Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Att elever med olika typer av funktionsnedsättningar får stöd för att kunna tillgodogöra sig och redovisa kunskap är i vanliga fall inget kontroversiellt. När det kommer till nationella prov finns dock regler som gör att dessa elever i vissa fall inte får använda hjälpmedel.

Skolverkets utgångspunkt är att proven ska genomföras rättvist och likvärdigt, och att hjälpmedlen kan anses bryta mot det. Nu vill föreningen Med lagen som verktyg (MLSV), som jobbar mot diskriminering av personer med funktionsnedsättningar, testa frågan i domstol.

– Det är viktigt att få fram ett svar på frågan om det här, som många upplever som diskriminering, är okej rent juridiskt. Vi tänker att det kan vara ett sätt att stärka diskrimineringsskyddet i bredare mening, och såklart även i det specifika fallet, säger Ola Linder, jurist vid MLSV som jobbar med frågan.

Från MLSV:s håll menar man att mycket tyder på att elever diskrimineras i juridisk mening när hjälpmedlen tas ifrån dem, och att det hindrar dem från att visa sina kunskaper. Nu vill man skapa ett prejudikat.

– Det saknas ett legitimt syfte att ta bort de här hjälpmedlen för elever med en diagnos. I förlängningen påverkas du ofta negativt, baserat på ett prov som egentligen inte bedömt dina färdigheter. Dialog och politik har inte nått hela vägen, då kan en rättsprocess vara ett sätt att komma framåt, säger Ola Linder.

En grupp elever som drabbas av förbudet mot hjälpmedel vid nationella prov är de som har läs- och skrivsvårigheter. Dyslexiförbundet har jobbat länge för att häva förbudet, men hittills utan resultat.

– Nationella prov handlar om att mäta en kunskap hos en elev – vad har den uppnått under de senaste tre åren? När elever med dyslexi inte får använda sina hjälpmedel kan de inte visa hur duktiga de är. Det är som att ta bort glasögonen från en person som inte kan se ordentligt, säger Bengt-Erik Johansson, ordförande Dyslexiförbundet.

Han berättar att förbundet blir nedringt i nationella prov-tider av såväl elever och föräldrar som lärare, som är förtvivlade.

– De ringer till oss och gråter. Eleverna och deras föräldrar känner sig diskriminerade, och lärarna är så frustrerade för de vet ju vilka kunskaper en elev har, och att eleven kan visa de kunskaperna med rätt förutsättningar, säger han.

Enligt MLSV kan det finnas problem både med Skolverkets policy i grunden, och med olika skolors sätt att hantera provskrivningarna i praktiken.

– Skolverket utfärdar en så kallad lärarinformation där det står att vissa delprov inte får göras med stöd för läsning. Och många tar det som att det är bindande, men det är tveksamt om det har en rättslig status. Sen finns exempel på lokala praktiker som sannolikt inte har stöd i det rättsliga regelverket. Viktigast är att få den struktur som skapar missgynnanden prövad av rätten. Det är bland annat det vi vill bringa klarhet i, och bäst vore det med en prejudicerande dom från högre instans, säger Ola Linder.

För att driva frågan till domstol för MLSV just nu samtal med ett antal elever som är presumtiva målsäganden.

– Vi är i kontakt med flera personer runtom i landet med intressanta fall, men vill gärna komma i kontakt med fler, säger Ola Linder.

När bedömer ni att det kan det finnas en prejudicerande dom på plats?

– Det går inte att säga ett datum. Att få en dom ifrån en överinstans kan ta flera år, men vi har förhoppningsvis en rättsprocess igång i vår.