Konsulter vill spara 190 miljoner på skolan i Lund – LR: ”Fel slutsats”

Lunds kommun har anlitat konsulter som slår fast att skolor och förskolor slösar bort 190 miljoner om året – men Lärarnas Riksförbund sågar de siffrorna.
– Vi hoppas att politikerna inser att den här rapporten har stora svagheter både i själva uträkningen och i de åtgärder man föreslår eller antyder, säger föreningsombudet Robert Jivegård.

De kommunala skolorna riskerar stora nedskärningar om Effektiviseringspolitiska rådet får bestämma. I sin rapport ”Lund kan bättre!” trycker experterna på att skolans höga kostnader bara utmynnar i genomsnittlig kvalitet. Man menar att det finns en besparingspotential på 190 miljoner kronor per år

– Lunds kommun har en betydande effektiviseringspotential, som endast för verksamhetsområdena grundskola och äldreomsorg uppgår till hundratals miljoner kronor, säger rådets vice ordförande Per Törnvall till Sydsvenskan.

Robert Jivegård anser att konsulterna dragit fel slutsatser och att siffrorna för skolans del blir fel.

– Rådet har utgått från siffror fram till 2019. Men 2020 genomfördes stora besparingar på barn- och skolförvaltningen, ungefär 100 miljoner kronor. Då blir ju de här sifforna fel. Inte bara Lunds siffror är inaktuella. Vi kan också undra vad som förändrats i kommunerna som Lund jämförs med; Uppsala och Helsingborg?

”Bibehålla kvaliteten”

I rapporten skriver effektiviseringsrådet att ”utgångspunkten är att minska kostnaderna och samtidigt förbättra eller bibehålla kvaliteten”, och menar att följande faktorer bör djupanalyseras:

• Skolstruktur, antal elever per skola.
• Grund- och tilläggsersättning.
• För de kommunala grundskolorna: Antal elever per undervisningsgrupp, andel av lärarnas arbetstid som är schemalagd med undervisningsgrupp, och lönenivå.

Den här passagen i rapporten reagerar Robert Jivegård starkt på.

– Jag ser det som ett angrepp rakt på de fackliga frågorna och på elevernas möjligheter att nå goda skolresultat också. Det är mycket möjligt att man skulle kunna spara in på lokalkostnader, att det finns annat. Men här riktar man in sig på personalkostnader, att det kostar för mycket. Att lärare borde undervisa mer och fler!

– Däremot kan man borra in sig på skolstrukturen. Det är jag mer positiv till. Har vi skolor som i sin storlek är kostnadseffektiva?

Andelen arbetsföra minskar

Det var för ett par år sedan som Lunds politiker beslutade att tillsätta ett råd med oberoende experter för att effektivisera kommunens verksamhet. Bakom beslutet låg ett kommande behov att spara pengar då kommunens kostnader stiger i takt med att andelen invånare i arbetsför ålder minskar.

I sin rapport kommer inte rådet med några tydliga förslag men vice ordföranden Per Törnvall säger till Sydsvenskan att:

– Effektivitetsskillnader förklaras framför allt av kultur, struktur och arbetssätt.

Experterna i rådet har jämfört Lunds kostnader och kvalitet med Helsingborg och Uppsala och menar att kommunen ligger en bra bit efter.

– De har använt sig av ett kvalitetsindex som bland annat grundar sig på hur stor andel akademiker som bor i kommunen. I beräkningarna har Lunds kommun ett extremvärde. Vi ligger högst i Sverige där. Det blir en felaktig jämförelse när man har ett extremvärde som input, säger Robert Jivegård.

”Mer sjukskrivningar”

– Tittar man på Helsingborg så är det tio procentenheter färre bland grundskoleleverna som klarar godkänt i alla ämnen. Vi klarar en större bredd, och det är mycket möjligt att de sista tio procenten faktiskt kostar en hel del resurser att få upp till godkänt. Kvalitet kanske faktiskt kostar.

Vad skulle ytterligare besparingar kunna innebära?

– Antagligen mer sjukskrivningar bland lärarna, och varje elev skulle få mindre tid att prata med en lärare vilket ger en sämre utbildning. Jag är helt övertygad om att om lärarna är stressade blir eleverna det också. Det finns många som genom åren sagt att ”det var lärarna som tog sig tid att prata med mig på rasterna som gjorde att jag hamnade rätt i livet”.

Vilka besparingar är rimliga?

– Lokalkostnader är något man kan utreda det vidare, däremot inte att utreda större klasser och lönenivån. Vi vill att skolan ska använda pengarna på ett effektivt och bra sätt. Det är bättre att lägga pengarna på undervisning och lön än på lokaler.

Vad händer härnäst?

– Nu är det upp till politiker och tjänstemän att svara på hur de tänker sig framtiden. Rapporten och att politiker redan börjar använda sig av den i sin argumentation kan skapa osäkerhet bland lärare, om man vill vara kvar i Lund.

– Skåne är kommuntätt så vi ser hur lärare byter arbetsplatser, men det här kan trigga igång en större rörlighet mellan kommunerna. På ett sätt är det positivt för lärare att kunna höja sina löner, å andra sidan säger forskningen att en stabil lärarkår är grunden för en framgångsrik skola.

”Stora svagheter”

Vad är LR:s budskap till Lunds kommunpolitiker?

– Under många har man haft effektiviseringskrav på skolan, någon procent varje år. Men politikerna har varit väldigt otydliga i hur detta skall hanteras av förvaltningarna. Om de så kallade effektiviseringarna verkligen är effektiviseringar eller blir besparingar, alltså försämringar, har man inte ens koll på.

Robert Jivegård framhåller att kommunrevisionen tidigare kritiserat kommunen för just det.

– Är det så att man tänker effektivisering får man se till att det blir det och inte bara en nedskärning så att personalen måste jobba hårdare. Man måste ha mer styrning på vad man vill.

Vad hoppas du på?

– Tyvärr har vissa politiker redan gått ut i sociala medier och beskrivit det som att Lunds kommun slösar med skattemedel och att det finns mycket pengar att spara. Vi hoppas att politikerna inser att den här rapporten har stora svagheter, både i uträkningarna och i de åtgärder som man i princip föreslår, eller antyder.

FOTNOT: Effektiviseringspolitiska rådet har anlitats på uppdrag av Lunds kommunfullmäktige. Det är ett externt oberoende råd med experter som utför sitt arbete i huvudsak ideellt. Ordförande och vice ordförande får ett symboliskt arvode.