Jobben finns men utbildningarna nobbas

Det såg bra ut för de svenska yrkesprogrammen i början av 2000-talet, och fram till 2007 pekade siffrorna uppåt vad gäller elevtillströmningen. Men en finanskris och en skolreform slog undan benen för utvecklingen.

Enligt Skolverket backade andelen elever som väljer yrkesprogrammen från drygt 35 till 26 procent fram till 2015, och prognosen för 2016 visar på ytterligare några tiondelars minskning.

Samtidigt har yrkesutbildningarna låg status bland eleverna. De sjunkande siffrorna är en ständig oro för Svenskt Näringsliv.

– Just gymnasiekompetensen är mycket efterfrågad och viktig. Det skulle innebära väldigt stora utmaningar för företagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft om vi inte lyckas höja yrkesutbildningarnas status, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Johan Olsson menar att arbetsmarknaden måste knytas tätare till skolorna om fler elever ska lockas dit.

– Framför allt måste lokala företag involveras mer i, och få ökat inflytande över, yrkesutbildningarna. Då får eleverna tydligare bilder av vad de kan jobba med, säger han, men tillägger samtidigt att en förutsättning också är att yrkenas status höjs. 

Han får medhåll från Tobias Baudin, förste vice ordförande i LO.

– Vi måste skapa en yrkesstolthet. Och det kan vi göra med ökad trygghet, bättre arbetsvillkor, arbetsmiljö och schyst lön.

I dag har många branscher – inte bara läraryrket – svårt att hitta den kompetens som behövs: teknikyrken, vård- och omsorg, industri och bygg till exempel.

– Alla dessa branscher knackar på min dörr stup i kvarten för att de vill nyanställa. Jobben finns där – vi måste bara få fler att välja yrkesutbildningar, men också fullfölja dem, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S).

Enligt henne kan yrkesutbildningarnas negativa stämpel brytas genom ändrad retorik.

– Eleverna får etiketter som berättar om låg motivation och låg studieförmåga. Och vem vill ha det? Vi vill vända den trenden, höja statusen, och prata om yrkesprogrammet som ett huvudalternativ för alla, i stället för ett säralternativ för vissa, säger hon.

Både LO och Svenskt Näringsliv ingår tillsammans med regeringen under 2016 i satsningen ”Yrkesutbildningens år”, som syftar till att höja yrkesutbildningarnas status, attraktionskraft och yrkesstolthet. Det beskrivs av LO som ett startskott för att lyfta yrkesutbildningarna.

– Yrkes-SM och yrkes-EM, som arrangeras i Sverige, är en viktig del av satsningen. Där visar vi med starka förebilder att yrken som undersköterska, rörmokare och lastbilschaufför har så hög status att man kan bli världsmästare, säger Tobias Baudin.

Lärarnas Riksförbund ser allvarligt på utvecklingen av yrkesutbildningen.

– Vi har i huvudsak två överhängande problem som ingen reform kunnat råda bot på: de stora avhoppen från gymnasiet och att allt färre väljer yrkesprogram – varifrån de flesta avhoppen sker. Konsekvenserna av det är både att många människor hamnar i utanförskap och att arbetsmarknadens behov inte tillgodoses, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund. 

En av kärnfrågorna vad gäller att få fler elever att läsa yrkesutbildning, är att återinföra högskolebehörighet, med möjlighet att välja bort de behörighetsgivande kurserna. Regeringen, Lärarnas Riksförbund, LO och Svenskt Näringsliv – samtliga lyfter just den aspekten.

Det var efter skolreformen 2011 som den grundläggande högskolebehörigheten inte längre skulle vara obligatorisk på yrkesprogrammen. LO varnade då för att lagändringen skulle slå bakut, och mycket riktigt tappade yrkesutbildningarna hela fyra procent av gymnasieeleverna.