Annons
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Foto: Mikael Sjödin.

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Publicerad 26 juni 2018

Relaterat

I september är det val och en av de största frågorna är skolpolitiken. Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under rasterna från lektionerna på skolan. Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Varför ska man som lärare rösta på Sverigedemokraterna och er skolpolitik? 

– Om vi tittar primärt på när det handlar om lärarna, så är vi väldigt måna om att lärarna ska få lov att vara just lärare och en auktoritet i sitt yrke. Vi vill höja läraryrkets status. Vi är ett av de partier som vill förstatliga skolan, den typen av åtgärder som jag tror är gynnsamt för lärare långsiktigt. 

Kan du ge några konkreta löften om ni får möjlighet att påverka kommande regerings skolpolitik? Är det någonting som man som lärare kommer att märka då när man går omkring mellan lektionerna eller på klassrumsgolvet?

– Det är egentligen två saker. Det ena är lärarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor. Där vill vi skapa fler möjligheter till karriärvägar. Vi har tittat mycket på hur man gör i andra länder. Man kan få en löneutveckling och sådana saker. Men också ordning och reda i skolan. Studiero skapar en bättra arbetsmiljö både för lärarna och eleverna. Det ska finnas en möjlighet för lärarna att skapa den studiero man behöver. 

Hur ska ni skapa det? 

– Dels så handlar det om, tror jag, att i väldigt hög grad visa politisk vilja för de som är chefer över skolan, så att de känner att de har politiken i ryggen. Sedan i sin tur kan de känna förtroende för lärarna, så att lärarna får förtroende att skapa ordning och reda i klassrummet utifrån sina förutsättningar. För alla klasser ser inte likadana ut och alla lärare fungerar inte likadant. Men man ska känna att man har ett förtroende hela vägen för att kunna göra det som fungerar i sitt klassrum. 

Backa bandet till när vi faktiskt hade en väldigt bra skola.

Ni inom Sverigedemokraterna är väl inte kända för att ha skolpolitiken som er viktigaste fråga. Är det möjligt att jobba mer med skolpolitiken? 

– Vi jobbar väldigt mycket med skolpolitiken, ska jag säga. Vi har en skolpolitisk talesperson som åker över hela världen och inspireras, och försöker hitta olika typer av sätt hur man kan förbättra och så. Samtidigt kan man inte prata om allting. Det känns som att det framförallt är två partier i politiken i dag som äger den här frågan. Men jag pratar jättegärna skolpolitik, för det är kanske det viktigaste vi egentligen har. Om man ser till hur välfärden ser ut och hur bristande likvärdigheten är i dag beroende på var i landet man bor. 

Känner ni att ni har påverkat, direkt eller indirekt, skolpolitiken de senaste åren? 

– Både ja och nej. Det är klart att Miljöpartiet hade väldigt hög svansföring före valet, och det har väl inte hänt sådär jättemycket. En fråga som är väldigt aktuell är det här med privata utförare som då den här regeringen då vill begränsa kraftigt och där har vi haft möjlighet att påverka. Där vi är det parti som egentligen avgör till fördel för också de privata utförarna i skolan, det är en grundläggande fråga på många sätt vilka som ska få ha skola och inte. 

Läraren Ragnar Sjölander och SD-ledaren under inspelningen. Foto: Fredrik Wallin.

Jag läste i ert skolpolitiska program och där talar ni om förstatligande och även friskolor, men när jag läser det så låter det som att ni är ganska restriktiva till friskolors möjligheter att ta ut pengar. 

– Det är lite det som är grejen här. För hela debatten i dag handlar om ska man ha rätt att göra vinst eller inte. Det är egentligen det regeringen ställer på sin spets här nu. Det är ju inte det vi tycker är det väsentliga. Det väsentliga är vad levererar skolan. Det är klart att ingen tycker om att stora koncerner plockar ut miljardbelopp och skickar till skatteparadis, det vill alla motverka. Men man kan göra det på olika sätt.

– Då menar vi att kan man ställa högre krav på kvalitet, personaltäthet, lokaler, krav på att man ska ha en ekonomisk buffert så att man klarar verksamheten under åtminstone en termin eller ett läsår även om man börjar gå ekonomiskt dåligt – då kan man inte göra övervinster sedan. Och kan man göra övervinster då är det någonting som är fel i systemet, och då måste man rätta till det. 

– De här förslagen från regeringen har egentligen två delar. Det ena handlar om vinst och vinstuttag, det är det som debatteras mest. Men sedan finns det ett annat förslag från regeringen som handlar om vilka kvalitetskrav man ska ställa. Där menar vi att man måste vara väldigt tydlig med vilka krav man ställer. Det ska också vara krav som gäller alla som vill bedriva skolverksamhet, inte bara privata utförare utan även kommunen ska ha samma krav på sig. 

– Ett kvalitetskrav skulle kunna vara hur många elever det är rimligt att ha i en klass, och undervisa, på en och samma gång. Men också annat. Lärartäthet är en sak, men också personaltäthet generellt. Omkringpersonal som kan understödja så att lärarna får fokusera på att vara lärare, studie- och yrkesvägledare fokuserar på sitt och rektor på sitt – i stället för att läraren ska fokusera på sådant. 

Om man pratar om det här med att vara lärare och orka jobba som lärare – vill jag bli lärare? Vi ser att ansökningarna till lärarutbildningarna sjunker. Hur ska man egentligen renodla yrket och få lärare att göra det de tycker att de är utbildade för? 

– Det tror jag är helt avgörande, och det gäller egentligen inte bara skolan. Det gäller nästan all välfärdsoffentlig verksamhet. Vi ser samma problem i polisen, vi ser det i vården där läkarna får mindre och mindre tid med patienter. Men det handlar mycket tror jag om omkringpersonal, som man väl har skurit i succesivt under väldigt lång tid. Som normalt sett ska ta de mer psykologiska, eller pratet med elever, och läraren ska fokusera på att vara just lärare. 

Det är klart att Finland är ett föredöme på många sätt.

Det här förstatligandet som ni har i programmet. Skulle det gälla all personal och att alla skulle gå under statligt huvudmannaskap? 

– Jag tror att det hade varit bra. Men säger man att ”nu ska vi förstatliga skolan och det kommer att ske under nästa mandatperiod”, det tror jag inte är så realistiskt. Först måste man utreda väldigt noga vilka för- och nackdelar inom olika moment. Jag kan inte svara på vad som är helt rätt i detaljen. Utan det jag fokuserar på är att jag tror att ett ökat statligt ansvar för skolan är helt avgörande för väldigt många delar i skolan.

Men i kommuner där det är en väldigt stor andel friskolor, hur skulle staten komma in då? För staten kan ju inte bli arbetsgivare där rimligtvis. 

– Det är också en sådan sak som är ett stort praktiskt problem att hantera. Nu kommer jag själv från en väldigt liten stad där vi aldrig har haft en enda friskola. Där är situationen en helt annan naturligtvis. Det är jättesvåra frågor. Det är just därför jag menar att man ska vara lite ödmjuk inför det där. 

– Men under nästa mandatperiod så måste vi börja gå åt den riktningen mot mer statlig styrning och mer statligt ansvar – och långsiktigt mot ett förstatligande. Men jag kan inte säga att i detalj ska vi göra såhär och såhär, och det ska ske på tre-fyra år. För det är inte seriöst. 

Ragnar och Jimmie Åkesson. Foto: Fredrik Wallin.

Om vi tittar på era politiska konkurrenter då. Finns det någonting i regeringens skolpolitik, eller Alliansens skolpolitik, som ni tycker är bra och som ni har anslutit er till? 

– Det finns delar av Allianspartierna som, åtminstone ett av dem, som också driver frågan om förstatligande till exempel. Där har jag och Björklund kämpat ihop i ett antal partiledardebatter och annat.

Är ni väl synkade där då? 

– Jag tror det. Sedan är det som sagt en svår fråga att komma fram till detaljerna i, men riktningen tror jag vi är ganska överens om. Nu ingår ju inte Vänsterpartiet i regeringen, men de driver också den riktningen. Det är där någonstans man måste börja. Nu har vi ju bytt regering lite sådär under 2000-talet, fram och tillbaka, och det har funnits kanske en viss ryckighet i skolpolitiken. Jag tror att man nästan måste börja i huvudmannaskapet och i den änden, i stället för att gå in i och peta och göra små förändringar. 

Som lärare kan jag ibland uppleva när jag pratar med mina kollegor att det är för mycket bråk kring skolpolitiken och skulle vilja att partierna skulle komma överens för att få ordning på det här. Är det något som du skulle vara beredd att bidra till? 

– Ja, så är det ju. Men sedan finns det ju också ideologiska skillnader kring hur man ens ser på syftet med att vi har skolan. Där jag menar att det kanske inte är rimligt att anta att alla som går i gymnasieskolan också ska gå en forskarutbildning på universitet. Utan att man kanske bör i högre grad anpassa det. Där var Alliansen tycker jag på rätt väg under sin regeringstid. 

– Men alla är inte skapta eller intresserade att gå en högre utbildning. Vi har stora behov i dag i många praktiska yrken. Jag var på ett praktiskt gymnasium i Östersund för något år sedan och pratade med han som ledde verksamheten med att utbilda fastighetstekniker, och han menade att vi hade en enorm brist men inga söker. Då måste ju politiken försöka styra i den riktningen.

– Nu har vi en kommunal skola fortfarande. Då tycker jag att man bör ha ett väldigt tydligt samarbete kommunalt med det lokala näringslivet om behov nu och i framtiden. Och att man anpassar utbudet av utbildning utifrån det. 

Om du fick chansen att förändra något i grunden i svensk skola – vad skulle du välja då och vad skulle du vilja ändra på? 

– Nu låter det som en typisk sverigedemokrat kanske, men jag skulle vilja gå tillbaka i tiden. Backa bandet till när vi faktiskt hade en väldigt bra skola, med väldigt bra skolresultat. Där lärarna fick vara lärare, före kommunaliseringen och sedan bygga vidare därifrån. Jag tror att det finns så många strukturella problem i dag som är oerhört svåra att komma tillrätta med. Så det hade varit det optimala att få börja om någonstans och inte göra alla dessa fel som har gjorts under de här åren. 

Ni skriver ju också i ert skolpolitiska program om Finland och använder dem som ett exempel, där är ju inte skolan någon politisk stridsfråga och det är populärt att söka till lärarutbildningen där. Är det den vägen du skulle vilja gå? 

– Det är klart att vill vi ha bra och välutbildade medborgare långsiktigt så måste skolan fungera. I Finland väljer de bästa eleverna mellan att bli läkare eller lärare. Så är det inte i Sverige i dag. Det är klart att det måste vara oerhört attraktivt att bli lärare, och jag tror att en förutsättning för det är att man känner att man kan vara lärare och man får jobba med det man utbildar sig till. Det är klart att Finland är ett föredöme på många sätt när det gäller skolan, och det har också visat sig att det är väldigt goda resultat där. Det måste hänga ihop med hur skolan fungerar. 

Intervjun med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson gjordes på Blackebergs gymnasium i Stockholm den 29 maj 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

Yrkesutbildning

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Annons
Annons

Anna Ekström svarar på lärarnas egna frågor

Av lärare för lärare

Anna Ekström går in på sitt första läsår som ny utbildningsminister och Skolsverige vill veta vad hon ska göra för att förbättra skolan. Skolvärlden lät sju skolprofiler ställa sina egna frågor om skolans framtid till Anna Ekström. 

Annons
Hot och våld

”Vi ser en ökning av elever som beter sig respektlöst mot lärare”

Anmälningar

Läraren blev kallad ”hora” efter att ha samlat in elevernas mobiltelefoner. En kollega ingrep då genom att ta ut eleven ur klassrummet – och polisanmäldes.
Nu kräver Liberalerna en särskild debatt i riksdagen om hot och våld i skolan.

Nya riktlinjer ska minska hot och våld i skolan

Ordning och reda

Anmälningar om hot och våld i skolan har mer än fördubblats på sju år i Stockholms län, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Efter påtryckningar från lärarfacken skärps nu riktlinjerna för lärare och rektorer.

Annons
Annons

”En skola utan ordning sviker sina elever”

Debatt

Det är aldrig rätt att störa ett läsande barn, och det är heller aldrig rätt att störa ett barn som får undervisning för att lära sig läsa. Om vi kan få den insikten att sjunka in hos landets barnombudsmän, så kan vi hitta det verkliga barnperspektivet, skriver lektorn Åke Strandberg.

Kommentera
Annons

Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder

Våld mot lärare

Föräldern misstänktes ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men friades av tingsrätten. Reaktionerna i Skolsverige är starka.
– Jag blev misshandlad inför fem kollegor i mitt arbetsrum. Det borde vara öppet mål för en åklagare, säger Lars Nivbrant till Skolvärlden.

Millington: ”Vi har testat hårdare tag och det har inte fungerat”

Ordning i skolan

Debatten om lärares befogenheter i skolan riskerar att göra mer skada än nytta, menar Jiang Millington. Hon efterfrågar förebyggande arbete och en annan syn på eleverna.
– När man pekar ut elever som problem, tror jag man producerar mer problem.  

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Intervju

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

”Stor risk att syvare lämnar grundskolan”

Debatt

”Som studie- och yrkesvägledare i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig kring ’framtidsval” som syv ska undervisa i’, skriver Udevallas studie- och yrkesvägledare.

Kommentera

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Eleverna skolstrejkar: ”Det är tomt i korridorerna idag”

Skolstrejk

Idag skolstrejkar man på 2052 platser i 123 länder, världen över.
Läraren Nathalie Parmegiani har valt att stödja eleverna – trots att hon får undervisa i ett tomt klassrum idag.

Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder

Lågaffektivt bemötande

Alexander Skytte skriver om lågaffektivt bemötande:
”Det finns inga metoder som alltid fungerar. Men i slutet av dagen är det du som är lärare, det är du som är ledaren. Tror du själv inte på en metod kommer den inte fungera.”

Kommun kritiseras för arbetet med särskilt begåvad elev

Särskild begåvning

Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och stimuleras i skolan – även de som har lätt för att uppnå kunskapskraven. I ett av de första besluten på området riktar Skolinspektionen nu kritik mot en kommun för att de inte gjort tillräckligt för en särskilt begåvad elev.

Delar av NP i svenska spreds i sociala medier – igen

Nationella prov

Ännu en gång har information från ett nationellt prov läckt ut till elever på förhand. Men läckan är av mindre allvarlig art, menar Anders Boman, Skolverkets enhetschef.
– Det var naturligtvis inte bra, men vi bedömer att proven kan genomföras som vanligt, säger han till Skolvärlden.

Kommungranskning

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Kommunbudget

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

Anna Ekström: ”Det är inte acceptabelt”

Spara på skolan

Kommuner som använder statsbidraget som ska öka likvärdigheten i skolan till att fylla igen egna budgethål kan räkna med konsekvenser. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte

Likvärdighet

Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna.
– Det sker förmodligen omedvetet, säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.

Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

Fysisk lärmiljö

På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.

Satsning på elevhälsan höjde resultaten

Elevhälsa

I Robertsfors har man satsat hårt på att utveckla elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat – och arbetet har gett resultat. 
– Vi ser att andelen som blir behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar, meritvärdet ökar, och andelen med A-E i samtliga ämnen ökar, säger Hilda Vidmark, rektor och ansvarig för samverkansprojektet.

”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”

Debatt

”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

Kommentera

Nya siffror: Allt fler läser Skolvärlden

Läsarsiffror

När majoriteten av Sveriges tidskrifter minskar i räckvidd gör Skolvärlden tvärtom. Den senaste mätningen visar att Skolvärldens magasin ökade med drygt elva procent under 2018.
– Vi är glada och stolta på redaktionen över att vår satsning på kvalitetsjournalistik ger tydliga resultat, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever

Särskilt begåvande

Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever.
­– I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression, säger han.

4 punkter: Så ska lärares professionella frihet öka

Arbetsmiljö

Tilliten till professionen behöver höjas och detsamma gäller den professionella friheten. Det anser läraren Daniel Sandin som efterlyser ett centralt formulerat och lagstadgat stöd. 
– Man måste ge lärare ett mandat och någon form av vetorätt, säger han.

Den tillfälliga paviljongen blev kvar i femton år

Arbetsmiljö

Elever som måste armbåga sig fram genom korridorerna, dålig luft och buller är bara några av skolans problem. I femton år har Rönnbyskolan väntat på att något ska göras åt utrymmesbristen.
– Det här är vår arbetsmiljö varje dag, säger läraren Anna Wallin.

Skolchefen avgår – får 900 000 kr i lön

Sjöbo

Skolchefen i Sjöbo motsätter sig kommunens omorganisering av skolverksamheten  och har sagt upp sig. Hon får lön i ett år trots att hon inte arbetar.
– Överenskommelsen var bra både för henne och för oss, säger Susan Melsen (M), ordförande i familjenämnden.

Studie- och yrkesvägledning

Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

Syv

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt. Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan. 

Elevorganisationerna: Inför syv redan på mellanstadiet

Syv

Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. 
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

Fler behöriga och färre sjukskrivna lärare på ”fokusskolor”

Skolutveckling

Lägre sjuktal och personalomsättning samt ökande studiero och trygghet. Det är några effekter av en kommunal satsning på skolor som tidigare utmärkt sig genom låga studieresultat och stök.
– Det går inte att jämföra med hur det var för två år sedan. Det är som natt och dag, säger läraren Lena Winberg.

Debatt

”Höj taket – låt en lärare andas!”

Debatt

”Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver”, skriver läraren Maria Wiman.

Kommentera

”Det skaver så förbannat i mig”

Blogg

”Successivt har en känsla av att det svenska bildningsidealet monterats ned vuxit hos mig. Jag har känt det i skolan. Jag har läst om det på ledarsidor. Jag har mött det hos skolinspektörer”, skriver Mikael Bruér.

15 egenskaper arbetsgivarna vill se hos sina lärare

Läraryrket

Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? En undersökning av arbetsgivarnas platsannonser visar vad de söker hos lärare som vill jobba hos dem.
Här är listan.

”Rektorer måste backa upp lärare som anmäls”

Anmälningar

Det råder en kränkthetskultur i skolan som urholkar lärarens auktoritet – och myndigheterna driver på, menar Hamid Zafar.
– Varje gång en kommun betalar skadestånd istället för att sätta sig emot beslutet från Barn- och elevombudet är det ett slag mot lärarens profession.

”Skolverkets riktlinjer gör det svårt att göra rätt”

Debatt

Skolverket arbetar aktivt för att förhindra spridningen av de nationella proven. Det innebär många riktlinjer – som tyvärr leder till motstridiga budskap, menar svenskläraren och IKT-pedagogen My Zetterman-Alm.

Kommentera

”Allt i skolan är styrt av juridik – men lärare kan inget om det”

Juridifiering

En skola fylld av motstridiga intressen – och lärare som kläms mittemellan de många reglerna och blir ängsliga. Det är den bild som David Ryffé mött i sin forskning om skoljuridik. Nu uppmanar han lärarna att bryta mot reglerna.
– Rädslan att göra fel har övertrumfat modet att göra rätt. 

Skolverket: Fem framgångsfaktorer för att motarbeta avhopp

Ny rapport

En av fyra gymnasieelever hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Skolverket summerar nu ett tvåårigt projekt där man stöttat gymnasieskolor i arbetet mot att förebygga avhopp, och resultaten är goda.
– Rapporten kan fungera som en handbok för skolorna, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

Lärarpris

Doktoranden som blev lärare och vann ett pris

Fysik

Universitetsföreläsningar, självständigt arbete och aktivt deltagande från eleverna på genomgångar är varför den tidigare doktoranden vinner ett lärarpris.
– Det känns överrumplande och fantastiskt roligt, säger Erik Waltersson, gymnasielärare i fysik på Europaskolan i Strängnäs.

Bekräftelsen på en 40 år lång lärargärning

NO

Mot slutet av sitt yrkesliv får hon ett pris för sin undervisning i NO av Kungliga vetenskapsakademin.
– Efter fyrtio år är jag på topp, säger Anna-Lena Ekström, mellanstadielärare på Vänge Skola i Uppsala.

Matematiken som en väg in i svenska skolan

Matematik

Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
– Matematik är ett annat språk, säger Lligo Matson.

Prisvinnaren: Kemin behöver förankras i vardagen

Kemi

Kemi är inte något som bara angår kemister utan påverkar alla. För sin förmåga att förankra ämnet i vardagen har kemiläraren Camilla Christensson i Lund fått Kungliga vetenskapsakademiens pris.
– För att eleverna ska tycka att kemiundervisningen är relevant behöver du sätta den i ett sammanhang, säger hon.

Hälften av alla lärare hinner inte med sitt jobb under arbetstid

Arbetsbelastning

De flesta av lärarna på Kunskapsskolan hinner inte med att göra klart sina uppgifter under arbetstid. Trots det är det bättre än generellt på andra skolor.
– Sifforna är väldigt låga, säger Anders Nilsson, biträdande föreningsombud.

Så jobbar ”Årets geografilärare”

Geografilärarpris

Charlotta Rahm, lärare på Mohedaskolan, har fått ”Geografilärarpriset” för sin pedagogik. Hon försöker göra världen levande för sina elever och anknyta den till deras liv.
– Jag känner att jag måste ta med eleverna ut i världen, säger hon.

Många skolor bryter mot NP-reglerna: ”Överraskande”

Nationella prov

Skolinspektionens granskning visar att flertalet skolor förvarar de nationella proven säkert. Men uppseendeväckande är att många skolor beställer prov de inte ska genomföra.

Lågaffektivt bemötande

”Skoldagen har blivit tryggare med lågaffektivt bemötande”

Lågaffektivt bemötande

Johan Sander har med lyckat resultat tagit in lågaffektivt bemötande i skolan. Ändå förstår han att metoden väckt debatt den senaste veckan.
– Alla lärare kämpar frenetiskt med de här frågorna, säger Johan Sander.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”

Debatt

”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Öppet brev

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Svaret från BEO: ”Vi tar inte alltid direkt kontakt med läraren”

Replik

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, svarar på läraren ”Carinas” öppna brev.

Kommentera

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

Dyslexi

”Lägg inte ansvaret på andra, Skolverket”

Slutreplik

”Tyvärr Skolverket, men jag finner detta så pass allvarligt att man inte kan invänta rättsprocesser och lägga ansvaret på andra aktörer”, skriver Susanna Cederquist i en slutreplik till Skolverket.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons