Annons
Scott White är lärare från England som rekryterades till Skellefteå. Foto: Jonas Westling

Kommunerna jagar lärare över hela Europa

Publicerad 20 februari 2019

Relaterat

Lärarbristen är akut – tiotusentals lärare behöver rekryteras de närmaste åren. Så vad gör man när det inte finns fler lärare att anställa inom landets gränser? Här är kommunerna som åkte till England, Finland, Danmark, Holland och Italien i jakten på lärare. Hittills har det gått… sådär.

”Är du lärare och söker ett nytt kapitel i ditt liv?” 

Så stod det i den jobbannons som Skellefteå kommun publicerade i ”The Guardian”. Därefter följde en inbjudan till ett informationsmöte på svenska ambassaden i London för att träffa representanter från Skellefteå kommun. Ordförande för för- och grundskolenämnden var där, representanter från lärarfacken, en HR-expert, en exilbritt som flyttat till Västanträsk och han som kläckte idén, förvaltningschefen Anders Bergström. Svensk fika serverades. Målsättningen var att rekrytera tio engelska lärare. 

– Jag var jätteorolig när vi for, att man far iväg och så blir det ett fiasko. Men jag har inte en massa arbetslösa lärare som står på arbetsförmedlingen och söker jobb. Det är ett jätteakut läge som vi måste jobba med hela tiden. Jag måste kunna säga att vi gör allt för att få tag på behöriga medarbetare och det här är ju en del i det, säger Anders Bergström. 

Representanter från kommunen var ändå i London på BETT, en mässa om utbildning och digital teknik, så platsen för informationsmötet var given. Men hur funkar det med en engelskspråkig lärare i en norrländsk högstadieklass?

Annonsen i the Guardian.– Jag ser i ärlighetens namn inte engelska som något problemspråk för oss, våra elever är duktiga på engelska. De vi rekryterar är utbildade duktiga lärare i sitt hemland och då blir de duktiga här också. För mig är valet självklart när det står mellan en nittonårig outbildad och en engelskspråkig erfaren lärare. Sedan är det självklart att lärarna från England måste lära sig svenska, förklarar Anders Bergström. 

Det är ganska resurskrävande att göra den typen av insatser för att rekrytera.

Och rekryteringsprojektet har varit fruktsamt. Totalt är det åtta utlands-lärare utplacerade på åtta olika högstadium i hela kommunen, som har rekryterats i satsningen som beräknas ha kostat 470 000 kronor. Då räknar kommunen också in de tre personer från Grekland, USA och Syd-korea som redan hade anknytning till Skellefteå och som anslöt på plats. Anders Bergström tror att förklaringen till rekry-teringarna ligger i att det är just Sverige som söker lärare.

– Vår kommun kan erbjuda en del av Sverige – det är inte svårare än så. Jag hävdar fortfarande att Sverige är ett fantastiskt land. Och därtill erbjuder vi ju också ett års anställning med viss undervisning i svenska och det svenska skolsystemet, säger Anders Bergström.

Förhoppningen är att lärarna snabbt ska lära sig språket tillräckligt bra för att kunna få sin lärarlegitimation översatt – och enligt kommunen går det enligt plan. Men varför är det så svårt att rekrytera svenska lärare till Skellefteå? En invändning skulle vara att det saknas tillräckligt med resurser till skolan. I Skellefteå har alla nämnder, inklusive för- och grundskolenämnden, effektiviseringskrav på sig. 

– Gällande budget måste vi precis som alla andra försöka hålla de ramar som vi blir tilldelade från fullmäktige. Här i Skellefteå satsar man inte minst på vår nämnd men vi satsas inte mest på heller. Vi ligger runt standardkostnaderna. Jag tror inte att lärarbristen hos oss beror på brist på resurser, säger Anders Bergström.

– Sedan betyder det ju inte att vi inte har saker att jobba med vad gäller arbetsmiljön och organisationen, självklart finns det saker att göra där. För att lösa lärarbristen måste vi jobba med det, men också en massa andra saker. Vi ska få tillbaka lärare som lämnat yrket, vi satsar stenhårt för att få hit platsförlagd utbildning och vi jobbar med läraraspiranter som är personer som nyss tagit studenten. Dessutom har vi våra pensionärer som hjälper oss, säger Anders Bergström.

– Jag tror att vi i Västerbotten saknar 1 900 lärare till 2024. Det är ju inte så att våra rekryteringar från England löser dilemmat, säger Anders Bergström. 

Men han ser ändå satsningen på Englandslärarna som lyckad och förhoppningen är att fortsätta, även om kommunen avvaktar i väntan på brexit. 

– Om jag visste att jag fick åtta lärare varje gång jag for till England så skulle jag fara dit ofta. 

Det är ganska resurskrävande att göra den typen av insatser för att rekrytera.

Men det är fler som farit och media har farit efter. En snabb sökning ger artiklar om satsningar från bland annat Borås, Örebro – och Eskilstuna. 

Ulrika Orrblad.Ulrika Orrblad är HR-konsult på Eskilstuna kommun och minns en akut lärarbrist inför läsårsstarten 2016.

– Då stod vi inför en helt ny situation än tidigare, det var en lärarbrist som inte alls var jämförbar med vad vi hade sett innan, berättar Ulrika Orrblad.

Under hösten 2016 och våren 2017 genomförde kommunen därför två resor till Åbo och Vasa i Finland, där arbetsmarknaden för lärarna har varit den omvända mot Sverige – det har funnits för många lärare. 

– Vi samarbetade med arbetsförmedlingen i Finland som hade gjort ett rigoröst förarbete och kontaktat alla arbetslösa lärare. Sedan hade vi informationsträffar och snabbintervjuer på plats, berättar Ulrika Orrblad.

Totalt anställdes fyra personer men när Eskilstuna åkte tillbaka och siktade in sig mer mot elever från lärosätena fick de inte samma genomslag, därför har ingen ytterligare rekryteringssatsning via Finland gjorts. 

– Slutsatsen var väl att det är ganska resurskrävande att göra den typen av insatser för att rekrytera. Vi var nöjda och tycker att det var en bra utdelning, men det har ändå gjort att vi har inte tagit det här vidare och fortsatt, förklarar Ulrika Orrblad. 

Hon menar att den stora insatsen sker efter att anställningskontrakten är skrivna och personerna är på plats. 

– För att det här ska bli lyckat och bra måste man ha ett omhändertagande och en introduktion av livet som helhet på ett bättre sätt. Om man ska lyckas så att det ska få en ringar på vattnet-effekt så måste man lägga mer krut där. 

I dag finns bara en av de fyra lärarna, Riina Riihiniitty, som anställdes kvar i Eskilstuna. Men enligt Riina Riihiniitty själv så var det inte genom Eskilstunas Finlandssatsning hon rekryterades – och att det blev Eskilstuna var en slump.

– Jag såg att det hade varit rekryteringsmöte i ett inslag på tv-nyheterna, men jag var inte själv med. Jag sökte flera jobb i olika svenska städer genom finska arbetsförmedlingens hemsida, sedan blev det Eskilstuna i slutändan eftersom jobbet verkade intressant och för att de har en fäktningsklubb, berättar Riina Riihiniitty. 

Hon trivs bra i svenska skolan och tror att hennes utlandsbakgrund passar i arbetet som lärare i en förberedelseklass:

– Jag tror att jag förstår eleverna till viss del eftersom jag också har flyttat till ett nytt land och inte har svenska som mitt förstaspråk. 

För vår del har vi sagt att det är språket som är centralt.

Även Malmö har gjort utlandssatsningar i Finland, just i samma områden kring Vasa och Åbo på grund av den övertalighet av lärare som finns där.

– Men vi vet ju att det har varit ett stort intresse från svenska kommuner där och Sverige kan ju inte bara fyllas upp av enbart finska lärare. Därför har vi också tittat på andra lösningar, berättar Daniel Lindbladh som arbetar på kompetensförsörjningsenheten i Malmö stad. 

Lösningen stavas Danmark, Holland och Italien som alla är länder med en övertalighet av lärare. Tanken är att de som är intresserade först ska lära sig språket på hemmaplan och sedan få sin lärarlegitimation översatt. 

– Jag vet att till exempel Skellefteå jobbar med att locka till sig lärare snabbt, men då har de ju inte språket med sig utan flyttar hit och börjar jobba direkt. För vår del har vi sagt att det är språket som är centralt. Genom att visa att vi har ett intresse av att anställa folk från andra länder så finns det också incitament för dem att lära sig mer svenska vilket gör att de blir anställningsbara, förklarar Daniel Lindbladh. 

Under 2018 la Malmö stad drygt 50 000 kronor på resor till Finland, Holland, Danmark och Italien och varje land kräver sin egen strategi, menar Daniel Lindbladh. I Danmark ligger fokus på att framhålla hur enkelt det kan vara att dagspendla och att man slipper slita upp familjen. På resorna till Milano, Turin och Venedig i Italien har man i stället riktat in sig på informationsmöten på de nordiska fakulteterna på universiteten och tryckt på den stora tillgången på fasta lärartjänster i Sverige. Medan man i Holland har märkt att det som lockar med Sverige är möjligheterna att bo större och ägna mindre tid åt transport, därför har man tryckt på det när man ställt ut på den jättelika mässan Emigration expo i Utrecht.

– Nu ska jag till Holland igen om en månad och då kommer jag att göra gemensam sak med en skola ifrån Mora som jag har träffat i Finland. Samarbete är enda möjligheten nu, säger Daniel Lindbladh. 

Vi tror att det här kommer att bära frukt.

Nu har utlandssatsningen pågått i två år men ännu har ingen lärare rekryterats. 

– Vi har tyvärr inte anställt någon än så länge, men det har varit väldigt stort intresse med över hundra ansökningar och vi har också intervjuat folk på hemmaplan som har tagit sig till Malmö. 

Daniel Lindbladh är ändå positiv:

– Jag har personer som jag för ett år sedan började mejla med på italienska. I dag rings och skriver vi på svenska – vilket är en jätteutveckling. Så vi tror att det här kommer att bära frukt. 

Danila Marcone.En av dem som Daniel Lindbladh har kontakt med är 23-åriga Danila Marcone som studerar på nordiska fakulteten i Milano och träffade Malmö stad på ett av informationsmötena i Italien. 

 – Lärare i Italien har inte ett bra liv. Det är väldigt dåligt betalt, svårt att få fasta tjänster och man saknar rättigheter. Båda mina föräldrar är lärare här, så jag vet, berättar Danila Marcone.

Ändå vill hon bli lärare – om hon kan bli det i Sverige. 

– Det är svårt att beskriva det, men Sverige är en plats där jag känner mig hemma. Jag har läst svenska och besökt Sverige många gånger. Det är rätt ställe för mig.

Hon saknar dock lärarexamen. Målsättningen är därför att göra en kompletterande pedagogisk utbildning i Sverige så fort hon avslutat sina studier i Milano. Men att det blir just Malmö är inte självklart. 

– Malmö vore inte fel, men jag tror kanske ändå att det blir Stockholmsområdet eftersom alla mina vänner bor där, säger Danila Marcone.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Alexander Skytte: Barn gör bra ifrån sig om de kan

Blogg

”Vilken tillgång att ha vårdnadshavare som har en god relation med barnet som kan få fram vad de känner”. Alexander Skytte skriver om problemet med elever som upplevs som stökiga – men där orsaken till stöket blev en ”aha-upplevelse”.

Annons
Annons

Så ser den digitala planen ut för Skolsverige

Digitalisering

Det har hittills inte funnits någon handlingsplan för digitaliseringsarbetet av skolan. Därför har SKL tillsammans med Skolverket och andra lagt fram en handlingsplan med förslag på hur arbetet ska vara möjligt för huvudmännen. 
– Huvudmännen har ett stort ansvar, men vi kan inte lämna dem ensamma med det här säger Annika Agélii Genlott.

Annons

”Lärarna som den heliga vredens apostlar”

Debatt

”Vi tänker inte heller låta skolan vara en ekonomisk mjölkko som ska handla om allt möjligt förutom kunskap”, skriver en gymnasielärare i Småland. 

Kommentera

Debatt: ”Skärmarna förstör våra barns liv”

Debatt

”Digitaliseringen har ett pris, det är våra barn som betalar men i slutändan hamnar notan på det samhälleliga budgetbordet”, skriver specialpedagogen Li Hillker.

Kommentera
Annons
Annons
Sparandet på skolan

De demonstrerar mot nedskärningar i skolan

Protester

Efter åratal av åtstramningar av skolans resurser samlas lärare, elever och föräldrar utanför kommunfullmäktige i Sigtuna för att demonstrera.
– Vi blir tröttare och tröttare och jag tycker att det är nog nu, säger Sofia Olofsgård, en av lärarna på plats.

Annons

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Kommunbudget

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Anna Ekström: ”Det är inte acceptabelt”

Spara på skolan

Kommuner som använder statsbidraget som ska öka likvärdigheten i skolan till att fylla igen egna budgethål kan räkna med konsekvenser. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Elevhälsa

Var femte skolkurator hinner inte med sina arbetsuppgifter

Elevhälsa

Situationen för landets skolkuratorer är desperat. Sju av tio har så hög arbetsbelastning att de inte hinner eller knappt hinner med sina arbetsuppgifter.
– Jag blir extra bekymrad över att höra att det förebyggande arbetet blir lidande, säger Sara Svanlund.  

Så ska skolorna få en starkare elevhälsa

Elevhälsa

Idéerna och önskemålen om hur elevhälsan bättre ska räcka till för alla elever är många. Skolledarna varnar för att lägga på fler uppgifter utan att tillföra nya resurser.

Stor enkät: Så vill Skolsverige stärka elevhälsan

Elevhälsa

Att det finns utmaningar med elevhälsan är de flesta överens om – men vilka är de? Vad kan den aktuella utredningen belysa? Och hur ska man lösa personalbristen i elevhälsan? 
Skolvärlden lät elva skolröster ge sina perspektiv. 

Nytt verktyg ska hjälpa lärare mota psykisk ohälsa

Elevhälsa 

Projektet ”Psykologiguiden Ung” ska göra det enklare för lärare och elever på högstadiet och gymnasiet att ta del av material om psykisk hälsa för unga.

Höjda resultat med elevhälsoteam på skolan

Elevhälsa

I Robertsfors har man satsat hårt på att utveckla elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat – och arbetet har gett resultat.

Debatt

”Jakten på quick-fix har gjort oss blinda för verkligheten”

Debatt

”Övertron till digitala verktygs förmåga att 'täppa till alla kunskapsluckor' och 'lösa alla problem', är farlig och riskerar att piska på den kunskapssegregation som redan är ett faktum”, skriver lärarna Emma Köster, Miriam Anderson och logopedstudenten Miriam Ahlström. 

Kommentera

Debatt: Så kan arbetsmiljöarbetet bli mer långsiktigt

Debatt

”Anställda på skolan skulle gynnas av att låta personer som är utbildade i arbetsmiljöarbete ta över ansvaret. Lärare skulle då få mer tid att vara lärare och skolledare skulle ägna mer tid åt det pedagogiska arbetet på skolan”, skriver läraren Andreas Johansson.

Kommentera

Utredaren: ”Missförstånd kring nya ämnet Framtidsval”

Replik

”Kritiken mot förslaget om det nya obligatoriska inslaget Framtidsval i årskurserna 7–9, beror till stor del på missförstånd”, skriver Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.

Kommentera

”Stor risk att syvare lämnar grundskolan”

Debatt

”Som studie- och yrkesvägledare i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig kring ’framtidsval” som syv ska undervisa i’, skriver Udevallas studie- och yrkesvägledare.

Kommentera
Introduktionsåret

Ny i yrket: Så lyckades Sara få en bra start

Introduktionsåret

Sara Olsson har fått allting hon behöver för att den första tiden som lärare ska gå så smärtfritt som möjligt. Men så visste hon också redan från början vilka krav hon kunde ställa.

Nyexade ”Daniel” fick ingen introduktion alls

Introduktionsåret

Nyexaminerade ”Daniel” räknade med att arbetsgivaren skulle se till att han fick en mentor och extra stöd under introduktionsåret. Men han tvingas hitta alla lösningar på egen hand.

Personalchefen: ”Det ska inte vara upp till den arbetssökande”

Introduktionsåret

Trots att Skolverket anger att nyexaminerade lärare har rätt till stöd av en erfaren mentor när de börjar jobba är det i praktiken långt ifrån självklart. I Linköping finns ingen plan för kvalitet eller jämlikhet mellan skolorna när det gäller den saken.

Studenternas krav: Introduktionsåret måste regleras

Introduktionsåret

Bra handledning är ett måste för nya lärare. Att introduktionsåret skiljer sig så mycket åt mellan olika huvudmän och skolor kräver kraftigare statlig reglering. Det menar Rebecca Roth, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Thomas: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Thomas Liebig är Lärarnas Riksförbunds lokalombud på Ängås skola och biträdande kommunombud i Orust. Det som driver honom fackligt är att kunna påverka skolans utveckling positivt utan att vara arbetsgivaren.

Var fjärde skolaktör som fick bidrag hade skulder hos Kronofogden

Statsbidrag

Mer än var fjärde privat skolaktör som förra året fick bidrag av Skolverket har under de senaste åren haft skulder registrerade hos Kronofogden.

Anna Ekström svarar på lärarnas egna frågor

Av lärare för lärare

Anna Ekström går in på sitt första läsår som ny utbildningsminister och Skolsverige vill veta vad hon ska göra för att förbättra skolan. Skolvärlden lät sju skolprofiler ställa sina egna frågor om skolans framtid till Anna Ekström. 

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

Yrkesutbildning

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Hot och våld

”Vi ser en ökning av elever som beter sig respektlöst mot lärare”

Anmälningar

Läraren blev kallad ”hora” efter att ha samlat in elevernas mobiltelefoner. En kollega ingrep då genom att ta ut eleven ur klassrummet – och polisanmäldes.
Nu kräver Liberalerna en särskild debatt i riksdagen om hot och våld i skolan.

Nya riktlinjer ska minska hot och våld i skolan

Ordning och reda

Anmälningar om hot och våld i skolan har mer än fördubblats på sju år i Stockholms län, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Efter påtryckningar från lärarfacken skärps nu riktlinjerna för lärare och rektorer.

”En skola utan ordning sviker sina elever”

Debatt

Det är aldrig rätt att störa ett läsande barn, och det är heller aldrig rätt att störa ett barn som får undervisning för att lära sig läsa. Om vi kan få den insikten att sjunka in hos landets barnombudsmän, så kan vi hitta det verkliga barnperspektivet, skriver lektorn Åke Strandberg.

Kommentera

Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder

Våld mot lärare

Föräldern misstänktes ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men friades av tingsrätten. Reaktionerna i Skolsverige är starka.
– Jag blev misshandlad inför fem kollegor i mitt arbetsrum. Det borde vara öppet mål för en åklagare, säger Lars Nivbrant till Skolvärlden.

Millington: ”Vi har testat hårdare tag och det har inte fungerat”

Ordning i skolan

Debatten om lärares befogenheter i skolan riskerar att göra mer skada än nytta, menar Jiang Millington. Hon efterfrågar förebyggande arbete och en annan syn på eleverna.
– När man pekar ut elever som problem, tror jag man producerar mer problem.  

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Intervju

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Eleverna skolstrejkar: ”Det är tomt i korridorerna idag”

Skolstrejk

Idag skolstrejkar man på 2052 platser i 123 länder, världen över.
Läraren Nathalie Parmegiani har valt att stödja eleverna – trots att hon får undervisa i ett tomt klassrum idag.

Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder

Lågaffektivt bemötande

Alexander Skytte skriver om lågaffektivt bemötande:
”Det finns inga metoder som alltid fungerar. Men i slutet av dagen är det du som är lärare, det är du som är ledaren. Tror du själv inte på en metod kommer den inte fungera.”

Kommun kritiseras för arbetet med särskilt begåvad elev

Särskild begåvning

Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och stimuleras i skolan – även de som har lätt för att uppnå kunskapskraven. I ett av de första besluten på området riktar Skolinspektionen nu kritik mot en kommun för att de inte gjort tillräckligt för en särskilt begåvad elev.

Delar av NP i svenska spreds i sociala medier – igen

Nationella prov

Ännu en gång har information från ett nationellt prov läckt ut till elever på förhand. Men läckan är av mindre allvarlig art, menar Anders Boman, Skolverkets enhetschef.
– Det var naturligtvis inte bra, men vi bedömer att proven kan genomföras som vanligt, säger han till Skolvärlden.

Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte

Likvärdighet

Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna.
– Det sker förmodligen omedvetet, säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.

Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

Fysisk lärmiljö

På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.

”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”

Debatt

”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

Kommentera

Nya siffror: Allt fler läser Skolvärlden

Läsarsiffror

När majoriteten av Sveriges tidskrifter minskar i räckvidd gör Skolvärlden tvärtom. Den senaste mätningen visar att Skolvärldens magasin ökade med drygt elva procent under 2018.
– Vi är glada och stolta på redaktionen över att vår satsning på kvalitetsjournalistik ger tydliga resultat, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever

Särskilt begåvande

Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever.
­– I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression, säger han.

4 punkter: Så ska lärares professionella frihet öka

Arbetsmiljö

Tilliten till professionen behöver höjas och detsamma gäller den professionella friheten. Det anser läraren Daniel Sandin som efterlyser ett centralt formulerat och lagstadgat stöd. 
– Man måste ge lärare ett mandat och någon form av vetorätt, säger han.

Den tillfälliga paviljongen blev kvar i femton år

Arbetsmiljö

Elever som måste armbåga sig fram genom korridorerna, dålig luft och buller är bara några av skolans problem. I femton år har Rönnbyskolan väntat på att något ska göras åt utrymmesbristen.
– Det här är vår arbetsmiljö varje dag, säger läraren Anna Wallin.

Skolchefen avgår – får 900 000 kr i lön

Sjöbo

Skolchefen i Sjöbo motsätter sig kommunens omorganisering av skolverksamheten  och har sagt upp sig. Hon får lön i ett år trots att hon inte arbetar.
– Överenskommelsen var bra både för henne och för oss, säger Susan Melsen (M), ordförande i familjenämnden.

Studie- och yrkesvägledning

Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

Syv

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt. Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan. 

Elevorganisationerna: Inför syv redan på mellanstadiet

Syv

Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. 
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

Fler behöriga och färre sjukskrivna lärare på ”fokusskolor”

Skolutveckling

Lägre sjuktal och personalomsättning samt ökande studiero och trygghet. Det är några effekter av en kommunal satsning på skolor som tidigare utmärkt sig genom låga studieresultat och stök.
– Det går inte att jämföra med hur det var för två år sedan. Det är som natt och dag, säger läraren Lena Winberg.

Debatt

”Höj taket – låt en lärare andas!”

Debatt

”Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver”, skriver läraren Maria Wiman.

Kommentera

”Det skaver så förbannat i mig”

Blogg

”Successivt har en känsla av att det svenska bildningsidealet monterats ned vuxit hos mig. Jag har känt det i skolan. Jag har läst om det på ledarsidor. Jag har mött det hos skolinspektörer”, skriver Mikael Bruér.

15 egenskaper arbetsgivarna vill se hos sina lärare

Läraryrket

Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? En undersökning av arbetsgivarnas platsannonser visar vad de söker hos lärare som vill jobba hos dem.
Här är listan.

”Rektorer måste backa upp lärare som anmäls”

Anmälningar

Det råder en kränkthetskultur i skolan som urholkar lärarens auktoritet – och myndigheterna driver på, menar Hamid Zafar.
– Varje gång en kommun betalar skadestånd istället för att sätta sig emot beslutet från Barn- och elevombudet är det ett slag mot lärarens profession.

”Skolverkets riktlinjer gör det svårt att göra rätt”

Debatt

Skolverket arbetar aktivt för att förhindra spridningen av de nationella proven. Det innebär många riktlinjer – som tyvärr leder till motstridiga budskap, menar svenskläraren och IKT-pedagogen My Zetterman-Alm.

Kommentera

”Allt i skolan är styrt av juridik – men lärare kan inget om det”

Juridifiering

En skola fylld av motstridiga intressen – och lärare som kläms mittemellan de många reglerna och blir ängsliga. Det är den bild som David Ryffé mött i sin forskning om skoljuridik. Nu uppmanar han lärarna att bryta mot reglerna.
– Rädslan att göra fel har övertrumfat modet att göra rätt. 

Skolverket: Fem framgångsfaktorer för att motarbeta avhopp

Ny rapport

En av fyra gymnasieelever hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Skolverket summerar nu ett tvåårigt projekt där man stöttat gymnasieskolor i arbetet mot att förebygga avhopp, och resultaten är goda.
– Rapporten kan fungera som en handbok för skolorna, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

Lärarpris

Doktoranden som blev lärare och vann ett pris

Fysik

Universitetsföreläsningar, självständigt arbete och aktivt deltagande från eleverna på genomgångar är varför den tidigare doktoranden vinner ett lärarpris.
– Det känns överrumplande och fantastiskt roligt, säger Erik Waltersson, gymnasielärare i fysik på Europaskolan i Strängnäs.

Bekräftelsen på en 40 år lång lärargärning

NO

Mot slutet av sitt yrkesliv får hon ett pris för sin undervisning i NO av Kungliga vetenskapsakademin.
– Efter fyrtio år är jag på topp, säger Anna-Lena Ekström, mellanstadielärare på Vänge Skola i Uppsala.

Matematiken som en väg in i svenska skolan

Matematik

Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
– Matematik är ett annat språk, säger Lligo Matson.

Prisvinnaren: Kemin behöver förankras i vardagen

Kemi

Kemi är inte något som bara angår kemister utan påverkar alla. För sin förmåga att förankra ämnet i vardagen har kemiläraren Camilla Christensson i Lund fått Kungliga vetenskapsakademiens pris.
– För att eleverna ska tycka att kemiundervisningen är relevant behöver du sätta den i ett sammanhang, säger hon.

Hälften av alla lärare hinner inte med sitt jobb under arbetstid

Arbetsbelastning

De flesta av lärarna på Kunskapsskolan hinner inte med att göra klart sina uppgifter under arbetstid. Trots det är det bättre än generellt på andra skolor.
– Sifforna är väldigt låga, säger Anders Nilsson, biträdande föreningsombud.

Så jobbar ”Årets geografilärare”

Geografilärarpris

Charlotta Rahm, lärare på Mohedaskolan, har fått ”Geografilärarpriset” för sin pedagogik. Hon försöker göra världen levande för sina elever och anknyta den till deras liv.
– Jag känner att jag måste ta med eleverna ut i världen, säger hon.

Många skolor bryter mot NP-reglerna: ”Överraskande”

Nationella prov

Skolinspektionens granskning visar att flertalet skolor förvarar de nationella proven säkert. Men uppseendeväckande är att många skolor beställer prov de inte ska genomföra.

Lågaffektivt bemötande

”Skoldagen har blivit tryggare med lågaffektivt bemötande”

Lågaffektivt bemötande

Johan Sander har med lyckat resultat tagit in lågaffektivt bemötande i skolan. Ändå förstår han att metoden väckt debatt den senaste veckan.
– Alla lärare kämpar frenetiskt med de här frågorna, säger Johan Sander.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”

Debatt

”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Öppet brev

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Svaret från BEO: ”Vi tar inte alltid direkt kontakt med läraren”

Replik

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, svarar på läraren ”Carinas” öppna brev.

Kommentera

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

Dyslexi

”Lägg inte ansvaret på andra, Skolverket”

Slutreplik

”Tyvärr Skolverket, men jag finner detta så pass allvarligt att man inte kan invänta rättsprocesser och lägga ansvaret på andra aktörer”, skriver Susanna Cederquist i en slutreplik till Skolverket.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons