bjornahstrand_artikel

Björn Åstrand.

| Foto: Emil Hedman
Yrkeslärare

Krav på legitimation kan bli verklighet

Det ligger redan ett förslag hos regeringen om att undantaget från kravet på legitimation och behörighet för yrkeslärare bör tas bort.
– Krav på legitimation även för yrkeslärare vore en viktig markering, säger LR-ordförande Åsa Fahlén. 

Björn Åstrands förslag:

Björn Åstrand har regeringens uppdrag att ta fram förslag på hur lärare, förskollärare, rektorer och förskole-chefer ska få bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag.

I juni överlämnade han sitt delbetänkande ”Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola” till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Där föreslås att undantaget från kravet på legitimation och behörighet för lärare i yrkesämnen ska tas bort.

Från och med 1 juli 2022 bör undantaget från kravet på legitimation och behörighet för lärare i yrkesämnen tas bort, enligt det utredningsförslag som överlämnades till regeringen i början av sommaren.

– När det gäller yrkesområdet så har det utvecklats positivt, det finns utbildningar som fungerar och antalet som examineras varje år ökar, sa regeringens utredare Björn Åstrand då till Skolvärlden.

Trots en relativ låg andel yrkeslärare med pedagogisk högskoleexamen på gymnasiet (58 procent) och en välkänd lärarbrist anser utredningen att det är läge att ta bort undantaget. Ett skarpt krav på legitimation och behörighet skulle vara ett sätt att säkra kvaliteten på undervisningen och få fler elever att nå målen, står det.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, håller med om att undantaget bör tas bort.

– Principiellt anser vi att alla lärare ska vara behöriga och det är naturligtvis lika viktigt för lärare i yrkesämnen som för ämneslärare. Det finns tydliga indikationer på att det spelar roll för vilken kvalitet det blir på elevernas utbildning, säger hon.

– Det är också en fråga om yrkeslärarnas status, vi ska inte ha lägre krav på vissa lärargrupper.

I vissa yrkesämnen är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen väldigt låg, ibland under 50 procent.

Gör inte det att det kan vara svårt att införa ett skarpt krav på legitimation?

– Självklart är det problematiskt att inte alla är behöriga och det innebär till exempel att man måste göra det mer intressant att utbilda sig. En person som ska bli yrkeslärare har redan jobbat ett tag i sitt yrke och har kanske bra lön. Att då betala själv för att studera och sen kanske få lägre lön än innan, är ett hinder.

Då måste det skapas intressanta villkor så att duktiga yrkesmänniskor vill bli lärare, säger Åsa Fahlén.

– Då är löneläget viktigt. Det är inte hållbart att behöva sänka sin lön, men det handlar också om att underlätta för den som vill läsa till lärare, kanske komprimera utbildningstiden eller möjliggöra att man kan arbeta samtidigt. Självklart utan att sänka kraven.

Utredningen konstaterar att om ett legitimationskrav ska bli verklighet kommer det kräva omfattande ekonomiska insatser från staten.

– Dels handlar det om att skapa incitament för att fler ska utbilda sig. Många har redan ett yrke, familj och boende som gör det svårare att välja att studera. Här måste staten skjuta till medel så att alla har en möjlighet att bli behöriga.

– Dels handlar det också om löneläget generellt. Vi vill att staten tar ett större ansvar för finansieringen av skolan – högre löner gör att det blir intressant för fler att söka sig till yrket.

Kommentera