Annons
Scott White är lärare från England som rekryterades till Skellefteå. Foto: Jonas Westling

Kommunerna jagar lärare över hela Europa

Publicerad 20 februari 2019

Relaterat

Lärarbristen är akut – tiotusentals lärare behöver rekryteras de närmaste åren. Så vad gör man när det inte finns fler lärare att anställa inom landets gränser? Här är kommunerna som åkte till England, Finland, Danmark, Holland och Italien i jakten på lärare. Hittills har det gått… sådär.

”Är du lärare och söker ett nytt kapitel i ditt liv?” 

Så stod det i den jobbannons som Skellefteå kommun publicerade i ”The Guardian”. Därefter följde en inbjudan till ett informationsmöte på svenska ambassaden i London för att träffa representanter från Skellefteå kommun. Ordförande för för- och grundskolenämnden var där, representanter från lärarfacken, en HR-expert, en exilbritt som flyttat till Västanträsk och han som kläckte idén, förvaltningschefen Anders Bergström. Svensk fika serverades. Målsättningen var att rekrytera tio engelska lärare. 

– Jag var jätteorolig när vi for, att man far iväg och så blir det ett fiasko. Men jag har inte en massa arbetslösa lärare som står på arbetsförmedlingen och söker jobb. Det är ett jätteakut läge som vi måste jobba med hela tiden. Jag måste kunna säga att vi gör allt för att få tag på behöriga medarbetare och det här är ju en del i det, säger Anders Bergström. 

Representanter från kommunen var ändå i London på BETT, en mässa om utbildning och digital teknik, så platsen för informationsmötet var given. Men hur funkar det med en engelskspråkig lärare i en norrländsk högstadieklass?

Annonsen i the Guardian.– Jag ser i ärlighetens namn inte engelska som något problemspråk för oss, våra elever är duktiga på engelska. De vi rekryterar är utbildade duktiga lärare i sitt hemland och då blir de duktiga här också. För mig är valet självklart när det står mellan en nittonårig outbildad och en engelskspråkig erfaren lärare. Sedan är det självklart att lärarna från England måste lära sig svenska, förklarar Anders Bergström. 

Det är ganska resurskrävande att göra den typen av insatser för att rekrytera.

Och rekryteringsprojektet har varit fruktsamt. Totalt är det åtta utlands-lärare utplacerade på åtta olika högstadium i hela kommunen, som har rekryterats i satsningen som beräknas ha kostat 470 000 kronor. Då räknar kommunen också in de tre personer från Grekland, USA och Syd-korea som redan hade anknytning till Skellefteå och som anslöt på plats. Anders Bergström tror att förklaringen till rekry-teringarna ligger i att det är just Sverige som söker lärare.

– Vår kommun kan erbjuda en del av Sverige – det är inte svårare än så. Jag hävdar fortfarande att Sverige är ett fantastiskt land. Och därtill erbjuder vi ju också ett års anställning med viss undervisning i svenska och det svenska skolsystemet, säger Anders Bergström.

Förhoppningen är att lärarna snabbt ska lära sig språket tillräckligt bra för att kunna få sin lärarlegitimation översatt – och enligt kommunen går det enligt plan. Men varför är det så svårt att rekrytera svenska lärare till Skellefteå? En invändning skulle vara att det saknas tillräckligt med resurser till skolan. I Skellefteå har alla nämnder, inklusive för- och grundskolenämnden, effektiviseringskrav på sig. 

– Gällande budget måste vi precis som alla andra försöka hålla de ramar som vi blir tilldelade från fullmäktige. Här i Skellefteå satsar man inte minst på vår nämnd men vi satsas inte mest på heller. Vi ligger runt standardkostnaderna. Jag tror inte att lärarbristen hos oss beror på brist på resurser, säger Anders Bergström.

– Sedan betyder det ju inte att vi inte har saker att jobba med vad gäller arbetsmiljön och organisationen, självklart finns det saker att göra där. För att lösa lärarbristen måste vi jobba med det, men också en massa andra saker. Vi ska få tillbaka lärare som lämnat yrket, vi satsar stenhårt för att få hit platsförlagd utbildning och vi jobbar med läraraspiranter som är personer som nyss tagit studenten. Dessutom har vi våra pensionärer som hjälper oss, säger Anders Bergström.

– Jag tror att vi i Västerbotten saknar 1 900 lärare till 2024. Det är ju inte så att våra rekryteringar från England löser dilemmat, säger Anders Bergström. 

Men han ser ändå satsningen på Englandslärarna som lyckad och förhoppningen är att fortsätta, även om kommunen avvaktar i väntan på brexit. 

– Om jag visste att jag fick åtta lärare varje gång jag for till England så skulle jag fara dit ofta. 

Det är ganska resurskrävande att göra den typen av insatser för att rekrytera.

Men det är fler som farit och media har farit efter. En snabb sökning ger artiklar om satsningar från bland annat Borås, Örebro – och Eskilstuna. 

Ulrika Orrblad.Ulrika Orrblad är HR-konsult på Eskilstuna kommun och minns en akut lärarbrist inför läsårsstarten 2016.

– Då stod vi inför en helt ny situation än tidigare, det var en lärarbrist som inte alls var jämförbar med vad vi hade sett innan, berättar Ulrika Orrblad.

Under hösten 2016 och våren 2017 genomförde kommunen därför två resor till Åbo och Vasa i Finland, där arbetsmarknaden för lärarna har varit den omvända mot Sverige – det har funnits för många lärare. 

– Vi samarbetade med arbetsförmedlingen i Finland som hade gjort ett rigoröst förarbete och kontaktat alla arbetslösa lärare. Sedan hade vi informationsträffar och snabbintervjuer på plats, berättar Ulrika Orrblad.

Totalt anställdes fyra personer men när Eskilstuna åkte tillbaka och siktade in sig mer mot elever från lärosätena fick de inte samma genomslag, därför har ingen ytterligare rekryteringssatsning via Finland gjorts. 

– Slutsatsen var väl att det är ganska resurskrävande att göra den typen av insatser för att rekrytera. Vi var nöjda och tycker att det var en bra utdelning, men det har ändå gjort att vi har inte tagit det här vidare och fortsatt, förklarar Ulrika Orrblad. 

Hon menar att den stora insatsen sker efter att anställningskontrakten är skrivna och personerna är på plats. 

– För att det här ska bli lyckat och bra måste man ha ett omhändertagande och en introduktion av livet som helhet på ett bättre sätt. Om man ska lyckas så att det ska få en ringar på vattnet-effekt så måste man lägga mer krut där. 

I dag finns bara en av de fyra lärarna, Riina Riihiniitty, som anställdes kvar i Eskilstuna. Men enligt Riina Riihiniitty själv så var det inte genom Eskilstunas Finlandssatsning hon rekryterades – och att det blev Eskilstuna var en slump.

– Jag såg att det hade varit rekryteringsmöte i ett inslag på tv-nyheterna, men jag var inte själv med. Jag sökte flera jobb i olika svenska städer genom finska arbetsförmedlingens hemsida, sedan blev det Eskilstuna i slutändan eftersom jobbet verkade intressant och för att de har en fäktningsklubb, berättar Riina Riihiniitty. 

Hon trivs bra i svenska skolan och tror att hennes utlandsbakgrund passar i arbetet som lärare i en förberedelseklass:

– Jag tror att jag förstår eleverna till viss del eftersom jag också har flyttat till ett nytt land och inte har svenska som mitt förstaspråk. 

För vår del har vi sagt att det är språket som är centralt.

Även Malmö har gjort utlandssatsningar i Finland, just i samma områden kring Vasa och Åbo på grund av den övertalighet av lärare som finns där.

– Men vi vet ju att det har varit ett stort intresse från svenska kommuner där och Sverige kan ju inte bara fyllas upp av enbart finska lärare. Därför har vi också tittat på andra lösningar, berättar Daniel Lindbladh som arbetar på kompetensförsörjningsenheten i Malmö stad. 

Lösningen stavas Danmark, Holland och Italien som alla är länder med en övertalighet av lärare. Tanken är att de som är intresserade först ska lära sig språket på hemmaplan och sedan få sin lärarlegitimation översatt. 

– Jag vet att till exempel Skellefteå jobbar med att locka till sig lärare snabbt, men då har de ju inte språket med sig utan flyttar hit och börjar jobba direkt. För vår del har vi sagt att det är språket som är centralt. Genom att visa att vi har ett intresse av att anställa folk från andra länder så finns det också incitament för dem att lära sig mer svenska vilket gör att de blir anställningsbara, förklarar Daniel Lindbladh. 

Under 2018 la Malmö stad drygt 50 000 kronor på resor till Finland, Holland, Danmark och Italien och varje land kräver sin egen strategi, menar Daniel Lindbladh. I Danmark ligger fokus på att framhålla hur enkelt det kan vara att dagspendla och att man slipper slita upp familjen. På resorna till Milano, Turin och Venedig i Italien har man i stället riktat in sig på informationsmöten på de nordiska fakulteterna på universiteten och tryckt på den stora tillgången på fasta lärartjänster i Sverige. Medan man i Holland har märkt att det som lockar med Sverige är möjligheterna att bo större och ägna mindre tid åt transport, därför har man tryckt på det när man ställt ut på den jättelika mässan Emigration expo i Utrecht.

– Nu ska jag till Holland igen om en månad och då kommer jag att göra gemensam sak med en skola ifrån Mora som jag har träffat i Finland. Samarbete är enda möjligheten nu, säger Daniel Lindbladh. 

Vi tror att det här kommer att bära frukt.

Nu har utlandssatsningen pågått i två år men ännu har ingen lärare rekryterats. 

– Vi har tyvärr inte anställt någon än så länge, men det har varit väldigt stort intresse med över hundra ansökningar och vi har också intervjuat folk på hemmaplan som har tagit sig till Malmö. 

Daniel Lindbladh är ändå positiv:

– Jag har personer som jag för ett år sedan började mejla med på italienska. I dag rings och skriver vi på svenska – vilket är en jätteutveckling. Så vi tror att det här kommer att bära frukt. 

Danila Marcone.En av dem som Daniel Lindbladh har kontakt med är 23-åriga Danila Marcone som studerar på nordiska fakulteten i Milano och träffade Malmö stad på ett av informationsmötena i Italien. 

 – Lärare i Italien har inte ett bra liv. Det är väldigt dåligt betalt, svårt att få fasta tjänster och man saknar rättigheter. Båda mina föräldrar är lärare här, så jag vet, berättar Danila Marcone.

Ändå vill hon bli lärare – om hon kan bli det i Sverige. 

– Det är svårt att beskriva det, men Sverige är en plats där jag känner mig hemma. Jag har läst svenska och besökt Sverige många gånger. Det är rätt ställe för mig.

Hon saknar dock lärarexamen. Målsättningen är därför att göra en kompletterande pedagogisk utbildning i Sverige så fort hon avslutat sina studier i Milano. Men att det blir just Malmö är inte självklart. 

– Malmö vore inte fel, men jag tror kanske ändå att det blir Stockholmsområdet eftersom alla mina vänner bor där, säger Danila Marcone.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Vad betyder EU-valet för skolan?

Blogg

”I dag röstar vi i EU-valet. Men vad är EU:s roll när det kommer till skola och lärarutbildning?” Åsa Morberg bloggar.

Annons
Annons

Kommunombudet: De gick bakom fackets rygg

Arbetsmiljö

Många kommunala skolor i Östersund är slitna, undermåliga och har dåligt utrymme. En renoverad gymnasieskola skulle ge avlastning men nu vill politikerna ge den till Engelska Skolan.

Annons

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Strejk

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad. 

Annons
Annons
Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons

Debatt: ”Betyg är ett lärarbeslut”

Debatt

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons