Kraftig forskarkritik: ”Gör skolstatistiken offentlig”

Från och med den 1 september kommer inte längre skolstatistik som bland annat betyg, lärartäthet eller uppgifter över landets skolor att publiceras. Beslutet innebär att statistiken kommer att saknas både för kommunala och fristående skolor, något som Skolvärlden var först att rapportera om. 

Bakgrunden är ett beslut av Statistiska centralbyrån (SCB) och en lagakraftvunnen dom i Kammarrätten som innebär att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg är affärshemligheter som inte ska lämnas ut.

– Det är en konsekvens av en ändrad sekretesspolicy hos SCB och inget som vi har drivit på. Vi hade inget alternativ, säger Skolverkets Eva Durhán, som är myndighetens talesperson i frågan, i en tidigare intervju med Skolvärlden. 

I en debattartikel i Svenska dagbladet skriver 16 forskare inom utbildningsområdet om Skolverkets beslut att låta svensk skolstatistik vara sekretessbelagd. Debattörerna menar att myndighetens beslut kommer att innebära en förlorad transparens gällande skolan och de är kritiska till att skolan ”allt mer styrs utifrån affärslogik”.

Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, är en av debattförfattarna som kritiserar Skolverkets beslut att låta svensk skolstatistik vara sekretessbelagd.

– Att Skolverket nu beslutar att sekretessen även nu gäller kommunala skolor med motiveringen att det ska vara likvärdiga förhållanden för huvudmännen, skapar en norm och visar tydligt på att skolan styrs enligt marknadslogik, säger hon till Skolvärlden.  

I och med domen och Skolverkets svar har situationen blivit absurd, anser Malin Ideland.

– Det är ingen nyhet att skolor blir försäljare, föräldrar blir kunder och elever handelsvaror i det här systemet. Men det här var droppen som fick bägaren att rinna över och vi hoppas att man inser det även från politiskt håll. 

Hur allvarligt är det här beslutet anser du?

– Det är allvarligt på väldigt många nivåer. För oss som forskare är det allvarligt att vi inte kan få tag på data och för lärare och journalister är det allvarligt att man inte kan få insyn i en verksamhet som finansieras av våra skattepengar. Detta leder till att skolan i längden blir en mer stängd verksamhet – och det är farligt om man inte får någon insyn. 

Innebär beslutet att viss forskning inte längre kommer kunna bedrivas? 

– Ja, jag är övertygad om att det kommer bli svårare att bedriva viss utbildningsforskning. Nu var vi 16 forskare som skrev debattartikeln tillsammans, men jag har kollegor som av olika anledningar inte vill skriva under den här typen av debattartiklar. Dels för att man inte vill stöta sig med de man ska få insyn i men också av rädsla att skada framtida samarbeten mellan utbildningsvetenskapliga fakulteter, Skolverket och friskolor, säger Malin Ideland.

Det är så känsligt alltså? 

– Ja, det är det. Det är en känslig punkt och det är tråkigt att det blir så. Vi måste kunna prata om frågan.

Förutom att göra skolstatistiken offentlig igen föreslår du och dina forskarkollegor att slopa skolvalet, samt att stoppa möjligheten till vinstuttag i friskolor. Varför då?

– Vi tyckte att det var viktigt att även påpeka dessa delar för att belysa systemproblematiken. Det finns väldigt tydlig forskning på att skolvalet har skapat ett segregerat system. Gällande vinstuttagen är det viktigt att påpeka att uttagen får konsekvenser för vad som händer i skolan – både kring hur vi ser på skolan som institution men också gällande villkoren för undervisning och lärande, säger hon och tillägger: 

– Det är viktigt att poängtera att beslutet att låta skolstatistik vara sekretessbelagd och frågan om skolval samt vinstuttag hänger samman genom marknadslogiken. Denna spiller över på hela systemet trots att friskolorna står för en mindre andel av de svenska skolorna.