bidragbild

Kommunerna tackar nej till pengarna när de själva måste medfinansiera.

Yrkesutbildning

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Skolverket erbjuder flera miljarder kronor till Sveriges kommuner för att finansiera yrkesutbildningar för vuxna, under 2019 rör det sig om 524 miljoner kronor. Men trots detta väljer man att inte utnyttja dessa bidrag och anledningen enligt Skolverket tros vara nya krav som kommer med bidraget som inte fanns tidigare, exempelvis att kommunen ska bekosta halva bidraget.

– I det gamla statsbidraget fanns det inget krav på att man skulle medfinansiera statsbidraget. När vi pratar med dem så framför de att detta är det största skälet till att man kanske inte kan nyttja pengarna, säger Andreas Spång, enhetschef på Skolverket.

4, 4 miljarder kronor är hur mycket yrkesutbildningarna skulle få av både Skolverket och kommunerna från 2017 till 2022 om man valt att dra nytta av det. Andreas Spång betonar dock att det bara rör sig om prognoser och siffrorna kan förändras.

– En prognos är bara en prognos och den är ju på ett sätt osäker i sig, även om vi försöker göra så bra prognoser som möjligt. Det beror ju på vad som händer, säger han.

Mats Sternbring, ledamot i LR:s styrelse, säger att ett av grundproblemen är att kommunerna ser utbildning och skolan som en utgift bland många. Därför säger man nej när de behöver medfinansiera bidraget.

– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna.

Något som Mats Sternbring inte tror påverkas speciellt mycket är lärarnas jobb då lärarbristen är så stor att lärare behövs oavsett, däremot kan arbetsmarknaden i stort påverkas säger han, vilket är kopplat till ett annat grundläggande problem. Utöver att utbildning ses som en utgift att betala så kan inte kommunerna se till skolan i ett större perspektiv eller till den nationella arbetsmarknaden. Anledningen är att ta sådant i beaktande skulle strida mot kommunallagen som säger att de inte får ta någon nationell hänsyn, vilket påverkar vid beslut kring exempelvis bidraget.

– Kommunen får inte ta nationell hänsyn och då ser man bara till att kostnaderna år för år ska vara så låga som möjligt. Därför är en billig skola bra och om man kan undvika några utgifter så gör man det.

– Det jag skulle vilja trycka på är att det är staten som har överblicken, ser behoven och så att säga lägger en beställning och ger vissa förutsättningar för skolan. Men de betalar inte alltihop utan det ska någon annan göra som inte får lov att ta nationellt ansvar, den ekvationen går inte ihop, säger Mats Sternbring.

Han är skeptisk till att man kommer kunna lösa problemen kring yrkesutbildningar och det behov som finns av vissa yrkesgrupper så länge skolan inte hamnar under ett statligt ansvar. För tillfället behöver man heller inte ha legitimation för att vara yrkeslärare vilket han också säger behöver förändras.

– På kort sikt så finns det ingen lösning, de grundläggande förutsättningarna behöver förändras för att något ska kunna bli bättre.

Kommentera