Kampen mot klockan

– Som lärare känner jag mig ofta otillräcklig. I stället för att hålla på med annat vill jag kunna fokusera på det som jag är bäst på – att undervisa och vara ett bra stöd till mina elever i deras kunskapsutveckling, säger Eva-Lotta Sandström.

Jag vill få mer tid för varje enskild elev

Sedan snart 25 år tillbaka undervisar Eva-Lotta Sandström i engelska och svenska i årskurs 7–9 på Åsele Centralskola. I år har hon cirka 70 elever.

Under sista veckan i januari förde Eva-Lotta Sandström på Skolvärldens uppdrag noggranna anteckningar om sitt arbete, om vad arbetstiden egentligen används till.


– Som för alla andra lärare varierar arbetsuppgifterna en del beroende på tid på året. Under veckan som jag skrev dagbok var det en hel del tid som gick åt till för­beredelser inför utvecklingssamtalen, till exempel att förmedla information till mina elevers mentorer. Andra veckor kan mycket tid gå åt till nationella prov.


– Jag vill, som nog de flesta lärare, få mer tid för varje enskild elev, men också bättre förutsättningar att göra bra lektioner. Det innebär mer tid till förberedelser, uppföljningar och samarbete med kollegor. 


Eva-Lotta Sandström berättar att mer och mer av hennes arbetstid går åt till sådant som knappast kan beskrivas som en lärares kärnverksamhet.


– Det är rastvaktande, kopiering, rättning av nationella prov, mentorsarbete, kontakt med föräldrarna om elevernas frånvaro och liknande. Jag skulle önska att det i skolan fanns fler vuxna, så att jag och andra lärare kan fokusera på undervisningen och allt som hör till den.

Senaste årens alla förändringar är en stor del av ”tidstjuveriet”

– Till det ska läggas de senaste årens alla förändringar inom skolan som också påverkar lärarjobbet och undervisningen. Betygssystemet till exempel, tycks genomgå en kontinuerlig förändring. På liknande sätt är det med åtgärdsprogrammen. 


Vilket innebär?

– Att jag och andra lärare tvingas lägga ner en massa tid på dokumentation och inläsning så att vi kan förmedla och förklara dessa för elever och föräldrar, ofta utan att vi fått särskilt mycket kunskap om dem själva innan. Jag tror att de senaste årens alla förändringar är en stor del av ”tidstjuveriet”. I en drömvärld vill jag i stället använda den här tiden till att förbereda och följa upp undervisningen – och ha tid till eleverna. 


– Det gäller också ha ordentligt med tid till att följa upp och att göra något bra av alla dessa tester och noteringar som görs, något som får eleverna att utvecklas och ta steg framåt.

Hur många färre elever skulle du behöva ha för att göra kunna göra ett riktigt bra jobb?


– Det går inte riktigt att säga så. Jag kan ha 150 elever som klarar sig bra utan speciellt mycket hjälp av mig. Men jag kan också ha tio som behöver all min tid. Allt beror på vilka behov de enskilda eleverna har och det varierar.

– Men självklart minskar ju rättningsbelastningen och behovet av individuella planeringar om jag har färre elever, så ett mindre antal elever är förstås bättre.


Åsele är en av de kommuner i Sverige som tagit emot flest flyktingar i förhållande till antalet invånare.


– I dag har jag elever som vare sig kan svenska eller engelska och som jag ska undervisa i de båda ämnena parallellt med övriga elever. Det innebär alltså ytterligare arbetsuppgifter.


Har du ingen tolk i klassrummet?


– Nej, vi får arbeta med kroppsspråk, nybörjarböcker och Ipadar. Men det är självklart svårt att bedriva ­nybörjarundervisning, samtidigt som man ska bedriva vanlig undervisning med elever som dessutom har olika behov av stöd och hjälp. Jag känner mig ofta ­otillräcklig.

Detta är en fråga som har en nationell nivå

Brage Sundberg, kommunstyrelsens ordförande i Åsele (Åselepartiet) håller med om att det går bort mycket tid från lärarnas kärnverksamhet.

– Den utvecklingen har pågått under lång tid. Det vet jag av egen erfarenhet. Jag arbetade under 40 år som lärare i grundskolan.

Hur ska lärarna få mer tid till undervisning?

– Det är en fråga för ansvarig rektor som är arbetsledare. Samtidigt är detta en fråga som har en nationell nivå i sig. Det krävs mer resurser och att lärarna avlastas gällande en del krav ur regelverket.

Vad tror du om att anställa lärar­assistenter?

– I den bästa av världar önskar man sig fler vuxna i skolan som kan ta hand om de delar som inte är direkt undervisning så att lärarna kan syssla med det man har utbildat sig för och är duktig på.