sprak_1
Moderna språk

Kommunerna prioriterar språkundervisning olika

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt. I Kristianstad har man lagt ner franskan i såväl mellan- som högstadiet. Samtidigt kämpar Gällivare för att även i elever i glesbygden ska få tillgång till språkundervisning.

I Kristianstad tog förvaltningen beslutet att lägga ner undervisningen i franska från och med höstterminen 2018. Skälen som angavs då var höga kostnader för att transportera mellanstadieelever till högstadieskolor för att få undervisning, och att det skulle bli svårt att schemalägga.

 Det var alltså inte ett politiskt beslut. Men kommunfullmäktige skulle kunna återinföra ämnet om det fanns en politisk majoritet för det. Det gör det inte, trots att det skett ett maktskifte i kommunen från en S-styrd koalition till ett alliansstyre sedan beslutet fattades.

– Den stadieindelade timplanen innebar att vi skulle erbjuda moderna språk på 25 i stället för 13 skolenheter, alltså en fördubbling. Man kunde inte se en lösning och det fanns inga pengar att sätta till, säger Daniél Terjera (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Kristianstad.

Vad säger du till de som menar att det är kortsiktigt tänkt att skära i språkundervisningen?

– Det är ju ingen som tycker att det här är bra. Det finns naturligtvis stora bekymmer med att ta bort ett språk och att valfrihet och mångfald minskar. Men man måste också konstatera när man inte kan garantera kvalitet.

Hur ser ni på möjligheten att använda fjärrundervisning?

– Det har inte utretts. Det är svårt att upprätthålla kvaliteten med fjärrundervisning, och vi har ingen expert här. Men vi uppfyller lagens krav att undervisa i två språk. 

I Gällivare har man också svårt att få ihop språkundervisningen, inte minst på de små byskolorna. Men där finns inget beslut om att lägga ner. I stället använder man sig av fjärrundervisning för att lösa undervisningen i spanska och franska. 

– Här uppe har vi svårt med kompetensförsörjning, och det är ganska långt till närmaste samhälle och stad, och vi måste hitta lite olika lösningar. Vi har två lärare i Kungsbacka som undervisar i spanska och franska genom fjärrundervisning, det har vi haft i två år. Tyska har vi lärare till. Det är en bra lösning tycker vi, så eleverna får det de har valt, säger Jeanette Wäppling, ord-förande i kommunstyrelsen i Gällivare.

Jag upplever inte att det blir en högre kostnad, men jag vet att andra rektorer upplevt det så.

Kommunen har sedan länge använt fjärrundervisning i modersmål. Sara Karlsson, som är rektor för byskolorna i Gällivare, tog initiativet att börja använda det även för moderna språk.

– Det har hela tiden varit viktigt att vara öppen för det här med fjärrundervisning för att skapa jämlikhet för de som bor på landsbygden, säger hon.

Blir det inte kostsamt med teknik för fjärrundervisning?

– Tekniken är inte så mycket att tala om. Vi jobbar 1–1, så alla elever har en egen dator. Hörlurar är ändå något man måste köpa in för de digitala nationella proven. Handledare i klassrummet behövs dock. Jag upplever inte att det blir en högre kostnad, men jag vet att andra rektorer upplevt det så. Det beror på hur man har kunnat lösa det här med handledarna som behövs i klassrummet. 

Du har aldrig tänkt på att lägga ner något språk för att hålla budget?

– Nej jag skulle ju hellre vilja erbjuda fler språk. Jag vill att de ska få det de har valt, säger Sara Karlsson. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm