Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Varför ska man som lärare rösta på Sverigedemokraterna och er skolpolitik? 

– Om vi tittar primärt på när det handlar om lärarna, så är vi väldigt måna om att lärarna ska få lov att vara just lärare och en auktoritet i sitt yrke. Vi vill höja läraryrkets status. Vi är ett av de partier som vill förstatliga skolan, den typen av åtgärder som jag tror är gynnsamt för lärare långsiktigt. 

Kan du ge några konkreta löften om ni får möjlighet att påverka kommande regerings skolpolitik? Är det någonting som man som lärare kommer att märka då när man går omkring mellan lektionerna eller på klassrumsgolvet?

– Det är egentligen två saker. Det ena är lärarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor. Där vill vi skapa fler möjligheter till karriärvägar. Vi har tittat mycket på hur man gör i andra länder. Man kan få en löneutveckling och sådana saker. Men också ordning och reda i skolan. Studiero skapar en bättra arbetsmiljö både för lärarna och eleverna. Det ska finnas en möjlighet för lärarna att skapa den studiero man behöver. 

Hur ska ni skapa det? 

– Dels så handlar det om, tror jag, att i väldigt hög grad visa politisk vilja för de som är chefer över skolan, så att de känner att de har politiken i ryggen. Sedan i sin tur kan de känna förtroende för lärarna, så att lärarna får förtroende att skapa ordning och reda i klassrummet utifrån sina förutsättningar. För alla klasser ser inte likadana ut och alla lärare fungerar inte likadant. Men man ska känna att man har ett förtroende hela vägen för att kunna göra det som fungerar i sitt klassrum. 

Backa bandet till när vi faktiskt hade en väldigt bra skola.

Ni inom Sverigedemokraterna är väl inte kända för att ha skolpolitiken som er viktigaste fråga. Är det möjligt att jobba mer med skolpolitiken? 

– Vi jobbar väldigt mycket med skolpolitiken, ska jag säga. Vi har en skolpolitisk talesperson som åker över hela världen och inspireras, och försöker hitta olika typer av sätt hur man kan förbättra och så. Samtidigt kan man inte prata om allting. Det känns som att det framförallt är två partier i politiken i dag som äger den här frågan. Men jag pratar jättegärna skolpolitik, för det är kanske det viktigaste vi egentligen har. Om man ser till hur välfärden ser ut och hur bristande likvärdigheten är i dag beroende på var i landet man bor. 

Känner ni att ni har påverkat, direkt eller indirekt, skolpolitiken de senaste åren? 

– Både ja och nej. Det är klart att Miljöpartiet hade väldigt hög svansföring före valet, och det har väl inte hänt sådär jättemycket. En fråga som är väldigt aktuell är det här med privata utförare som då den här regeringen då vill begränsa kraftigt och där har vi haft möjlighet att påverka. Där vi är det parti som egentligen avgör till fördel för också de privata utförarna i skolan, det är en grundläggande fråga på många sätt vilka som ska få ha skola och inte. 

Jag läste i ert skolpolitiska program och där talar ni om förstatligande och även friskolor, men när jag läser det så låter det som att ni är ganska restriktiva till friskolors möjligheter att ta ut pengar. 

– Det är lite det som är grejen här. För hela debatten i dag handlar om ska man ha rätt att göra vinst eller inte. Det är egentligen det regeringen ställer på sin spets här nu. Det är ju inte det vi tycker är det väsentliga. Det väsentliga är vad levererar skolan. Det är klart att ingen tycker om att stora koncerner plockar ut miljardbelopp och skickar till skatteparadis, det vill alla motverka. Men man kan göra det på olika sätt.

– Då menar vi att kan man ställa högre krav på kvalitet, personaltäthet, lokaler, krav på att man ska ha en ekonomisk buffert så att man klarar verksamheten under åtminstone en termin eller ett läsår även om man börjar gå ekonomiskt dåligt – då kan man inte göra övervinster sedan. Och kan man göra övervinster då är det någonting som är fel i systemet, och då måste man rätta till det. 

– De här förslagen från regeringen har egentligen två delar. Det ena handlar om vinst och vinstuttag, det är det som debatteras mest. Men sedan finns det ett annat förslag från regeringen som handlar om vilka kvalitetskrav man ska ställa. Där menar vi att man måste vara väldigt tydlig med vilka krav man ställer. Det ska också vara krav som gäller alla som vill bedriva skolverksamhet, inte bara privata utförare utan även kommunen ska ha samma krav på sig. 

– Ett kvalitetskrav skulle kunna vara hur många elever det är rimligt att ha i en klass, och undervisa, på en och samma gång. Men också annat. Lärartäthet är en sak, men också personaltäthet generellt. Omkringpersonal som kan understödja så att lärarna får fokusera på att vara lärare, studie- och yrkesvägledare fokuserar på sitt och rektor på sitt – i stället för att läraren ska fokusera på sådant. 

Om man pratar om det här med att vara lärare och orka jobba som lärare – vill jag bli lärare? Vi ser att ansökningarna till lärarutbildningarna sjunker. Hur ska man egentligen renodla yrket och få lärare att göra det de tycker att de är utbildade för? 

– Det tror jag är helt avgörande, och det gäller egentligen inte bara skolan. Det gäller nästan all välfärdsoffentlig verksamhet. Vi ser samma problem i polisen, vi ser det i vården där läkarna får mindre och mindre tid med patienter. Men det handlar mycket tror jag om omkringpersonal, som man väl har skurit i succesivt under väldigt lång tid. Som normalt sett ska ta de mer psykologiska, eller pratet med elever, och läraren ska fokusera på att vara just lärare. 

Det är klart att Finland är ett föredöme på många sätt.

Det här förstatligandet som ni har i programmet. Skulle det gälla all personal och att alla skulle gå under statligt huvudmannaskap? 

– Jag tror att det hade varit bra. Men säger man att ”nu ska vi förstatliga skolan och det kommer att ske under nästa mandatperiod”, det tror jag inte är så realistiskt. Först måste man utreda väldigt noga vilka för- och nackdelar inom olika moment. Jag kan inte svara på vad som är helt rätt i detaljen. Utan det jag fokuserar på är att jag tror att ett ökat statligt ansvar för skolan är helt avgörande för väldigt många delar i skolan.

Men i kommuner där det är en väldigt stor andel friskolor, hur skulle staten komma in då? För staten kan ju inte bli arbetsgivare där rimligtvis. 

– Det är också en sådan sak som är ett stort praktiskt problem att hantera. Nu kommer jag själv från en väldigt liten stad där vi aldrig har haft en enda friskola. Där är situationen en helt annan naturligtvis. Det är jättesvåra frågor. Det är just därför jag menar att man ska vara lite ödmjuk inför det där. 

– Men under nästa mandatperiod så måste vi börja gå åt den riktningen mot mer statlig styrning och mer statligt ansvar – och långsiktigt mot ett förstatligande. Men jag kan inte säga att i detalj ska vi göra såhär och såhär, och det ska ske på tre-fyra år. För det är inte seriöst. 

Om vi tittar på era politiska konkurrenter då. Finns det någonting i regeringens skolpolitik, eller Alliansens skolpolitik, som ni tycker är bra och som ni har anslutit er till? 

– Det finns delar av Allianspartierna som, åtminstone ett av dem, som också driver frågan om förstatligande till exempel. Där har jag och Björklund kämpat ihop i ett antal partiledardebatter och annat.

Är ni väl synkade där då? 

– Jag tror det. Sedan är det som sagt en svår fråga att komma fram till detaljerna i, men riktningen tror jag vi är ganska överens om. Nu ingår ju inte Vänsterpartiet i regeringen, men de driver också den riktningen. Det är där någonstans man måste börja. Nu har vi ju bytt regering lite sådär under 2000-talet, fram och tillbaka, och det har funnits kanske en viss ryckighet i skolpolitiken. Jag tror att man nästan måste börja i huvudmannaskapet och i den änden, i stället för att gå in i och peta och göra små förändringar. 

Som lärare kan jag ibland uppleva när jag pratar med mina kollegor att det är för mycket bråk kring skolpolitiken och skulle vilja att partierna skulle komma överens för att få ordning på det här. Är det något som du skulle vara beredd att bidra till? 

– Ja, så är det ju. Men sedan finns det ju också ideologiska skillnader kring hur man ens ser på syftet med att vi har skolan. Där jag menar att det kanske inte är rimligt att anta att alla som går i gymnasieskolan också ska gå en forskarutbildning på universitet. Utan att man kanske bör i högre grad anpassa det. Där var Alliansen tycker jag på rätt väg under sin regeringstid. 

– Men alla är inte skapta eller intresserade att gå en högre utbildning. Vi har stora behov i dag i många praktiska yrken. Jag var på ett praktiskt gymnasium i Östersund för något år sedan och pratade med han som ledde verksamheten med att utbilda fastighetstekniker, och han menade att vi hade en enorm brist men inga söker. Då måste ju politiken försöka styra i den riktningen.

– Nu har vi en kommunal skola fortfarande. Då tycker jag att man bör ha ett väldigt tydligt samarbete kommunalt med det lokala näringslivet om behov nu och i framtiden. Och att man anpassar utbudet av utbildning utifrån det. 

Om du fick chansen att förändra något i grunden i svensk skola – vad skulle du välja då och vad skulle du vilja ändra på? 

– Nu låter det som en typisk sverigedemokrat kanske, men jag skulle vilja gå tillbaka i tiden. Backa bandet till när vi faktiskt hade en väldigt bra skola, med väldigt bra skolresultat. Där lärarna fick vara lärare, före kommunaliseringen och sedan bygga vidare därifrån. Jag tror att det finns så många strukturella problem i dag som är oerhört svåra att komma tillrätta med. Så det hade varit det optimala att få börja om någonstans och inte göra alla dessa fel som har gjorts under de här åren. 

Ni skriver ju också i ert skolpolitiska program om Finland och använder dem som ett exempel, där är ju inte skolan någon politisk stridsfråga och det är populärt att söka till lärarutbildningen där. Är det den vägen du skulle vilja gå? 

– Det är klart att vill vi ha bra och välutbildade medborgare långsiktigt så måste skolan fungera. I Finland väljer de bästa eleverna mellan att bli läkare eller lärare. Så är det inte i Sverige i dag. Det är klart att det måste vara oerhört attraktivt att bli lärare, och jag tror att en förutsättning för det är att man känner att man kan vara lärare och man får jobba med det man utbildar sig till. Det är klart att Finland är ett föredöme på många sätt när det gäller skolan, och det har också visat sig att det är väldigt goda resultat där. Det måste hänga ihop med hur skolan fungerar. 

Intervjun med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson gjordes på Blackebergs gymnasium i Stockholm den 29 maj 2018.