Kompromissa inte med kvaliteten

Skolverket presenterar ny statistik som bekräftar det vi redan vet – det finns många som undervisar i skolan utan rätt behörighet. Sammanlagt visar statistiken att 48 procent av gymnasielärarna och 33 procent av grundskollärarna saknar behörighet för ämnet eller nivån de undervisar i.

Bryter man ner statistiken på ämnen så ser vi att så mycket som 68 procent av teknikundervisningen i grundskolan bedrivs av lärare som saknar behörighet i både ämne och nivå. I de naturvetenskapliga ämnena ligger siffran på drygt 40 procent och för matematik är den 34 procent.

Vilka konsekvenser får detta? Jag tycker inte att det är så konstigt att resultaten i matematik och de naturvetenskapliga ämnena sjunker och att få unga människor vill bli lärare och då specifikt i matematik och de naturvetenskapliga ämnena.

Det kvävs en satsning på naturvetenskap inom skolan i Sverige för att kunna konkurrera internationellt. Om man som gymnasieelev är intresserad av naturvetenskap finns det många möjligheter till yrkesval som ger både högre lön, högre status och fler karriärmöjligheter än
läraryrket.

Jag tror att det finns ett starkt samband mellan hur behörigheten har hanterats av kommunerna sedan kommunaliseringen och resultaten i skolan. Detta visar att huvudmännen inte prioriterat och premierat utbildning och formell kompetens. Nu när legitimationsreformen träder i kraft fullt ut nästa år blir huvudmännen tvingade att agera. Utan legitimationskravet hade huvudmännen kunnat fortsätta att ignorera Skollagens skrivningar om behörighet.

Skolverket vill att skolhuvudmännen ska ta ett större ansvar för kompetensförsörjningsfrågor när det gäller rekrytering och fortbildning. Vidare föreslår Skolverket att man ska dimensionera lärarutbildningen och säkra fortbildningsinsatser. Och dessutom möjliggöra fler vägar in i läraryrket.

I alla dessa punkter är det viktigt att man inte kompromissar med kvaliteten. Jag är orolig för att man skapar snabba genvägar in i klassrummet för att undanröja en bristsituation. Långsiktiga lösningar behövs som är hållbara för både kvaliteten på undervisningen och för kompetensförsörjningen. Att man anser att en utbildning inom naturvetenskap räcker för att kunna undervisa i matematik eller naturvetenskapliga ämnen är bristfälligt. Det är djupa ämneskunskaper i kombination med metodik, didaktik och ledarskap i klassrummet som är avgörande.

Dessa åtgärder får heller inte ersätta konkurrenskraftiga löner. Ingångslönen och löneutvecklingen för jämförbara akademiska yrken är mycket bättre än lärarnas.  Fortbildningsinsatserna måste både vara ämnesfördjupande och ämnesövergripande.

Det har erbjudits alldeles för lite ämnesfördjupande fortbildning de senaste åren. Det är bra att Skolverket vill ställa krav på huvudmännen i dessa frågor. I grund och botten handlar det om att höja statusen för läraryrket och att attrahera fler till yrket. Det gör vi bland annat med välutbildade och kunniga lärare i skolorna.

Vi behöver också högre lön och bättre arbetsvillkor. Än så länge har jag inte sett ett enda förslag från arbetsgivare på alternativa arbetstidsmodeller som skulle attrahera fler till yrket.

Skolverket föreslår en nationell handlingsplan för att säkra kompetensförsörjningen i skolan. Jag tänker att det borde vara ett nationellt huvudmannaskap för skolan de ska föreslå!

Sara svanlund
Lärare i matematik och NO, samt ledamot i Lärarnas Riksförbunds styrelse