artbild

I Vindeln, Västerbottens län, började nyanlända elever få bättre betyg när de fick vara med på den ordinarie undervisningen.

Nyanlända

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet för nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Var tredje nyanländ elev i Sverige saknar gymnasiebehörighet och på många skolor placerar man nyanlända elever i en enskild grupp under en längre tid. Det rör sig om upp till två år som mest och under den tiden fokuserar man på att eleverna ska lära sig svenska. Men på Renforsskolan i Vindeln i Västerbottens län har man valt att göra sig av med den modellen.

– Den modell som vi har är mer effektiv, säger Lligo Matson.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har Renforsskolan nämligen kraftigt minskat på förberedelseperioden för nyanlända elever. Istället för att de spenderar upp till två år att studera svenska och sedan komma ut i en vanlig klass får de bara en förberedelseperiod på två månader. Under den tiden får de lära sig lite svenska och hur det svenska skolsystemet fungerar.

– Under de åtta veckorna gör de också studiebesök i olika klasser, de är alltså inte exkluderade utan de stöter på andra elever med.

Lligo Matson och Eva Grönlund, som är lärare i svenska som andraspråk, är de på skolan som har skapat modellen för hur man arbetar med nyanlända på skolan.

– För ett och ett halvt år sedan ändrades det i personalstyrkan och i samband med det bestämde rektorn att organisationen kring förberedelseklassen skulle ändras och vi fick i uppdrag att komma på en modell som skulle funka, säger Eva Grönlund.

Hon menar att de lär sig svenska bättre om de får vara med svenskfödda elever på den ordinarie undervisningen.

– Eleverna själva säger att de lär sig mycket mer av att vara med klassen och vara med svenskfödda. När de är i förberedelseklassen blir den svenska de får begränsad, vi pratar om hur språket är uppbyggt. Men att praktisera och lära sig fler ord gör de bäst utanför mitt klassrum, säger Eva Grönlund.

Resultatet har blivit att de nyanlända eleverna i större utsträckning än tidigare når målen i skolan och får gymnasiebehörighet när de slutar.

– Det är ren fakta att den svenska skolan misslyckats i stort och det är därför som vi ändrat på vår modell att ta emot nyanlända här på Renforsskolan. Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson.

Huvudproblemet med att elever hamnar i förberedelseklasser som främst fokuserar på svenska är att det sedan inte finns tid för skolans övriga ämnen.

– Hade vi haft en lång tid på oss hade vi kunnat ta igen både låg- och mellanstadiet, så det är tiden som är problemet. Om de har gått två år i en förberedelseklass och kanske blivit 14 eller 15 och sedan ska in i nian så saknar de baskunskaperna våra elever har från tidigare årskurser. Det är praktiskt taget omöjligt att klara av det.

Eva Grönlund menar att det inte stämmer överens med regelverket att låta dem vara i förberedelseklasser så länge, men det är en tolkningsfråga kring förmågan att förstå svenska.

– Reglerna säger att när eleven kan tillräckligt bra svenska så ska de delta i vanliga klasser. Men problemet är att skolor kan tänka olika kring vad som är tillräckligt.

Det kan innebära en viss ökad arbetsbörda för lärarna.

– Läraren behöver vara beredd på att eleven kan behöva anpassat material, men det gäller ju även svenskfödda elever att en del kan behöva hjälpmedel av olika slag, så det är ingenting konstigt med det.

– Det sägs från Skolverkets sida att det är alla lärares ansvar att jobba med språkutvecklande arbetssätt, så det är klart att om man inte är van vid det så behöver man läsa på. Men det handlar mycket om ett förhållningssätt. Förhållningssättet att få med sig alla elever och att ingen ska behöva känna sig dum. Men elever som befinner sig på olika nivåer har man ändå i klassrummet. 

Det är ingenting som behöver påverka de svenskfödda eleverna negativt utan kan rentav vara till en hjälp.

– Det behöver inte sänka något i klassrummet för eleverna! Jag tror det blir bättre för alla, för man kan ta för givet att alla vet vad ett begrepp betyder men det är inte alltid fallet. Så när vi tvingas förklara saker så gynnar det alla, säger Eva Grönlund. 

Eleverna har olika bakgrunder och kan ha gått olika mycket i skolan. Vissa elever har därför en förståelse av vad skolan är och vad en lärare ska vara som skiljer sig från den svenska skolan.

– Det märker man när man jobbar med eleverna, även om de kommer från andra skolor så kan det vara alldeles väsensskilt. De är vana vid den lite äldre katederundervisningen där de blir serverade kunskaperna som de sedan sitter och skriver av, säger Lligo Matson.

Därför är det viktigt att de blir införstådda med hur skolan i Sverige fungerar.

– Jag måste hela tiden bygga upp hur svensk undervisning går till och det är en stor del av vad vi gör i vår förberedelseklass.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm