Kommunen blöder lärare – facket ser flera skäl till avhoppen

Skev lönestruktur, dålig arbetsmiljö och samarbetsproblem mellan lärare och skolledare har lett till rekordmånga egna uppsägningar de senaste fyra åren.
– Det är ingen hållbar situation, säger Lärarnas Riksförbunds föreningsombud på plats.

135 skolanställda har lämnat den lilla kommunen Höör i mitten av Skåne de senaste fyra åren, enligt siffror från Skånska Dagbladet. Av dem är endast 29 pensionsavgångar, medan 106 är personer som slutat på egen begäran. Detta i en kommun med cirka 17 000 invånare totalt.

Enligt Magnus Gejdner, biträdande föreningsombud för LR i Höör, är detta den andra vågen av lärarflykt från kommunen på åtta år.

– Vi hade en topp för ett antal år sedan, sedan stabiliserade sig läget. Då gjorde man analysen att det berodde på att lärare flyttade runt i kommunerna för att höja sina löner. När löneläget stabiliserat sig mellan kommunerna sig så lugnade det ner sig, säger han.

Samtidigt tror han att lönerna är en bidragande orsak även till senare års lärarflykt. Den här gången handlar det om lönestrukturen som gör att erfarna lärare tjänar lika mycket eller i värsta fall mindre än sina grönare kollegor.

– Det har inte funnits någon skillnad alls mellan personer med lång erfarenhet av yrket kontra de med kort erfarenhet. Då finns inget ekonomiskt incitament att stanna kvar, säger han.

Det här uppmärksammades i en lönerevision 2021, och Magnus Gejdner upplever att arbetsgivaren tog det på allvar. I april 2022 korrigerades lönerna.

– Då fick erfarna lärare hyfsade lönepåslag. Det ska ske även nästa år så det kommer ytterligare en satsning, säger han.

Renoveringar skjuts upp trots stora behov

En annan faktor som kan ligga bakom de många läraravhoppen är den fysiska arbetsmiljön som på flera skolor i kommunen är eftersatt.

– Vi har en skolbyggnad som är originalutförande från 1960-talet. Den är i kraftigt behov av renovering. Det har varit på gång tidigare, men det blir inte av. Nu är det ännu en gång utlovat en renovering. Det ska ske om två år, men jag tror inte på det förens jag ser byggarna gå in i skolan.

Just nu byggs en ny mellanstadieskola i kommunen eftersom undervisningen bedrivs i baracker.

– Där ser man en ljusning eftersom bygget faktiskt är i gång. De ska flytta om ett till ett och ett halvt år.

På kommunens tredje stora skola är det matsalen som länge haft stora renoveringsbehov som skapar arbetsmiljöproblem.

– Saker börjar åtgärdas, men åtgärderna kanske kommer lite sent. Det kan vara en förklaring till att vi haft väldigt hög omsättning på personal, säger Magnus Gejdner.

Han menar att den höga omsättningen på lärare i sig blir ett arbetsmiljöproblem.

– Det är inte bra för eleverna, det är inte bra för kollegorna. Det är naturligt att du får en ökad arbetsbelastning när erfarna lärare slutar och nya kommer. Så det är ingen hållbar situation, säger han.

Slutligen har det funnits stora samarbetsproblem mellan skolledare och lärare i på sina håll i kommunen, vilket Magnus Gejdner tror bidragit till uppsägningarna.

Viss samsyn mellan förvaltning och lärarfack

Tjänstemän på kommunen sammanställer just en rapport som ska försöka svara på hur skolpersonalen ser på sin arbetsmiljö. Den skulle ursprungligen varit klar i mitten av september, men har skjutits upp en månad. Kommunen har gjort enkäter och djupintervjuer med både rektorer och lärare, och Magnus Gejdner ser fram emot att få läsa resultatet.

– Vi kommer jobba intensivt tillsammans med personalkontoret när den kommer. Men vi känner att vi har dem med oss, de vill komma till rätta med det här. Annars har det hänt att man som facklig företrädare får höra att man överdriver och så vidare, men här är siffrorna tydliga och det går inte att förneka att det är ett problem, säger han.