från lektionerna på skolan. Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Varför ska man som lärare rösta på Sverigedemokraterna och er skolpolitik? 

– Om vi tittar primärt på när det handlar om lärarna, så är vi väldigt måna om att lärarna ska få lov att vara just lärare och en auktoritet i sitt yrke. Vi vill höja läraryrkets status. Vi är ett av de partier som vill förstatliga skolan, den typen av åtgärder som jag tror är gynnsamt för lärare långsiktigt. 

Kan du ge några konkreta löften om ni får möjlighet att påverka kommande regerings skolpolitik? Är det någonting som man som lärare kommer att märka då när man går omkring mellan lektionerna eller på klassrumsgolvet?

– Det är egentligen två saker. Det ena är lärarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor. Där vill vi skapa fler möjligheter till karriärvägar. Vi har tittat mycket på hur man gör i andra länder. Man kan få en löneutveckling och sådana saker. Men också ordning och reda i skolan. Studiero skapar en bättra arbetsmiljö både för lärarna och eleverna. Det ska finnas en möjlighet för lärarna att skapa den studiero man behöver. 

Hur ska ni skapa det? 

– Dels så handlar det om, tror jag, att i väldigt hög grad visa politisk vilja för de som är chefer över skolan, så att de känner att de har politiken i ryggen. Sedan i sin tur kan de känna förtroende för lärarna, så att lärarna får förtroende att skapa ordning och reda i klassrummet utifrån sina förutsättningar. För alla klasser ser inte likadana ut och alla lärare fungerar inte likadant. Men man ska känna att man har ett förtroende hela vägen för att kunna göra det som fungerar i sitt klassrum. 

Backa bandet till när vi faktiskt hade en väldigt bra skola.

Ni inom Sverigedemokraterna är väl inte kända för att ha skolpolitiken som er viktigaste fråga. Är det möjligt att jobba mer med skolpolitiken? 

– Vi jobbar väldigt mycket med skolpolitiken, ska jag säga. Vi har en skolpolitisk talesperson som åker över hela världen och inspireras, och försöker hitta olika typer av sätt hur man kan förbättra och så. Samtidigt kan man inte prata om allting. Det känns som att det framförallt är två partier i politiken i dag som äger den här frågan. Men jag pratar jättegärna skolpolitik, för det är kanske det viktigaste vi egentligen har. Om man ser till hur välfärden ser ut och hur bristande likvärdigheten är i dag beroende på var i landet man bor. 

Känner ni att ni har påverkat, direkt eller indirekt, skolpolitiken de senaste åren? 

– Både ja och nej. Det är klart att Miljöpartiet hade väldigt hög svansföring före valet, och det har väl inte hänt sådär jättemycket. En fråga som är väldigt aktuell är det här med privata utförare som då den här regeringen då vill begränsa kraftigt och där har vi haft möjlighet att påverka. Där vi är det parti som egentligen avgör till fördel för också de privata utförarna i skolan, det är en grundläggande fråga på många sätt vilka som ska få ha skola och inte. 

Läraren Ragnar Sjölander och SD-ledaren under inspelningen. Foto: Fredrik Wallin.

Jag läste i ert skolpolitiska program och där talar ni om förstatligande och även friskolor, men när jag läser det så låter det som att ni är ganska restriktiva till friskolors möjligheter att ta ut pengar. 

– Det är lite det som är grejen här. För hela debatten i dag handlar om ska man ha rätt att göra vinst eller inte. Det är egentligen det regeringen ställer på sin spets här nu. Det är ju inte det vi tycker är det väsentliga. Det väsentliga är vad levererar skolan. Det är klart att ingen tycker om att stora koncerner plockar ut miljardbelopp och skickar till skatteparadis, det vill alla motverka. Men man kan göra det på olika sätt.

– Då menar vi att kan man ställa högre krav på kvalitet, personaltäthet, lokaler, krav på att man ska ha en ekonomisk buffert så att man klarar verksamheten under åtminstone en termin eller ett läsår även om man börjar gå ekonomiskt dåligt – då kan man inte göra övervinster sedan. Och kan man göra övervinster då är det någonting som är fel i systemet, och då måste man rätta till det. 

– De här förslagen från regeringen har egentligen två delar. Det ena handlar om vinst och vinstuttag, det är det som debatteras mest. Men sedan finns det ett annat förslag från regeringen som handlar om vilka kvalitetskrav man ska ställa. Där menar vi att man måste vara väldigt tydlig med vilka krav man ställer. Det ska också vara krav som gäller alla som vill bedriva skolverksamhet, inte bara privata utförare utan även kommunen ska ha samma krav på sig. 

– Ett kvalitetskrav skulle kunna vara hur många elever det är rimligt att ha i en klass, och undervisa, på en och samma gång. Men också annat. Lärartäthet är en sak, men också personaltäthet generellt. Omkringpersonal som kan understödja så att lärarna får fokusera på att vara lärare, studie- och yrkesvägledare fokuserar på sitt och rektor på sitt – i stället för att läraren ska fokusera på sådant. 

Om man pratar om det här med att vara lärare och orka jobba som lärare – vill jag bli lärare? Vi ser att ansökningarna till lärarutbildningarna sjunker. Hur ska man egentligen renodla yrket och få lärare att göra det de tycker att de är utbildade för? 

– Det tror jag är helt avgörande, och det gäller egentligen inte bara skolan. Det gäller nästan all välfärdsoffentlig verksamhet. Vi ser samma problem i polisen, vi ser det i vården där läkarna får mindre och mindre tid med patienter. Men det handlar mycket tror jag om omkringpersonal, som man väl har skurit i succesivt under väldigt lång tid. Som normalt sett ska ta de mer psykologiska, eller pratet med elever, och läraren ska fokusera på att vara just lärare. 

Det är klart att Finland är ett föredöme på många sätt.

Det här förstatligandet som ni har i programmet. Skulle det gälla all personal och att alla skulle gå under statligt huvudmannaskap? 

– Jag tror att det hade varit bra. Men säger man att ”nu ska vi förstatliga skolan och det kommer att ske under nästa mandatperiod”, det tror jag inte är så realistiskt. Först måste man utreda väldigt noga vilka för- och nackdelar inom olika moment. Jag kan inte svara på vad som är helt rätt i detaljen. Utan det jag fokuserar på är att jag tror att ett ökat statligt ansvar för skolan är helt avgörande för väldigt många delar i skolan.

Men i kommuner där det är en väldigt stor andel friskolor, hur skulle staten komma in då? För staten kan ju inte bli arbetsgivare där rimligtvis. 

– Det är också en sådan sak som är ett stort praktiskt problem att hantera. Nu kommer jag själv från en väldigt liten stad där vi aldrig har haft en enda friskola. Där är situationen en helt annan naturligtvis. Det är jättesvåra frågor. Det är just därför jag menar att man ska vara lite ödmjuk inför det där. 

– Men under nästa mandatperiod så måste vi börja gå åt den riktningen mot mer statlig styrning och mer statligt ansvar – och långsiktigt mot ett förstatligande. Men jag kan inte säga att i detalj ska vi göra såhär och såhär, och det ska ske på tre-fyra år. För det är inte seriöst. 

Ragnar och Jimmie Åkesson. Foto: Fredrik Wallin.

Om vi tittar på era politiska konkurrenter då. Finns det någonting i regeringens skolpolitik, eller Alliansens skolpolitik, som ni tycker är bra och som ni har anslutit er till? 

– Det finns delar av Allianspartierna som, åtminstone ett av dem, som också driver frågan om förstatligande till exempel. Där har jag och Björklund kämpat ihop i ett antal partiledardebatter och annat.

Är ni väl synkade där då? 

– Jag tror det. Sedan är det som sagt en svår fråga att komma fram till detaljerna i, men riktningen tror jag vi är ganska överens om. Nu ingår ju inte Vänsterpartiet i regeringen, men de driver också den riktningen. Det är där någonstans man måste börja. Nu har vi ju bytt regering lite sådär under 2000-talet, fram och tillbaka, och det har funnits kanske en viss ryckighet i skolpolitiken. Jag tror att man nästan måste börja i huvudmannaskapet och i den änden, i stället för att gå in i och peta och göra små förändringar. 

Som lärare kan jag ibland uppleva när jag pratar med mina kollegor att det är för mycket bråk kring skolpolitiken och skulle vilja att partierna skulle komma överens för att få ordning på det här. Är det något som du skulle vara beredd att bidra till? 

– Ja, så är det ju. Men sedan finns det ju också ideologiska skillnader kring hur man ens ser på syftet med att vi har skolan. Där jag menar att det kanske inte är rimligt att anta att alla som går i gymnasieskolan också ska gå en forskarutbildning på universitet. Utan att man kanske bör i högre grad anpassa det. Där var Alliansen tycker jag på rätt väg under sin regeringstid. 

– Men alla är inte skapta eller intresserade att gå en högre utbildning. Vi har stora behov i dag i många praktiska yrken. Jag var på ett praktiskt gymnasium i Östersund för något år sedan och pratade med han som ledde verksamheten med att utbilda fastighetstekniker, och han menade att vi hade en enorm brist men inga söker. Då måste ju politiken försöka styra i den riktningen.

– Nu har vi en kommunal skola fortfarande. Då tycker jag att man bör ha ett väldigt tydligt samarbete kommunalt med det lokala näringslivet om behov nu och i framtiden. Och att man anpassar utbudet av utbildning utifrån det. 

Om du fick chansen att förändra något i grunden i svensk skola – vad skulle du välja då och vad skulle du vilja ändra på? 

– Nu låter det som en typisk sverigedemokrat kanske, men jag skulle vilja gå tillbaka i tiden. Backa bandet till när vi faktiskt hade en väldigt bra skola, med väldigt bra skolresultat. Där lärarna fick vara lärare, före kommunaliseringen och sedan bygga vidare därifrån. Jag tror att det finns så många strukturella problem i dag som är oerhört svåra att komma tillrätta med. Så det hade varit det optimala att få börja om någonstans och inte göra alla dessa fel som har gjorts under de här åren. 

Ni skriver ju också i ert skolpolitiska program om Finland och använder dem som ett exempel, där är ju inte skolan någon politisk stridsfråga och det är populärt att söka till lärarutbildningen där. Är det den vägen du skulle vilja gå? 

– Det är klart att vill vi ha bra och välutbildade medborgare långsiktigt så måste skolan fungera. I Finland väljer de bästa eleverna mellan att bli läkare eller lärare. Så är det inte i Sverige i dag. Det är klart att det måste vara oerhört attraktivt att bli lärare, och jag tror att en förutsättning för det är att man känner att man kan vara lärare och man får jobba med det man utbildar sig till. Det är klart att Finland är ett föredöme på många sätt när det gäller skolan, och det har också visat sig att det är väldigt goda resultat där. Det måste hänga ihop med hur skolan fungerar. 

Intervjun med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson gjordes på Blackebergs gymnasium i Stockholm den 29 maj 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons