philippas_skola
Ny rapport

Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Örebro har sedan 2009 fördelat resurserna för att stötta de skolor som har störst behov.
– Det är ganska självklart, säger kommunalrådet Jessica Ekerbring (S).
Men en ny rapport från LR visar att det synsättet är ovanligt bland landets kommuner.

Rapporten i korthet

Kommuner fördelar resurserna efter sina egna politiska prioriteringar istället för efter elevernas behov. Det leder till en ojämlik skola där skolor med samma förutsättningar får olika resurser, och vice versa.

Läs hela rapporten här.

Kommunerna är skyldiga att fördela resurserna till skolan utifrån elevernas skiftande förutsättningar och behov. Skolorna med de svåraste förutsättningarna ska få mest stöd. Men Lärarnas Riksförbunds (LR) undersökning visar att fördelningen ser väldigt olika ut runtom i landet. Med rapporten ”Styr resurserna direkt till skolorna” vill förbundet visa hur skevt det blir när skolor med samma förutsättningar men i olika kommuner ges helt olika resurser.

Åsa Fahlén
Åsa Fahlén

– Oavsett var i landet en skola finns måste dess lärare och rektorer få de förutsättningar som krävs för att de ska kunna göra sitt jobb. Det kan inte bara ske lokalt, efter en specifik kommuns förutsättningar. De kompensatoriska inslagen måste också öka mellan landets samtliga skolor på ett likvärdigt sätt, säger Åsa Fahlén, ordförande i LR.

I rapporten får Örebro kommun stå modell för ett system som tar hänsyn till omständigheter som gör skolans uppdrag lättare eller svårare. Där har man haft ett resursfördelningssystem sedan 2009.

– Jag kan tycka att det är lite märkligt att inte tänka så här, för oss är det ganska självklart. Forskningen har slagit fast att vissa elever har större svårigheter och då behövs det extra resurser, säger Jessica Ekerbring (S), ordförande Programnämnd barn och utbildning Örebro kommun.

2016 justerades kriterierna för att ta större hänsyn till den stora mängden nyanlända elever på vissa skolor.

Jessica Ekerbring
Jessica Ekerbring

– Vi reviderar vår modell regelbundet för att anpassa oss till läget. Till hösten kommer vi följa upp den senaste revideringen och se vad som blev bättre och vad som blev mindre bra säger Jessica Ekerbring.

Både den ursprungliga modellen för resursfördelning i Örebro och de revideringar som gjorts sedan dess har tagits fram genom breda politiska samarbeten för att säkerställa att systemet håller över tid och maktskiften. När det först infördes fanns det personer inom skolväsendet som knorrade lite, men enligt Jessica Ekerbring är det inget problem.

– Man ska väl veta att när går över till en sån här modell kommer det att klagas en del. Vissa kommer att få mindre pengar än tidigare. Men nu uppfattar jag att man har ganska bra förståelse för det här. Vi gör uttag från SCB och förklarar att enligt de här faktorerna anser vi att man behöver extra resurser. Har man en bra kommunikation och en tydlig modell så ser alla vad som gäller.

Lärarnas Riksförbund ställer två krav i samband med rapporten:

• Staten måste ta över ansvaret för finansieringen och resursfördelningen till landets skolor. Staten måste genomföra en modell där varje skola får en viktad ersättning efter elevsammansättningen. Villkoren mellan offentliga skolor och friskolor ska vara jämlika.

• Professionerna måste få ett större inflytande över skolan. Med en statlig finansiering och resursfördelning kan också rektorer och lärare ta ett stort professionellt ansvar för att ge eleverna den undervisning och det stöd de behöver för att nå utbildningens mål.

– Det behövs ett större, gemensamt, nationellt ansvar för resurstilldelningen i skolan, så att pengarna verkligen når fram till de skolor och elever som behöver dem mest. Nu behöver vi se förändringar. Vi har väntat länge nog, säger Åsa Fahlén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm