marcus_larsson_debatt

Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt ”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

För någon månad sedan presenterade Björn Åstrand sin utredning om hur likvärdigheten i den svenska skolan kan öka. Åstrand föreslår bland annat att kommunala skolor bör få högre skolpeng än fristående skolor.

Först fick Åstrand stöd av ett antal framstående debattörer. Sedan ryckte friskolelobbyn ut med hårda ord om socialism och valfrihetens död. Och sen blev det tyst. På bara någon vecka tycks det tunga näringslivsfinansierade artilleriet ha skjutit ner det mesta av motståndet mot det svenska marknadsexperimentet. I alla fall för den här gången.

Den ledande friskolekoncernen inom grundskolan, Internationella Engelska Skolan, kan nu fortsätta sin expansion runt om i landet. Såväl borgerligt som socialdemokratiskt styrda kommuner står på kö för att IES ska etablera sig hos just dem, ofta med sockrade erbjudanden om hyressubventioner.

Två av de kommuner som nyligen gjort klart med nybyggnation av IES-skolor är Huddinge och Eskilstuna. Huddinge är moderatstyrt och Eskilstuna socialdemokratiskt styrt. Båda kommunerna har målsättningen att minska kommunens andel av det kommunala välfärdsåtagandet och öka privata huvudmäns andel.

Politiken är tydlig med hur de här kostnadsminskningarna ska göras; genom effektiviseringar.

Huddinge har som uttalad policy att kommunal verksamhet som inte klarar att hålla budget ska kunna stängas. Samtidigt skär den politiska majoriteten ner på skolan. 2020 ges rektorer inte en enda krona i kompensation för löne- och prisökningar. En nedskärningspolitik som enligt planerna ska fortsätta de kommande tre åren.

Politiken är tydlig med hur de här kostnadsminskningarna ska göras; genom effektiviseringar. Huddinges styrande politiker kräver att rektorer och lärare ska effektivisera sitt arbete med lika många kronor som de får i löneökning under 2020, 2021, 2022 och 2023. Om de inte lyckas med det blir bestraffningen kanske att fler friskolor får etablera sig i kommunen.

De två viktigaste variablerna för att avgöra hur mycket resurser en skola behöver är föräldrars utbildningsnivå och andel nyinvandrade elever.

Enligt Skolverkets statistik finns det 13 högstadieskolor i Huddinge kommun. 10 kommunala skolor och tre fristående skolor (bland annat en IES-skola). 9 av de 10 kommunala högstadieskolorna i Huddinge har föräldrar med lägre utbildningsnivå än den av de tre fristående skolorna vars föräldrar har lägst utbildningsnivå. 9 av 10 kommunala skolor har högre andel nyinvandrade elever än den av de tre fristående skolorna som har högst andel nyinvandrade elever.

Exakt samma mönster finns i Eskilstuna; nedskärningar i kombination med en segregerad skola. Många av de kommunala skolorna i Eskilstuna har ett resurskrävande elevunderlag medan de fristående skolorna har elever som kräver mindre resurser. Det kommunala system som finns för att kompensera för skillnaderna är inte i närheten av tillräckligt.

Grundpengen kan tryckas ner så att budget hålls och straffet till friskolorna uteblir.

Men det är värre än så. När nu IES öppnar nya skolor i Huddinge och Eskilstuna kommer de kommunala skolorna att bli av med elever. Att anpassa organisationen till ett minskat elevantal är inte enkelt. Det kommer att bli lediga platser i de kommunala skolorna och ännu svårare för de kommunala rektorerna att hålla budget eftersom tomma stolar i klassrummet leder till ökade lokal- och lönekostnader per elev.

Men det är faktiskt ännu värre än så. När de kommunala skolorna går back innebär det i praktiken att deras elevers skolpeng ökar. Enligt nuvarande lagstiftning (den Åstrand vill ändra) har de fristående skolorna i Huddinge och Eskilstuna rätt till samma grundpeng som de kommunala skolorna. Så om de kommunala skolorna går back – som konsekvens av att fristående skolor etablerar sig – måste kommunen betala lika mycket i straff till friskolorna som den kommunala grundpengen ökar.

Såvida inte de kommunala skolornas rektorer gör stora nedskärningar. De kan säga upp elevassistenter, öka lärares undervisningstid, minska elevhälsa eller se till att färre skolböcker köps in. Då kan grundpengen tryckas ner så att budget hålls och straffet till friskolorna uteblir.

Valet står mellan nedskärningar på den kommunala skolans elever och ökad arbetsbelastning för de kommunalt anställda lärarna eller ökad vinst för friskolekoncernerna. Att ändra i det här regelverket anser friskolelobbyn är socialism och att man förbjuder valfrihet. Men vi hade friskolor även på den tiden Carl Bildt styrde Sverige och fristående skolors grundpeng var 85 procent av kommunala skolors grundpeng. Det vi inte hade var aktiebolagsägda koncernskolor som gjorde vinst på att dränera de kommunala skolorna på elever och resurser.

Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov. Det är nu eller aldrig. Om ingen förändring görs kommer det om några år finnas ett antal koncernskolor i varje medelstor svensk kommun där de mindre resurskrävande eleverna går. Den utvecklingen måste stoppas!

Marcus Larsson, tankesmedjan Balans

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm