Annons
I Vindeln, Västerbottens län, började nyanlända elever få bättre betyg när de fick vara med på den ordinarie undervisningen.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet för nyanlända

Publicerad 15 maj 2019

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Var tredje nyanländ elev i Sverige saknar gymnasiebehörighet och på många skolor placerar man nyanlända elever i en enskild grupp under en längre tid. Det rör sig om upp till två år som mest och under den tiden fokuserar man på att eleverna ska lära sig svenska. Men på Renforsskolan i Vindeln i Västerbottens län har man valt att göra sig av med den modellen.

– Den modell som vi har är mer effektiv, säger Lligo Matson.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har Renforsskolan nämligen kraftigt minskat på förberedelseperioden för nyanlända elever. Istället för att de spenderar upp till två år att studera svenska och sedan komma ut i en vanlig klass får de bara en förberedelseperiod på två månader. Under den tiden får de lära sig lite svenska och hur det svenska skolsystemet fungerar.

– Under de åtta veckorna gör de också studiebesök i olika klasser, de är alltså inte exkluderade utan de stöter på andra elever med.

Lligo Matson och Eva Grönlund, som är lärare i svenska som andraspråk, är de på skolan som har skapat modellen för hur man arbetar med nyanlända på skolan.

– För ett och ett halvt år sedan ändrades det i personalstyrkan och i samband med det bestämde rektorn att organisationen kring förberedelseklassen skulle ändras och vi fick i uppdrag att komma på en modell som skulle funka, säger Eva Grönlund.

Hon menar att de lär sig svenska bättre om de får vara med svenskfödda elever på den ordinarie undervisningen.

– Eleverna själva säger att de lär sig mycket mer av att vara med klassen och vara med svenskfödda. När de är i förberedelseklassen blir den svenska de får begränsad, vi pratar om hur språket är uppbyggt. Men att praktisera och lära sig fler ord gör de bäst utanför mitt klassrum, säger Eva Grönlund.

Resultatet har blivit att de nyanlända eleverna i större utsträckning än tidigare når målen i skolan och får gymnasiebehörighet när de slutar.

– Det är ren fakta att den svenska skolan misslyckats i stort och det är därför som vi ändrat på vår modell att ta emot nyanlända här på Renforsskolan. Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson.

Huvudproblemet med att elever hamnar i förberedelseklasser som främst fokuserar på svenska är att det sedan inte finns tid för skolans övriga ämnen.

– Hade vi haft en lång tid på oss hade vi kunnat ta igen både låg- och mellanstadiet, så det är tiden som är problemet. Om de har gått två år i en förberedelseklass och kanske blivit 14 eller 15 och sedan ska in i nian så saknar de baskunskaperna våra elever har från tidigare årskurser. Det är praktiskt taget omöjligt att klara av det.

Eva Grönlund menar att det inte stämmer överens med regelverket att låta dem vara i förberedelseklasser så länge, men det är en tolkningsfråga kring förmågan att förstå svenska.

– Reglerna säger att när eleven kan tillräckligt bra svenska så ska de delta i vanliga klasser. Men problemet är att skolor kan tänka olika kring vad som är tillräckligt.

Det kan innebära en viss ökad arbetsbörda för lärarna.

– Läraren behöver vara beredd på att eleven kan behöva anpassat material, men det gäller ju även svenskfödda elever att en del kan behöva hjälpmedel av olika slag, så det är ingenting konstigt med det.

– Det sägs från Skolverkets sida att det är alla lärares ansvar att jobba med språkutvecklande arbetssätt, så det är klart att om man inte är van vid det så behöver man läsa på. Men det handlar mycket om ett förhållningssätt. Förhållningssättet att få med sig alla elever och att ingen ska behöva känna sig dum. Men elever som befinner sig på olika nivåer har man ändå i klassrummet. 

Det är ingenting som behöver påverka de svenskfödda eleverna negativt utan kan rentav vara till en hjälp.

– Det behöver inte sänka något i klassrummet för eleverna! Jag tror det blir bättre för alla, för man kan ta för givet att alla vet vad ett begrepp betyder men det är inte alltid fallet. Så när vi tvingas förklara saker så gynnar det alla, säger Eva Grönlund. 

Eleverna har olika bakgrunder och kan ha gått olika mycket i skolan. Vissa elever har därför en förståelse av vad skolan är och vad en lärare ska vara som skiljer sig från den svenska skolan.

– Det märker man när man jobbar med eleverna, även om de kommer från andra skolor så kan det vara alldeles väsensskilt. De är vana vid den lite äldre katederundervisningen där de blir serverade kunskaperna som de sedan sitter och skriver av, säger Lligo Matson.

Därför är det viktigt att de blir införstådda med hur skolan i Sverige fungerar.

– Jag måste hela tiden bygga upp hur svensk undervisning går till och det är en stor del av vad vi gör i vår förberedelseklass.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Annons
Annons

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Annons

Så hittade Fredrik tillbaka till läraryrket: ”Jag var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

Annons
Annons
TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Annons

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons