peter_fredriksson_klassrum2b

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson ser problematiskt på att antalet engelskspråkiga skolor ökar.

| Foto: Magnus Glans / Shutterstock
Internationella skolor

Kraftig ökning av engelskspråkiga skolor i Sverige

Antalet engelskspråkiga skolor i Sverige ökar stort.
– Det finns risk för att det leder till att det svenska skolsystemet blir ytterligare segregerat, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Undervisning på engelska
  • Förutom skolor som bedriver stora delar av undervisningen på engelska (samtidigt som de i övrigt är en del av det svenska skolsystemet) finns det i Sverige ett antal så kallade internationella skolor där huvuddelen av undervisningen sker på engelska. 
  • Det är skolor som i allmänhet har en annan läroplan än den svenska och främst är inriktade mot utländska elever som befinner sig tillfälligt i Sverige eller svenska elever som återvänt till Sverige efter att bott och studerat utomlands under flera år.

Grafiken i slutet av den här artikeln visar hur många grundskolor i Sverige som har fått tillstånd av Skolinspektionen att bedriva stora delar av sin undervisning på engelska (upp till 50 procent). På hur många skolor, eller delar av skolor, där så verkligen sker saknas det dock samlad statistik om. En del av skolorna har dessutom ännu inte kommit igång med sin verksamhet. Men att antalet ökar råder det ingen tvekan om.

– Det är problematiskt när det går trender i vad skolor lockar med för att attrahera elever. För några år sedan var det datorer till alla, nu är det undervisning på engelska. Allt sådant gör det svårare att se till att alla elever får en likvärdig grundutbildning som gör att de klarar sig i samhället, säger Åsa Fahlén som är ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Flera av de engelska skolorna lyfter i sin marknadsföring även fram att de satsar på ordning och reda.

– Det finns tydlig evidens för att ordning och reda leder till god undervisning och bättre resultat. Det som bekymrar mig är om undervisning på engelska leder till att många elever lär sig mindre än vad de annars skulle göra.

Det är en oro som delas av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

– Undervisning på engelska kan tyckas attraktivt, spännande och bra. Tyvärr har vi bara ganska rudimentära kunskaper om effekterna på sikt när det gäller elevernas lärande. Förutom att man kan fundera över hur djupa ämneskunskaper eleverna får när de undervisas på ett språk som de inte fullt ut behärskar, finns det anledning att vara bekymrad över deras utveckling när det gäller det svenska språket.

I en internationell jämförelse är möjligheterna för skolor att bedriva undervisning på engelska, enligt Peter Fredriksson, förhållandevis oreglerat i Sverige.

– Både möjligheterna och kraven bör i större utsträckning regleras. Jag tycker också att vi behöver bli bättre på att följa upp effekterna. Vi ska inte ska gå in i någonting förrän vi faktiskt vet att det är gynnsamt för eleverna.  

En genomgång av Skolinspektionens statistik visar att en klar majoritet av de skolor som har tillstånd att bedriva stora delar av sin undervisning på engelska är privata.

Marknadens dominant är Internationella engelska skolan (IES) med 28 000 elever fördelade på 39 skolor runt om i Sverige samt 4 600 elever i sju skolor i Spanien. Nyligen gav Skolinspektionen IES tillstånd att öppna två nya grundskolor.

Under det senaste året har debatten kring IES bland annat handlat om kommuner som lockat företaget med förmånliga hyresvillkor. Men också om att skolor med engelsk inriktning kan öka skolsegrationen.

Överskotten visar att det finns utrymme för dem att höja lönerna.

Enligt Skolverkets statistik från senare år går det många elever med utländsk bakgrund i IES grundskolor. Andelen elever som lämnar dessa skolor med gymnasiebehörighet är ofta högre än i svenska grundskolor i allmänhet. Men statistiken visar också att föräldrar till elever i IES skolor har bättre utbildningsbakgrund än genomsnittet, en faktor som enligt forskningen har stor betydelse för barnens skolresultat.

– Det behövs mer kunskap kring hur framväxten av skolor som bedriver stora delar av undervisningen på engelska påverkar segregationen. Det finns en risk för att den ökar ytterligare, säger Peter Fredriksson.

Till skillnad mot övriga svenska skolor, har skolor med tillstånd att bedriva sin undervisning på engelska rätt att tillsvidareanställa utländska lärare som saknar svensk lärarlegitimation.

– Skolverket tycker att undantaget ska tas bort. Det är viktigt att alla lärare som undervisar i svenska skolor har kunskap om det svenska skolsystemet, kursplaner, betygssättning och allt annat som vi förväntar oss att legitimerade lärare har.

Häromåret konstaterade LR i en analys att IES:s legitimerade lärare i genomsnitt tjänade 3 000 kronor mindre i månaden än vad motsvarande kommunalt anställda lärare gjorde. Anställda inom IES som Skolvärlden pratat med berättar att lärare inom koncernen som saknar legitimation, ofta har ännu lägre lön. 

Enligt den senaste bokslutskommunikén (för perioden 1 juli 2019–30 juni 2020) gjorde IES ett rörelse-resultat före räntor och skatter (Ebit) på cirka 393 miljoner kronor. Även flera andra friskoleföretag går ekonomiskt bra.

– Överskotten visar att det finns utrymme för dem att höja lönerna. Ska vi ska få någon ordning på det svenska skolsystemet måste alla som är aktörer vara med att ta sitt ansvar. En del är lönebildningen, säger Åsa Fahlén.

– Många utländska lärare som kommer hit för att arbeta vet inte riktigt nivån på vårt löneläge. Jag tycker att man utnyttjar den okunskapen genom att betala för låga löner. 

Källa: Skolinspektionen
Källa: Skolinspektionen

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm