stressigt
Debatt

”Kommuner – rensa upp i målkonfettin på skolorna”

Debatt I Stockholms stad har skolorna just nu sammanlagt 138 mål. Det är omöjligt för en enskild skola att veta vad som är viktigast och vad som inte ska prioriteras. Därför måste målkonfettin renodlas, och skolorna ges en möjlighet att arbeta långsiktigt, skriver debattörerna (L).

Varje år sätter landets kommunalpolitiker upp mål för vad kommunens skolor, elever och lärare ska uppnå. Men vad syftar dessa kommunala mål till? Styr de mot högre kunskapsresultat? Och hur kan vi ställa om till en målstyrning som premierar och utvärderar långsiktiga stödåtgärder tidigt i en elevs skolgång, istället för att följa upp resultat av elever som redan gått ut?

En elevs kunskapsresultat skapas inte i ett vakuum. Det eleverna lär sig i årskurs 1 påverkar naturligtvis den fortsatta skolgången, till slutbetygen i årskurs 9 och vidare in på gymnasiet. Likaså försvårar inlärningssvårigheter som inte upptäcks eller möts av ett adekvat stöd givetvis chansen till goda resultat senare i skolgången. Tyvärr syns detta faktum sällan i huvudmännens målstyrning för sina skolor, en styrning som ofta mest fokuserar på slutbetygen i årskurs 9. Avgångsbetygen, ofta med fluktuationer från år till år, blir då ofta allt skolnämnderna fokuserar på.

Det är dags att kommunala målsättningar för skolan möter den långsiktighet som behövs. Kunskapsresultaten kan höjas genom ett långsiktigt arbete som kontinuerligt utvärderas. Därför har vi liberaler i Stockholm föreslagit att målen ska förändras, för att styra mot ett kontinuerligt och långsiktigt arbete för att höja kunskapsresultaten.

I Stockholms stad har skolorna just nu sammanlagt 138 mål, uppdelade i aktiviteter och indikatorer – naturligtvis vid sidan av den styrning som kommer från skolmyndigheterna. Det är idag omöjligt för en enskild skola att förhålla sig till detta, att veta vad som är viktigast och vad som därmed inte ska prioriteras lika högt. Om styrningen ska vara konkret och riktad måste målen vara färre, konkreta och tydligt kopplade till skolornas kvalitetsarbete. I Stockholm vill vi liberaler att antalet mål i utbildningsnämnden ska halveras och utredas grundligt för att säkerställa att de styr mot ett arbete som långsiktigt understödjer högre kunskapsresultat.

Förutom att ha färre och mer renodlade mål, vill vi också att styrningen ställer om till mer långsiktiga mål – som åtminstone sträcker sig 3, 5 eller 10 år framåt i tiden. Det skulle premiera långsiktigt arbete och möjligheten till måluppfyllelse trots temporära variationer. Vi vill därför följa upp målen årskullsvis, där till exempel resultaten i årskurs 6 för en viss årskull också jämförs med dessa elevers resultat när de når årskurs 9. Detta skulle ge skolorna och de stödjande förvaltningarna en större möjlighet att följa om de åtgärder som satts in under läsåren däremellan haft önskvärd effekt på elevernas kunskapsnivå. Det borde vara möjligt att prognostisera en årskulls avgångsbetyg i årskurs 9, istället för att de kommer som en överraskning till hösten efter att eleverna redan lämnat grundskolan och inga fler åtgärder kan sättas in.

Det finns framförallt tre år som har stor betydelse för när elever riskerar att halka efter och hamna i utanförskap. Det är årskurs 2 och 8 i grundskolan, samt första året i gymnasiet. I årskurs 2 börjar ofta de elever som har stora behov av särskilt stöd att falla efter. De här eleverna löper en stor risk för framtida utslagning. I årskurs 8 blir det tydligt vilka elever som är på väg in i mer tung kriminalitet och drogmissbruk. Hade vi enklare och tidigare kunnat få syn på vilka åtgärder som ger effekt, hade kommunerna sannolikt också enklare kunnat planera för adekvata insatser som kan vända skolmisslyckanden till godkända resultat.

Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar och se nya perspektiv. En lyckad skolgång är varje ung människas bästa försäkring mot framtida utanförskap, och samhällets bästa försäkring för välstånd och utveckling. Därför är det avgörande att alla elever i får en god utbildning, med ämneskunskaper som ger en biljett vidare i livet. Därför måste målkonfettin i kommunala fullmäktigen och skolnämnder renodlas, och skolorna ges en möjlighet att arbeta långsiktigt.

Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad

Jan Jönsson, rektor och ledamot (L) i Stockholms kommunfullmäktige samt i utbildningsnämnden i Stockholms stad

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm