granskning_linkoping

Elisabeth Stärner (t.h) är utvecklingsstrateg på utbildningsförvaltningen i Linköping och samordnar verksamheten. Foto: Lasse Hejdenberg

Kollegial granskning

Kollegial granskning stärker lärarna

I Linköping granskar en lokal ”inspektion” lärarna på kommunens skolor.
Anledningen: Att lyfta goda exempel och ge lärare återkoppling på vardagsarbetet.
Lärarna själva känner sig stärkta av granskningsbesöken.

I Linköping arbetar man sedan fem år tillbaka på kommunens grundskolor med ”Intern Insyn Grundskola” (IIG), en form av kollegial granskning. Det kan kort beskrivas som en modell där ett team av observatörer, som består av förstelärare från kommunens skolor, granskar undervisningen på skolorna.

Syftet med modellen är att utveckla verksamheten och lyfta fram goda exempel, och ge lärare och rektorer respons på deras vardagliga arbete.

Elisabeth Stärner är utvecklingsstrateg på utbildningsförvaltningen i Linköping och samordnar verksamheten med kollegan Kathrin Hansson.

– Det centrala i observationerna är undervisning och förutsättningarna för en bättre undervisning, säger Elisabeth Stärner.

Hittills har den kollegiala granskningen genomförts på drygt 40 skolor i kommunen. Till skillnad från Skolinspektionens besök handlar granskningarna i Linköping mer om att fokusera på det som är bra i undervisningen och sprida de goda exemplen vidare.

– Skillnaden jämfört med Skolinspektionens arbete är att vi också använder oss av professionen och har ett genomgående arbetssätt enbart med lärare som är observatörer. Det gör att vi får en helt annan dimension än vad Skolinspektionen får i deras granskningar.

Modellen har en hög tillit i organisationen, och intresset från kommunens skolor är stort.

– Det är för att det är lärare som kommer och tittar på undervisningen. I dag har vi ett 30-tal aktiva förstelärare som verkar som observatörer. Det är lite olika hur aktiva lärarna är i detta, det beror mycket på hur det ser ut i deras vardagliga uppdrag. Varje observatör gör besök på skolor en till tre gånger per termin, säger Elisabeth Stärner.

Vad är det som observatörerna specifikt tittar på när de är på besök?

– Vi har utifrån fokusområdena tagit fram en definition av god undervisning som baserar sig på nationell och internationell forskning. Definitionen har vi sammanfattat på en sida tillsammans med ett antal referenser för den som vill fördjupa sig mer, säger hon.

Observatörerna har fyra fokusområden som de tittar lite extra på under sina besök:

– Trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö.

– Elevernas ansvar, delaktighet och inflytande.

– Förutsättningar för god undervisning och anpassning för undervisningen.

– Kunskap, lärande och undervisning.

Inför besöket har rektorn på skolan formulerat sitt syfte med besöket. Syftet är kommunicerat med både lärarna på skolan och med observatörerna.

– Under en dag besöker gruppen med sex observatörer skolan. De är med på cirka 10–15 lektioner. Vi genomför därefter intervjuer med elever, lärare och skolledningen separat både under och efter skoldagen, beroende på hur tätt lektionerna ligger, säger hon.

Observatörerna möts igen dagen efter besöket för att göra en gemensam skattning och sammanställa underlaget inför återkopplingen med personalen. Under dag två sker återkopplingen och då lyfter observatörsgruppen fram styrkor och identifierar utvecklingsområden.

– Därefter görs en gemensam bedömning av vad skolan behöver och vad man redan gör bra. Vi kikar på vilka styrkor man har och vilka utvecklingsområden man kan arbeta vidare med. Det uppskattas av lärarna. Det är inte bara en envägskommunikation, utan vi försöker jobba mycket med dialogen med lärare och skolledning som deltar i återkopplingen, säger Elisabeth Stärner.

En del av spridningseffekten är att alla observatörer varje gång tar med sig något från observationen till sin egen undervisning och den egna skolan.

Det känns lite kort om tid med en dag för att utvärdera en verksamhet. Men det verkar fungera?                     

– Efter snart fem år och besök på alla skolor har det visat sig att modellen fungerar. Våra uppföljningar visar att lärarna känner sig stärkta genom besöken.

Elisabeth Stärner och Kathrin Hansson gör ett uppföljningsbesök på skolorna ett år efter observatörsteamets första besök.

– Uppföljningen blir samtal som vi har ett år efter varje besök. Sedan är det en rektors uppgift och ansvar att ta materialet vidare. Och viktigt att påpeka att det inte finns någon avsikt att lägga observationerna bredvid varandra och säga att någon skola är bättre än någon annan. Det här ska enbart fungera som ett stöd för det inre utvecklingsarbetet. 

Kommentera