Annons
Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Publicerad 5 juni 2020

Relaterat

Debatt ”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

För någon månad sedan presenterade Björn Åstrand sin utredning om hur likvärdigheten i den svenska skolan kan öka. Åstrand föreslår bland annat att kommunala skolor bör få högre skolpeng än fristående skolor. 

Först fick Åstrand stöd av ett antal framstående debattörer. Sedan ryckte friskolelobbyn ut med hårda ord om socialism och valfrihetens död. Och sen blev det tyst. På bara någon vecka tycks det tunga näringslivsfinansierade artilleriet ha skjutit ner det mesta av motståndet mot det svenska marknadsexperimentet. I alla fall för den här gången. 

Den ledande friskolekoncernen inom grundskolan, Internationella Engelska Skolan, kan nu fortsätta sin expansion runt om i landet. Såväl borgerligt som socialdemokratiskt styrda kommuner står på kö för att IES ska etablera sig hos just dem, ofta med sockrade erbjudanden om hyressubventioner. 

Två av de kommuner som nyligen gjort klart med nybyggnation av IES-skolor är Huddinge och Eskilstuna. Huddinge är moderatstyrt och Eskilstuna socialdemokratiskt styrt. Båda kommunerna har målsättningen att minska kommunens andel av det kommunala välfärdsåtagandet och öka privata huvudmäns andel. 

Politiken är tydlig med hur de här kostnadsminskningarna ska göras; genom effektiviseringar.

Huddinge har som uttalad policy att kommunal verksamhet som inte klarar att hålla budget ska kunna stängas. Samtidigt skär den politiska majoriteten ner på skolan. 2020 ges rektorer inte en enda krona i kompensation för löne- och prisökningar. En nedskärningspolitik som enligt planerna ska fortsätta de kommande tre åren. 

Politiken är tydlig med hur de här kostnadsminskningarna ska göras; genom effektiviseringar. Huddinges styrande politiker kräver att rektorer och lärare ska effektivisera sitt arbete med lika många kronor som de får i löneökning under 2020, 2021, 2022 och 2023. Om de inte lyckas med det blir bestraffningen kanske att fler friskolor får etablera sig i kommunen. 

De två viktigaste variablerna för att avgöra hur mycket resurser en skola behöver är föräldrars utbildningsnivå och andel nyinvandrade elever. 

Enligt Skolverkets statistik finns det 13 högstadieskolor i Huddinge kommun. 10 kommunala skolor och tre fristående skolor (bland annat en IES-skola). 9 av de 10 kommunala högstadieskolorna i Huddinge har föräldrar med lägre utbildningsnivå än den av de tre fristående skolorna vars föräldrar har lägst utbildningsnivå. 9 av 10 kommunala skolor har högre andel nyinvandrade elever än den av de tre fristående skolorna som har högst andel nyinvandrade elever. 

Exakt samma mönster finns i Eskilstuna; nedskärningar i kombination med en segregerad skola. Många av de kommunala skolorna i Eskilstuna har ett resurskrävande elevunderlag medan de fristående skolorna har elever som kräver mindre resurser. Det kommunala system som finns för att kompensera för skillnaderna är inte i närheten av tillräckligt. 

Grundpengen kan tryckas ner så att budget hålls och straffet till friskolorna uteblir.

Men det är värre än så. När nu IES öppnar nya skolor i Huddinge och Eskilstuna kommer de kommunala skolorna att bli av med elever. Att anpassa organisationen till ett minskat elevantal är inte enkelt. Det kommer att bli lediga platser i de kommunala skolorna och ännu svårare för de kommunala rektorerna att hålla budget eftersom tomma stolar i klassrummet leder till ökade lokal- och lönekostnader per elev. 

Men det är faktiskt ännu värre än så. När de kommunala skolorna går back innebär det i praktiken att deras elevers skolpeng ökar. Enligt nuvarande lagstiftning (den Åstrand vill ändra) har de fristående skolorna i Huddinge och Eskilstuna rätt till samma grundpeng som de kommunala skolorna. Så om de kommunala skolorna går back – som konsekvens av att fristående skolor etablerar sig – måste kommunen betala lika mycket i straff till friskolorna som den kommunala grundpengen ökar. 

Såvida inte de kommunala skolornas rektorer gör stora nedskärningar. De kan säga upp elevassistenter, öka lärares undervisningstid, minska elevhälsa eller se till att färre skolböcker köps in. Då kan grundpengen tryckas ner så att budget hålls och straffet till friskolorna uteblir. 

Valet står mellan nedskärningar på den kommunala skolans elever och ökad arbetsbelastning för de kommunalt anställda lärarna eller ökad vinst för friskolekoncernerna. Att ändra i det här regelverket anser friskolelobbyn är socialism och att man förbjuder valfrihet. Men vi hade friskolor även på den tiden Carl Bildt styrde Sverige och fristående skolors grundpeng var 85 procent av kommunala skolors grundpeng. Det vi inte hade var aktiebolagsägda koncernskolor som gjorde vinst på att dränera de kommunala skolorna på elever och resurser.

Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov. Det är nu eller aldrig. Om ingen förändring görs kommer det om några år finnas ett antal koncernskolor i varje medelstor svensk kommun där de mindre resurskrävande eleverna går. Den utvecklingen måste stoppas!

Marcus Larsson, tankesmedjan Balans

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons