Annons
När Ylva Pettersson började arbeta som lärare för 20 år sedan, var källkritik ett kapitel i en lärobok. I dag är det ständigt närvarande i undervisningen. Foto: Markus Marcetic
Foto: Markus Marcetic
Ylva Petterssons elever har skrivit hundratals artiklar i Wikipedia, Wikiversity och Wikibooks. Att de har miljoner läsare ställer krav på texter och källor. Foto: Markus Marcetic
Bild 1/3

Källkritik - ett ständigt närvarande uppdrag

Publicerad 27 mars 2015

Fakta

Användbara sajter

På sin LR-blogg delar Ylva Pettersson med sig av sina kunskaper kring Wikipedia-arbete i skolan. Här finns tips till andra lärare som vill komma igång: 
lrbloggar.se/ylva/wikipedia-kunskapande-skapande

Webbkursen i historia som Ylvas elever håller på att skapa hittar ni här:
sv.wikiversity.org/wiki/Makt_och_uppror

På Wikipedia och Wikiversity finns stödmaterial och råd för lärare som vill använda sig av verktygen i undervisningen:
sv.wikipedia.org, sv.wikiversity.org.

Relaterat

Låt eleverna bli producenter och inte bara konsumenter. Det öppnar deras ögon för hur viktig källkritiken är, menar läraren Ylva Pettersson, vars elever publicerat hundratals artiklar på nätet.

– När de blir medvetna om sina egna glasögon kan de upptäcka att de har en bild av en annan person som är färgad av bara ett perspektiv.

När Ylva Pettersson började arbeta som lärare för drygt 20 år sedan var det givet att använda tryckta läromedel som huvudsakligt underlag i undervisningen. Källkritiken var tydligt avgränsad och avhandlades snabbt.

– Källkritiken var ett kapitel i en lärobok – som själv inte angav några källor. När jag tänker tillbaka på det känns det helt groteskt. I dag ser jag att källkritiken är mer allestädes närvarande, men vi använder ju också ett annat spektrum av källor. Ungar streamar nyheter från hela världen och kan se hur en händelse skildras i brittiska och svenska medier och i al-Jazira. Vi har ett helt annat utbud och då kan inte källkritiken vara ett kapitel i en bok. Källkritiken är varje dag, varje källa, säger hon.

Ylva Pettersson undervisar i historia och kulturhistoria på Katedralskolan, en kommunal gymnasieskola i Skara. Hon har blivit belönad med priset Guldäpplet för sitt långvariga arbete med Wikipedia som pedagogiskt projekt och sitter i styrelsen för Wikimedia Sverige.

Länge var hon skeptisk till Wikipedia, och sa till och med till eleverna att de inte fick använda det i skolarbetet. En tjej argumenterade emot och konstaterade att Ylva inte kände till alla andra källor de hämtade information ur. Ylva gick hem och bekantade sig med Wikipedia – och ändrade sig över en kväll, tack vare en artikel om Maria Stuart som hon själv kompletterade med adekvata källhänvisningar. 

I dag är ”wikis” några av hennes mest använda verktyg som lärare. Hennes elever har skrivit hundratals artiklar i Wikipedia, Wikiversity, Wikibooks och på bloggar, och har antagligen flera miljoner läsare. Det ställer krav på att texter och källor håller, konstaterar Ylva. Med allmänheten som bred läsekrets avslöjas tendentiösa eller partiska källor snabbt.

– Tendens är det roligaste av de källkritiska begreppen att jobba med, tycker jag. När eleverna själva är producenter har de faktiskt lättare att lära sig tendens än om de bara är konsumenter. De blir medvetna om sina egna glasögon, och när de väl har blivit det kan de lättare vara detektiver ur andras perspektiv.

En sidoeffekt är att eleverna blir besvikna på de tryckta läroböckerna, har Ylva märkt.

– De kan upptäcka att de har en bild av en person som är färgad av bara ett perspektiv. Churchill har de nästan enbart en positiv bild av, som mannen som räddade oss undan nazisterna. Tittar de sedan på hans hållning till Indiens självständighet eller kvinnlig rösträtt så blir det en chock för många att detta valts bort i historieböckerna. 

Ett aktuellt exempel, som både Ylva och hennes elever reagerade på, är Dagens Nyheters granskning av fyra läroböcker i historia. Det visade sig att bara 13 procent av de förekommande personerna var kvinnor – och att andelen minskade i kapitlen om 1900-talet.

– Eleverna har en väldigt stark auktoritetstro. Det är bra att vara historielärare för då kan man prata om hur vi skapar tillförlitlighet. Jag gör det utifrån olika sätt att se på historiografi. Jag brukar träna eleverna i att alltid ifrågasätta källor, säger Ylva och fortsätter:

– När det gäller det här exemplet är eleverna, med all rätt, förbannade. Det går att förklara på ett rimligt sätt att det är få namngivna kvinnor under antiken, men att andelen sjunker på 1800- och 1900-talen finns det inga logiska förklaringar till. Att välja bort Margaret Thatcher och ha med ett stort stycke om hertigen av Wellington är ett medvetet val. Eleverna förstår att det i början finns en anledning, men att det i slutet är ren kultur.

Det massiva flödet av information – och för den delen desinformation – på internet har gjort lärarnas ämneskunskaper ännu mer betydelsefulla, menar hon.

– Det kräver mycket mer av en som lärare. En del kan säga att nätet lett till att ämneskunskaperna hos lärarna är mindre viktiga. För mig är det precis tvärtom. Nätet och det enorma utbudet av information har gjort behovet av lärarens ämneskunskaper och förmåga att guida ännu större. 

Ylva Pettersson är noga med att Wiki-arbetet alltid är integrerat i undervisningen. Läser eleverna om Skaras historia bidrar de med artiklar på samma tema.

Hon vill gärna få eleverna att öppna ögonen för andra källor än internet och uppmuntrar dem att besöka museer och kontakta kommunen eller föreningar.

– Internet som informationskälla är faktiskt tämligen begränsat när man behöver vederhäftigt akademiskt material. Det är lätt att hamna i bloggträsket. Det finns också en enorm mängd källor som nätet inte kommer åt av upphovsrättsskäl. Eleverna brukar inse ganska snabbt att de måste bege sig till biblioteket. En skicklig bibliotekarie är värd sin vikt i guld och kan visa eleverna hur nätkällor och bibliotek kompletterar varandra.

Ylvas elever på estetiska programmet i årskurs två arbetar för tillfället med att skapa en mooc, eller öppen webbkurs, i historia som heter ”Makt och uppror”. Eleverna arbetar i ett öppet verktyg och vem som helst kan följa kursens framväxt och bidra med information.

– Eleverna måste tänka som en lärare när de skapar kursen, vilket bland annat innebär att de måste vara extremt noga med källkritiken. Andra ska kunna gå kursen och kunna kolla upp och använda samma källmaterial. Så eleverna vet att kursen kommer att bli använd men också granskad, säger Ylva och fortsätter:

– Det är väldigt mycket källkritik i och med att det handlar om historiebruk och historiesyn. Hur har man skildrat Martin Luther King i olika källor? Varför är det Pussy Riot gör så anstötligt för en del makthavare? Hela kursen är egentligen ett jättestort källkritiskt projekt utifrån historiebruk.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons