Annons
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Foto: Mikael Sjödin.

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Publicerad 26 juni 2018

Relaterat

I september är det val och en av de största frågorna är skolpolitiken. Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under rasterna från lektionerna på skolan. Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Varför ska man som lärare rösta på Sverigedemokraterna och er skolpolitik? 

– Om vi tittar primärt på när det handlar om lärarna, så är vi väldigt måna om att lärarna ska få lov att vara just lärare och en auktoritet i sitt yrke. Vi vill höja läraryrkets status. Vi är ett av de partier som vill förstatliga skolan, den typen av åtgärder som jag tror är gynnsamt för lärare långsiktigt. 

Kan du ge några konkreta löften om ni får möjlighet att påverka kommande regerings skolpolitik? Är det någonting som man som lärare kommer att märka då när man går omkring mellan lektionerna eller på klassrumsgolvet?

– Det är egentligen två saker. Det ena är lärarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor. Där vill vi skapa fler möjligheter till karriärvägar. Vi har tittat mycket på hur man gör i andra länder. Man kan få en löneutveckling och sådana saker. Men också ordning och reda i skolan. Studiero skapar en bättra arbetsmiljö både för lärarna och eleverna. Det ska finnas en möjlighet för lärarna att skapa den studiero man behöver. 

Hur ska ni skapa det? 

– Dels så handlar det om, tror jag, att i väldigt hög grad visa politisk vilja för de som är chefer över skolan, så att de känner att de har politiken i ryggen. Sedan i sin tur kan de känna förtroende för lärarna, så att lärarna får förtroende att skapa ordning och reda i klassrummet utifrån sina förutsättningar. För alla klasser ser inte likadana ut och alla lärare fungerar inte likadant. Men man ska känna att man har ett förtroende hela vägen för att kunna göra det som fungerar i sitt klassrum. 

Backa bandet till när vi faktiskt hade en väldigt bra skola.

Ni inom Sverigedemokraterna är väl inte kända för att ha skolpolitiken som er viktigaste fråga. Är det möjligt att jobba mer med skolpolitiken? 

– Vi jobbar väldigt mycket med skolpolitiken, ska jag säga. Vi har en skolpolitisk talesperson som åker över hela världen och inspireras, och försöker hitta olika typer av sätt hur man kan förbättra och så. Samtidigt kan man inte prata om allting. Det känns som att det framförallt är två partier i politiken i dag som äger den här frågan. Men jag pratar jättegärna skolpolitik, för det är kanske det viktigaste vi egentligen har. Om man ser till hur välfärden ser ut och hur bristande likvärdigheten är i dag beroende på var i landet man bor. 

Känner ni att ni har påverkat, direkt eller indirekt, skolpolitiken de senaste åren? 

– Både ja och nej. Det är klart att Miljöpartiet hade väldigt hög svansföring före valet, och det har väl inte hänt sådär jättemycket. En fråga som är väldigt aktuell är det här med privata utförare som då den här regeringen då vill begränsa kraftigt och där har vi haft möjlighet att påverka. Där vi är det parti som egentligen avgör till fördel för också de privata utförarna i skolan, det är en grundläggande fråga på många sätt vilka som ska få ha skola och inte. 

Läraren Ragnar Sjölander och SD-ledaren under inspelningen. Foto: Fredrik Wallin.

Jag läste i ert skolpolitiska program och där talar ni om förstatligande och även friskolor, men när jag läser det så låter det som att ni är ganska restriktiva till friskolors möjligheter att ta ut pengar. 

– Det är lite det som är grejen här. För hela debatten i dag handlar om ska man ha rätt att göra vinst eller inte. Det är egentligen det regeringen ställer på sin spets här nu. Det är ju inte det vi tycker är det väsentliga. Det väsentliga är vad levererar skolan. Det är klart att ingen tycker om att stora koncerner plockar ut miljardbelopp och skickar till skatteparadis, det vill alla motverka. Men man kan göra det på olika sätt.

– Då menar vi att kan man ställa högre krav på kvalitet, personaltäthet, lokaler, krav på att man ska ha en ekonomisk buffert så att man klarar verksamheten under åtminstone en termin eller ett läsår även om man börjar gå ekonomiskt dåligt – då kan man inte göra övervinster sedan. Och kan man göra övervinster då är det någonting som är fel i systemet, och då måste man rätta till det. 

– De här förslagen från regeringen har egentligen två delar. Det ena handlar om vinst och vinstuttag, det är det som debatteras mest. Men sedan finns det ett annat förslag från regeringen som handlar om vilka kvalitetskrav man ska ställa. Där menar vi att man måste vara väldigt tydlig med vilka krav man ställer. Det ska också vara krav som gäller alla som vill bedriva skolverksamhet, inte bara privata utförare utan även kommunen ska ha samma krav på sig. 

– Ett kvalitetskrav skulle kunna vara hur många elever det är rimligt att ha i en klass, och undervisa, på en och samma gång. Men också annat. Lärartäthet är en sak, men också personaltäthet generellt. Omkringpersonal som kan understödja så att lärarna får fokusera på att vara lärare, studie- och yrkesvägledare fokuserar på sitt och rektor på sitt – i stället för att läraren ska fokusera på sådant. 

Om man pratar om det här med att vara lärare och orka jobba som lärare – vill jag bli lärare? Vi ser att ansökningarna till lärarutbildningarna sjunker. Hur ska man egentligen renodla yrket och få lärare att göra det de tycker att de är utbildade för? 

– Det tror jag är helt avgörande, och det gäller egentligen inte bara skolan. Det gäller nästan all välfärdsoffentlig verksamhet. Vi ser samma problem i polisen, vi ser det i vården där läkarna får mindre och mindre tid med patienter. Men det handlar mycket tror jag om omkringpersonal, som man väl har skurit i succesivt under väldigt lång tid. Som normalt sett ska ta de mer psykologiska, eller pratet med elever, och läraren ska fokusera på att vara just lärare. 

Det är klart att Finland är ett föredöme på många sätt.

Det här förstatligandet som ni har i programmet. Skulle det gälla all personal och att alla skulle gå under statligt huvudmannaskap? 

– Jag tror att det hade varit bra. Men säger man att ”nu ska vi förstatliga skolan och det kommer att ske under nästa mandatperiod”, det tror jag inte är så realistiskt. Först måste man utreda väldigt noga vilka för- och nackdelar inom olika moment. Jag kan inte svara på vad som är helt rätt i detaljen. Utan det jag fokuserar på är att jag tror att ett ökat statligt ansvar för skolan är helt avgörande för väldigt många delar i skolan.

Men i kommuner där det är en väldigt stor andel friskolor, hur skulle staten komma in då? För staten kan ju inte bli arbetsgivare där rimligtvis. 

– Det är också en sådan sak som är ett stort praktiskt problem att hantera. Nu kommer jag själv från en väldigt liten stad där vi aldrig har haft en enda friskola. Där är situationen en helt annan naturligtvis. Det är jättesvåra frågor. Det är just därför jag menar att man ska vara lite ödmjuk inför det där. 

– Men under nästa mandatperiod så måste vi börja gå åt den riktningen mot mer statlig styrning och mer statligt ansvar – och långsiktigt mot ett förstatligande. Men jag kan inte säga att i detalj ska vi göra såhär och såhär, och det ska ske på tre-fyra år. För det är inte seriöst. 

Ragnar och Jimmie Åkesson. Foto: Fredrik Wallin.

Om vi tittar på era politiska konkurrenter då. Finns det någonting i regeringens skolpolitik, eller Alliansens skolpolitik, som ni tycker är bra och som ni har anslutit er till? 

– Det finns delar av Allianspartierna som, åtminstone ett av dem, som också driver frågan om förstatligande till exempel. Där har jag och Björklund kämpat ihop i ett antal partiledardebatter och annat.

Är ni väl synkade där då? 

– Jag tror det. Sedan är det som sagt en svår fråga att komma fram till detaljerna i, men riktningen tror jag vi är ganska överens om. Nu ingår ju inte Vänsterpartiet i regeringen, men de driver också den riktningen. Det är där någonstans man måste börja. Nu har vi ju bytt regering lite sådär under 2000-talet, fram och tillbaka, och det har funnits kanske en viss ryckighet i skolpolitiken. Jag tror att man nästan måste börja i huvudmannaskapet och i den änden, i stället för att gå in i och peta och göra små förändringar. 

Som lärare kan jag ibland uppleva när jag pratar med mina kollegor att det är för mycket bråk kring skolpolitiken och skulle vilja att partierna skulle komma överens för att få ordning på det här. Är det något som du skulle vara beredd att bidra till? 

– Ja, så är det ju. Men sedan finns det ju också ideologiska skillnader kring hur man ens ser på syftet med att vi har skolan. Där jag menar att det kanske inte är rimligt att anta att alla som går i gymnasieskolan också ska gå en forskarutbildning på universitet. Utan att man kanske bör i högre grad anpassa det. Där var Alliansen tycker jag på rätt väg under sin regeringstid. 

– Men alla är inte skapta eller intresserade att gå en högre utbildning. Vi har stora behov i dag i många praktiska yrken. Jag var på ett praktiskt gymnasium i Östersund för något år sedan och pratade med han som ledde verksamheten med att utbilda fastighetstekniker, och han menade att vi hade en enorm brist men inga söker. Då måste ju politiken försöka styra i den riktningen.

– Nu har vi en kommunal skola fortfarande. Då tycker jag att man bör ha ett väldigt tydligt samarbete kommunalt med det lokala näringslivet om behov nu och i framtiden. Och att man anpassar utbudet av utbildning utifrån det. 

Om du fick chansen att förändra något i grunden i svensk skola – vad skulle du välja då och vad skulle du vilja ändra på? 

– Nu låter det som en typisk sverigedemokrat kanske, men jag skulle vilja gå tillbaka i tiden. Backa bandet till när vi faktiskt hade en väldigt bra skola, med väldigt bra skolresultat. Där lärarna fick vara lärare, före kommunaliseringen och sedan bygga vidare därifrån. Jag tror att det finns så många strukturella problem i dag som är oerhört svåra att komma tillrätta med. Så det hade varit det optimala att få börja om någonstans och inte göra alla dessa fel som har gjorts under de här åren. 

Ni skriver ju också i ert skolpolitiska program om Finland och använder dem som ett exempel, där är ju inte skolan någon politisk stridsfråga och det är populärt att söka till lärarutbildningen där. Är det den vägen du skulle vilja gå? 

– Det är klart att vill vi ha bra och välutbildade medborgare långsiktigt så måste skolan fungera. I Finland väljer de bästa eleverna mellan att bli läkare eller lärare. Så är det inte i Sverige i dag. Det är klart att det måste vara oerhört attraktivt att bli lärare, och jag tror att en förutsättning för det är att man känner att man kan vara lärare och man får jobba med det man utbildar sig till. Det är klart att Finland är ett föredöme på många sätt när det gäller skolan, och det har också visat sig att det är väldigt goda resultat där. Det måste hänga ihop med hur skolan fungerar. 

Intervjun med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson gjordes på Blackebergs gymnasium i Stockholm den 29 maj 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Annons
Annons

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Annons

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Annons
Annons

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Annons
Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons