Jonas Vlachos: Höj kravnivån på nationella proven

Omkring 100 000 årskurs nior kommer nästa vecka bänka sig för att skriva det nationella provet i svenska. Och för många lärare präglas de kommande månaderna av genomförande och bedömning av nationella prov.

I en debattartikel i Skolvärlden har engelsklärarna Sara Bruun och Patricia Diaz tidigare kritiserat de nationella proven i engelska som de menar håller för låg nivå.   En debattartikel som fått nationalekonomen och skoldebattören Jonas Vlachos att reagera.

På Twitter skriver han:

”Jag är rätt säker på att en höjning av kravnivån på de nationella proven vore den enskilt mest verksamma åtgärden för att höja nivån i ämnen med nationella prov”

Är det för låg nivå idag?

– Det är svårt för mig att uttala mig om det eftersom jag inte är ämnesprovsexpert. Min poäng är att de nationella proven är normerande för vad lärare anser vara tillräckliga kravnivåer: Så om man vill höja den allmänna kunskapsnivån i ämnena så är sannolikt den enskilt mest effektiva åtgärden att höja kravnivån i de nationella proven– alltså hela nivåskalan, säger Jonas Vlachos och tillägger:

– Det innebär också att ännu fler elever kommer få F, om man inte gör något åt F-gränsen.

Att vi har ett system där elever kan få F är något Jonas Vlachos är mycket kritisk till.

– Jag förstår inte poängen med att straffa ut unga människor ur utbildningsystemet. Man hindrar en massa elever från att få en vettig gymnasieutbildning, och på gymnasiet förhindrar man dem från att få examen. På ett principiellt plan tycker jag att det är konstigt att man kan underkänna människor i en obligatorisk skolform. 

Vad vill du se istället?

– Under lång tid hade vi en skola där folk inte blev underkända och det funkade.

I ett blogginlägg från 2016 visar Jonas Vlachos, utifrån en lärarenkät som Skolverket genomfört2003 och 2015, hur de nationella proven blivit allt viktigare för vad lärarna tar upp i sin undervisning och vad de väljer att fokusera på.

– Det är förväntat. Den här typen av prov blir alltid normerande och styrande. Det går inte komma runt. Det är därför det är så viktigt att de är av god kvalitet, för de kommer sätta den förväntade kravnivån – på hela betygsskalan.

Blir det än mer så nu då, när proven ska ”beaktas särskilt” vid betygsättning?

– Ja! Jag tänker att vi haft det sämsta alternativet nu när de nationella proven varit verksamhetsstyrande utan vara tydligt normerande av betygen. Det blir en olycklig jämvikt.

Att proven nu blir mer styrande vad gäller betygen är Jonas Vlachos därför positivt till, så länge det handlar om skolnivå.   

– Jag tycker att det borde vara ännu starkare, men ja, det är rätt väg att gå. Men det är inte oproblematiskt och det ställer höga krav på provens kvalitet.

Däremot vill han inte ha krav på att betyg och de nationella proven ska stämma överens på individnivå.

– Absolut inte på individnivå för då blir det som ett examensprov. Vi vet att betyg har en bra prognosförmåga men de ger också läraren möjlighet att anpassa innehållet i sin undervisning till vad som passar gruppen. Systemet ger utrymme för flexibilitet som jag tror är bra, men det måste hanteras på något sätt så det inte blir hela havet stormar när det kommer till betygsättning.

– Och detta med F-gränsen kommer bli ett än större problem. Vi vet att en massa elever, i framförallt matte, dels får proven upprättade över F-gränsen och dels får högre betyg än vad deras resultat på NP var. Det är det som gjort att många överhuvudtaget kommit in på nationella program. När detta inte längre är möjligt att göra kommer andelen personer som inte kommer in på gymnasiet öka enormt – det måste man vara medveten om.