Annons
I Vindeln, Västerbottens län, började nyanlända elever få bättre betyg när de fick vara med på den ordinarie undervisningen.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet för nyanlända

Publicerad 15 maj 2019

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Var tredje nyanländ elev i Sverige saknar gymnasiebehörighet och på många skolor placerar man nyanlända elever i en enskild grupp under en längre tid. Det rör sig om upp till två år som mest och under den tiden fokuserar man på att eleverna ska lära sig svenska. Men på Renforsskolan i Vindeln i Västerbottens län har man valt att göra sig av med den modellen.

– Den modell som vi har är mer effektiv, säger Lligo Matson.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har Renforsskolan nämligen kraftigt minskat på förberedelseperioden för nyanlända elever. Istället för att de spenderar upp till två år att studera svenska och sedan komma ut i en vanlig klass får de bara en förberedelseperiod på två månader. Under den tiden får de lära sig lite svenska och hur det svenska skolsystemet fungerar.

– Under de åtta veckorna gör de också studiebesök i olika klasser, de är alltså inte exkluderade utan de stöter på andra elever med.

Lligo Matson och Eva Grönlund, som är lärare i svenska som andraspråk, är de på skolan som har skapat modellen för hur man arbetar med nyanlända på skolan.

– För ett och ett halvt år sedan ändrades det i personalstyrkan och i samband med det bestämde rektorn att organisationen kring förberedelseklassen skulle ändras och vi fick i uppdrag att komma på en modell som skulle funka, säger Eva Grönlund.

Hon menar att de lär sig svenska bättre om de får vara med svenskfödda elever på den ordinarie undervisningen.

– Eleverna själva säger att de lär sig mycket mer av att vara med klassen och vara med svenskfödda. När de är i förberedelseklassen blir den svenska de får begränsad, vi pratar om hur språket är uppbyggt. Men att praktisera och lära sig fler ord gör de bäst utanför mitt klassrum, säger Eva Grönlund.

Resultatet har blivit att de nyanlända eleverna i större utsträckning än tidigare når målen i skolan och får gymnasiebehörighet när de slutar.

– Det är ren fakta att den svenska skolan misslyckats i stort och det är därför som vi ändrat på vår modell att ta emot nyanlända här på Renforsskolan. Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson.

Huvudproblemet med att elever hamnar i förberedelseklasser som främst fokuserar på svenska är att det sedan inte finns tid för skolans övriga ämnen.

– Hade vi haft en lång tid på oss hade vi kunnat ta igen både låg- och mellanstadiet, så det är tiden som är problemet. Om de har gått två år i en förberedelseklass och kanske blivit 14 eller 15 och sedan ska in i nian så saknar de baskunskaperna våra elever har från tidigare årskurser. Det är praktiskt taget omöjligt att klara av det.

Eva Grönlund menar att det inte stämmer överens med regelverket att låta dem vara i förberedelseklasser så länge, men det är en tolkningsfråga kring förmågan att förstå svenska.

– Reglerna säger att när eleven kan tillräckligt bra svenska så ska de delta i vanliga klasser. Men problemet är att skolor kan tänka olika kring vad som är tillräckligt.

Det kan innebära en viss ökad arbetsbörda för lärarna.

– Läraren behöver vara beredd på att eleven kan behöva anpassat material, men det gäller ju även svenskfödda elever att en del kan behöva hjälpmedel av olika slag, så det är ingenting konstigt med det.

– Det sägs från Skolverkets sida att det är alla lärares ansvar att jobba med språkutvecklande arbetssätt, så det är klart att om man inte är van vid det så behöver man läsa på. Men det handlar mycket om ett förhållningssätt. Förhållningssättet att få med sig alla elever och att ingen ska behöva känna sig dum. Men elever som befinner sig på olika nivåer har man ändå i klassrummet. 

Det är ingenting som behöver påverka de svenskfödda eleverna negativt utan kan rentav vara till en hjälp.

– Det behöver inte sänka något i klassrummet för eleverna! Jag tror det blir bättre för alla, för man kan ta för givet att alla vet vad ett begrepp betyder men det är inte alltid fallet. Så när vi tvingas förklara saker så gynnar det alla, säger Eva Grönlund. 

Eleverna har olika bakgrunder och kan ha gått olika mycket i skolan. Vissa elever har därför en förståelse av vad skolan är och vad en lärare ska vara som skiljer sig från den svenska skolan.

– Det märker man när man jobbar med eleverna, även om de kommer från andra skolor så kan det vara alldeles väsensskilt. De är vana vid den lite äldre katederundervisningen där de blir serverade kunskaperna som de sedan sitter och skriver av, säger Lligo Matson.

Därför är det viktigt att de blir införstådda med hur skolan i Sverige fungerar.

– Jag måste hela tiden bygga upp hur svensk undervisning går till och det är en stor del av vad vi gör i vår förberedelseklass.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons