Friskolor

Jonas Vlachos: ”Tiden att vara naiv inför friskolorna är över”

Jonas vlachos aktiekurs

Nationalekonomen Jonas Vlachos menar att vinstintresset måste bort från skolsystemet.

Utredningen ”Marknadsskolan”
  • Ska skatte­betalarnas pengar till skolan stanna i skolan?
  • Är aktie­bolag en lämplig form för att bedriva skola?
  • Vad bör göras?

Det är några av frågorna som behandlas i denna externa utredning, gjord på uppdrag av Lärarnas Riks­förbund.

Här kan du läsa hela utredningen.

Den som föreställer sig att friskolornas företrädare är någon sorts neutrala statliga tjänstemän underskattar den kraftiga uppmuntran att missbruka skolsystemet för ekonomisk vinning som samma system skapar. Det menar nationalekonomen och skoldebattören Jonas Vlachos.
– Incitamenten att hitta de lönsammaste eleverna är väldigt starka, säger han.

Jonas Vlachos menar att den LR-beställda utredningen ”Marknadsskolan” som nyligen presenterade sina slutsatser tydligt visar på problemen med hur det svenska skolsystemet reglerar friskolor. Men han tycker inte att utredarna tar till vara sina egna insikter när de förslår sin lösning: Striktare restriktioner och ramar samt mer begränsade möjligheter för friskoleföretag att skapa och dela ut vinst.

– Problemen med vårt system görs tydliga i den här utredningen, den beskriver de segregerande incitamenten. Men då blir det lite motsägelsefullt att man landar i att det inte är aktiebolagen och vinstintresset som är problemet, säger han.

Räcker inte med sidoregleringar

Aktiebolagslagen säger att det enda målet för ett aktiebolag ska vara att göra vinst, och att de personer som aktiebolaget ska ta hänsyn till är ägarna av bolaget. För att undvika att aktiebolagens prioriteringar hamnar i konflikt med samhället används annan lagstiftning och sidoregleringar som sätter ramarna för verksamheten. Och det är mer av den varan som föreslås i utredningen. Men Jonas Vlachos menar att det inte är tillräckligt i skolans fall.

– Problemet är, vilket framkommer i rapporten, att det inte går att prissätta elever. Där finns ett glapp mellan den gedigna utredningen och slutsatsen. Det är svårt att reglera prissättningen eller ersättningen utifrån vad man gör, eftersom det är svår att mäta. Det är väldigt beroende av vilka elever man har till exempel, säger han.

Han pratar om svårigheten att ”skriva ett kontrakt” inom skolan, det vill säga att en beställare och en leverantör är överens om vad som ska levereras, vilka krav som ska uppfyllas och till vilket pris. Bryter sedan leverantören mot någon av dessa parametrar så har man brutit mot kontraktet.

– Det finns ett fundamentalt problem att skriva kontrakt inom skolverksamheter. Det är helt avgörande och det är också ganska givet ur en nationalekonomisk analys av skolan. Det är svårt att specificera uppdraget, skolverksamhet är en så komplex och mångfacetterad tjänst.  Därtill är eleven aktivt delaktig i skapandet av det som ska levereras.

– Det är svårt att prissätta elever på ett rimligt sätt. Även om man har en viktad skolpeng som på något sätt tar hänsyn till elevens förutsättningar så blir det en grov viktning. Det finns alltid stora möjligheter att hitta de lönsammaste russinen i kakan. De incitamenten är väldigt starka i skolverksamheten., säger han.

Dags att sluta vara naiva

Att skapa sidoregleringar för att exempelvis begränsa vinstuttag till en överenskommen ”rimlig” nivå tror han inte är en realistisk väg att hindra skolföretag att plocka ut stora summor skattepengar som vinst.

– Uppdraget går inte att mäta på något vettigt sätt. Delar av det går att mäta, men man har så starka incitament att bryta mot de delar av uppdraget som inte går att mäta. Det vill säga att varje krona som jag lägger på att ge eleverna det andra, det som inte går att mäta, det blir en krona mindre till mig i vinst. Och därför blir incitamenten starkare för att inte göra det som jag inte utvärderas på.

– Jag tycker att den här tiden då vi var naiva och vi låtsades att det här är någon sorts statstjänstemän vi har att göra med, den är förbi. Vi måste se till de incitament som finns i skolan och hur de samverkar med de regelverk som finns, säger Jonas Vlachos.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm