helleborusskolan_osteraker

Helleborusskolan i Österåkers kommun. Foto: Ann Axelsson

NPF

Kommunens beslut drabbar 98 procent av skolans elever i behov av stöd

Österåkers kommun har beslutat att minska och dra tillbaka pengar till särskilda stödinsatser för en stor majoritet av eleverna på resursskolan Helleborusskolan.
Totalt har 113 av 115 elever från Österåker fått sänkt tilläggsbelopp eller avslag. 
– Smockan kommer att bli stor och vi kan inte trolla med knäna, säger skolans rektor Johan Danielsson.

Helleborusskolan:

Helleborusskolan har funnits i tio år med säte i Täby. 2015 startades Helleborusskolan i Österåkers kommun.

Skolan har en inriktning på NPF och benämns som en fristående resursskola.

På skolan går sammanlagt 131 elever.

Under höstterminen har Helleborusskolan i Åkersberga fått beskedet av Österåkers kommun att man valt att göra nedskärningar vad det gäller elevernas tilläggsbelopp, det vill säga ersättningen för särskilda stödinsatser i skolan för elever med omfattade behov av särskilt stöd.

Helleborusskolan är en NPF-inriktad fristående resursskola där det går totalt 131 elever som alla har ett behov av omfattande särskilt stöd. Av skolans elever kommer 115 stycken från Österåkers kommun som i ett nytt beslut slagit fast att 98 procent av dem, 113 elever, ska få sänkt tillägg eller totalt avslag för detta läsår.

Johan Danielsson, rektor på Helleborusskolan, berättar att beslutet kom väldigt oväntat.

– Tilläggsbeloppen är mycket mindre nu jämfört med föregående läsår. Vi är en skola som är väldigt beroende av att få den här finansieringen. 

Beslut om tilläggsbelopp ska fattas på individuell grund och i ansökningsprocessen är det skolans rektor som ansöker om tillägg med beskrivning av elevens behov och skolans stödåtgärder.

Johan Danielsson tycker att det låter osannolikt att man har gjort en individuell bedömning nu när man sänker tilläggsbeloppen för 113 av 115 elever.

– Sedan är det extra märkligt att eleverna som har haft tilläggsbeloppen tidigare nu har fått avslag. Under sommarlovet kan ju eleverna inte förändras så mycket att stödet ska behöva försvinna. Det är inte rimligt att det går till så. Jag förstår mig inte på kommunens beslut, säger han.

På fredagen möts Helleborusskolan och kommunen för att titta på situationen med förhoppning om att hitta en lösning. 

Johan Danielsson menar att om man som elev blir missförstådd under en längre tid av pedagoger i skolmiljön riskerar man att utveckla psykiatriska pålagor på sin neuropsykiatriska diagnos som ångest, självskadebeteenden och utåtagerande beteenden med mera. 

Johan Danielsson.
Johan Danielsson.

– Till slut kan detta också leda till hemmasittande och elever som blir utslagna ur sin skolvardag och andra vardagliga sammanhang, säger han och fortsätter: 

– På vår skola är vi duktiga på att få tillbaka hemmasittande elever och dämpar symptomen på psykiatriska pålagor men också de neuropsykiatriska funktionsvariationerna. När vi har ett kompetent bemötande och när vi anpassar miljön som eleverna är verksamma i så kan vi få eleverna att lyckas i skolan. 

Louise Furness, utbildningsdirektör i Österåkers kommun, ger sin syn på beslutet. 

– Man kan inte använda retoriken att det har dragits tillbaka, utan varje inskickad ansökan behandlas separat. För varje ansökan görs en individuell prövning av det extraordinära stödbehovet, sedan fattas det beslut utifrån det.

Skolans rektor menar att det låter osannolikt att man har gjort en individuell bedömning nu när man sänker tilläggsbeloppen för 113 av 115 elever. Hur ser du på den kritiken?

– Jag är ny som utbildningsdirektör, men jag vet att i budgeten för 2019 så valde man att höja skolpengen i grundskolan med i snitt 4,1 procent. Det borde rimligtvis ge förbättrade möjligheter att inkludera och anpassa för elever i den skolan där de befinner sig, säger Louise Furness och fortsätter: 

– Kommunen har även en budget där man har fördelat nästan 46 miljoner i den här potten som ska gå till extraordinära stödinsatser. Jag hoppas att detta sammantaget ska kunna generera goda förutsättningar för utförarna. 

Skolledningen menar att man är beroende av tilläggsbeloppen för att kunna ge stöd till eleverna. Vad ser du för eventuella konsekvenser för de här eleverna om beslutet kvarstår?

– Det finns ingen koppling. Om man inte blir beviljad en ansökan så betyder inte det att rektor inte är skyldig att göra insatsen ändå. Så det ska egentligen inte spela någon större roll för eleven. Här måste man ställa frågan till rektor på vilket sätt man organiserat undervisningen för att tillgodose alla elevernas behov. Är man inte nöjd med beslutet kan man överklaga, och det görs i en annan instans, säger Louise Furness.

Björn Vannisse.
Björn Vannisse.

Rektor Johan Danielsson tror att det kommer att kännas ordentligt för skolan om beslutet kvarstår och det kan leda till att det blir svårt att behålla kvaliteten.

– Smockan kommer att bli stor och vi kan inte trolla med knäna. Vi måste få resurser till våra elever för att kunna ge de den kvalitet vi brukar ge eleverna. Jag kan inte i dagsläget gå in på detalj exakt hur det skulle kunna bli, men personal kostar pengar på en skola, utan att säga för mycket. 

Björn Vannisse arbetar som specialpedagog på Helleborusskolan och han ser kritiskt på läget. 

– Under tiden som jag har jobbat som lärare på olika resursskolor har alltid tilläggsbeloppen varit ett återkommande orosmoment. Men det här är något utöver det vanliga. Hela den här situationen tar tid och kraft från skolledningen och personalen vilket i slutändan drabbar eleverna.

Om beslutet kvarstår innebär det att personal på skolan eventuellt kan sägas upp. Hur ser du på det?

 – Det skulle så klart vara jättetråkigt. Jag är inte orolig för mitt jobb i nuläget, men det här skapar en oro bland personalen på skolan. Skulle ingen lösning komma riskerar vi nog alla att få se oss om efter ny arbetsgivare. Oron finns också bland föräldrar och det går återigen ut över barnen, säger han. 

Johan Agge.
Johan Agge.

Kvarstår beslutet skulle det framförallt innebära en katastrof för eleverna när de tvingas tillbaka till en situation där det bevisligen inte har fungerat tidigare, menar Björn Vannisse. 

– Det här händer inte bara nu, på den här skolan. Det känns som att skolan, och i synnerhet elevgruppen vi arbetar med, har varit bortprioriterad under en lång tid i Österåkers kommun.

Beslutet har väckt kraftiga reaktioner bland föräldrar och skolpersonal på sociala medier. 

En av föräldrarna som slåss för skolans överlevnad är Johan Agge som har en dotter som går på Helleborusskolan och privat driver det lokala anhörignätverket ”NPF-gruppen Österåker”.

– Min dotter gick tidigare i en kommunal skola, men vi insåg ganska snabbt att det kommer behövas en annan skolgång för henne. I dag fungerar det jättebra på nya skolan och det finns ingen annan skola som kan möta upp det behovet som vårt barn har. 

Hur ser du på beslutet att man minskar tilläggsbeloppen? 

– Det är fruktansvärt. Om Helleborusskolan skulle behöva stänga så innebär det att 113 elever med omfattande behov måste bredas plats i den skolan som de faktiskt redan har försökt i och många gånger gjorde dem sjuka. Det skulle skapa ett stor psykiskt lidande för min dotter och många andra barn. De klarar inte en vanlig skola eftersom man inte tillskjuter de resurser som behövs, säger Johan Agge.

Mer om tilläggsbelopp:

Tilläggsbelopp kan ges till barn i förskolan och elever i skolan som har ett omfattande behov av särskilt stöd för att vistas i förskolan eller fullgöra skolgången. Tilläggsbeloppet bestäms individuellt utifrån barnets eller elevens behov.

I ansökan redogör barnets förskolechef eller elevens rektor om elevens omfattande stödbehov ska mötas med hjälp av en extra pedagogisk resurs, med hjälpmedel eller om lokalanpassningar behöver göras.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm