jobbigt
Arbetsmiljö

”Jobbiga föräldrar” – ett nytt riskområde

Mejl, sms och telefonsamtal från föräldrar ökar arbetsbelastningen för landets lärare och skolledare. Arbetsmiljöverket kallar det stora inflödet för ett nytt riskområde.

Under tre år inspekterar Arbetsmiljöverket en tredjedel av Sveriges grund- och gymnasieskolor, bland annat för att undersöka deras arbetsmiljöarbete och arbetsbelastning. Projektet avslutas under 2016 och i december hade 1 600 av 2 000 inplanerade inspektioner klarats av. 

Enligt Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör och projektledare på Arbetsmiljöverket, har mängden e-post, sms och telefonsamtal från föräldrar till rektorer och lärare ökat de senaste åren. Det rör sig ofta om negativa synpunkter som vårdnadshavarna vill ha omedelbar återkoppling på. 

– Jag upplever att det är en klar förändring jämfört med när vi var ute på skolor i större skala senast, runt 2008. Det är en väldigt stor inskörd att hantera, samtidigt som allt annat arbete också ska göras. Det berör inte bara skolledningen utan även lärarna och vi ser det tydligast i grundskolan, säger Adam Jansson, som menar att inflödet är ”ett delvis nytt riskområde”.

Adam Jansson.
Adam Jansson.

Skolan är redan en av de mest utsatta arbetsplatserna vad gäller hög arbetsbelastning och Adam Jansson konstaterar att lärare och skol-ledare har en ökad risk för stressrelaterad ohälsa. Av de 1 600 skolor som hittills inspekteras har Arbetsmiljöverket ställt krav på 300 gällande arbetsbelastningen. Det rör sig både om bristfällig dokumentation och krav på åtgärder för att förebygga ohälsa.

Enligt Lärarnas Riksförbund i Uddevalla håller föräldrarnas ringande och mejlande på att bli ett arbetsmiljöproblem för lärarna i kommunen. Det finns lärare som sjukskrivit sig på grund av påtryckningar från vårdnadshavare, som man upplever försöker styra verksamheten i klassrummet och har starka synpunkter på betygsättningen.

I våras skrev en grupp lärare och rektorer en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet, där de vittnade om att det förekommer påtryckningar och hot om anmälan till Skolinspektionen om ett visst betyg inte sätts.

”Lärare kan bli uppringda kvällar och helger av arga föräldrar som kräver att läraren ska ompröva sin betygsättning. Detta är ett helt oacceptabelt sätt att otillbörligt försöka påverka lärare”, skrev de i SvD, och pekade på att detta riskerar att medföra att lärarna inte vågar stå upp för sin undervisning och betygsättning.

Gunilla Ordell, rektor på Råbergsskolan, en grundskola i Sigtuna kommun, pekar på hur viktigt det är att skolledarna står bakom sina medarbetare, för att inte få en rädd lärarkår.

– Det får vi absolut inte ha! Jag säger alltid till föräldrarna jag träffar att de måste ha ett gott samarbete med läraren och tillsammans ha barnets bästa för ögonen. Är föräldrarna missnöjda är det jag som rektor som ska ta det – lärarna måste få arbetsro, säger hon.

På hennes skola tycker hon att kontakten mellan föräldrar och lärare fungerar bra. Själv kan hon ibland ”sitta i telefon eller med mejl hela dagen”. 

– En del vårdnadshavare kan väl ha känslan att mejlen fungerar som en chattfunktion och tror att de ska få svar på en gång. Det funkar ju inte riktigt så – jag sitter inte alltid framför en skärm. Jag följer förvaltningslagarna som finns och svarar skyndsamt, men jag har faktiskt 24-36 timmar på mig. Men vissa kan tycka att jag borde svara omedelbart, berättar hon.

Gunilla Ordell poängterar att det är viktigt att nya lärare tar hjälp av henne som chef och av mer erfarna kollegor om de känner sig osäkra på att hantera föräldrakontakter.

– Jag har också insett att det är praktiskt att regelbundet ha samtal med vissa föräldrar, eftersom det avlastar lärarna väldigt mycket. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm