Kravet: Inför psykisk hälsa på schemat

Efter snart 200 år av fysisk hälsa på schemat är det hög tid att ämnet psykisk hälsa införs i skolan, menar psykologen Siri Helle.
– Varannan 15-åring upplever psykiska besvär och var åttonde elev lämnar grundskolan utan godkända betyg, säger hon.

Med bara dagar kvar till höstterminen och en månad till valet uppmärksammar Siri Helle den psykiska ohälsan hos barn och unga. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten har den fördubblats sedan mitten av 1980-talet och nästan hälften av alla 15-åringar lider av olika besvär. Hon anser att ämnet ska ha en lika självklar plats på schemat som idrotten.

I en debattartikel i GP hänvisar Siri Helle till forskning från Folkhälsomyndigheten och WHO som visar att undervisning minskar psykiska besvär samtidigt som det är kostnadseffektivt.

Backas av flera

Siri Helle är också initiativtagare till nylanserade ”Psykisk hälsa på schemat” , en sajt med syfte att skapa opinion och driva på beslutsfattarna. Webbplatsen backas upp av Suicide Zero, Tjejzonen, Unicef, Mentor och Riksföreningen för skolsköterskor.

Liksom nämnda organisationer har elever ett flertal gånger krävt att psykisk hälsa införlivas i schemat.

– Sveriges elevråd och elevkårer har drivit frågan länge och i en rapport från 2018 var det här ett av deras konkreta förslag. Unga vill ha kunskap om sin egen psykiska hälsa och inte enbart om muskelgrupper och näringsfysiologi.

Vad har skett sedan dess?

– Det märkliga är att det inte har hänt så mycket, även om det i och för sig kom en pandemi emellan. Men det finns många lokala eldsjälar som driver frågorna, och skolor eller lärare/elevkårer som arrangerat temadagar eller redan erbjuder de evidensbaserade program som finns.

”Lärare är dödströtta”

Har du någon bild av hur lärarna ställer sig till ditt upprop?

– Knäckfrågan för lärare är hur det här kommer genomföras. Lärare är dödströtta på att allting läggs på dem, att lärare ska bära upp samhällets brister. Jag förstår det till hundra procent. Det behöver genomföras så att det inte tynger lärarna. Jag föreslår därför en utredning som tittar på hur det skulle kunna genomföras i praktiken.

Hur tänker du att ett upplägg skulle kunna se ut?

– Det är frågan om det antingen skulle vara ett eget ämne likt idrott och hälsa eller ett moment som återkommer några gånger under grundskoleperioden.

Tror du att det finns ett politiskt stöd för ditt förslag?

– Politikerna har inte tagit ställning, men bland befolkningen har vi opinionen på vår sida. I en undersökning svarade 8 av 10 tillfrågade att man vill se undervisning kring psykisk hälsa i skolan. Eleverna själva vill också ha det så frågar du mig är det bara en tidsfråga innan det här händer. Psykisk ohälsa har varit stigmatiserat och vi har inte haft så bra kunskap inom det men nu är det en växande fråga.

”Alldeles för sent”

Vilka är dina främsta argument för att införa ämnet?

– Det främjar lärande, vilket kanske är viktigast i en skolkontext. Unga som mår dåligt har svårt att fokusera på skolarbetet. Har du verktyg att må bättre kan du lättare tillgodogöra dig undervisningen och i högre utsträckning klara läromålen. Politiker brukar tala om att skjuta till pengar till specialistpsykiatrin. Då är det alldeles för sent, då mår man redan dåligt och kan ha varit hemmasittare länge.

Hon konstaterar att lärare i många fall tvingas göra det arbetet också.

– Att vara någon slags ställföreträdande terapeuter, men det finns inget material och ingen utbildning. Det här är ett sätt att förebygga de problemen. Många av de internationella program som finns kan dessutom förebygga utåtagerande beteenden, vilket ger mer lugn och ro i klassrummet. Det finns många vinster att göra.

Vilka ämneslärare vore lämpade att bedriva undervisning i psykisk hälsa?

– Det vill jag inte lägga mig i och är inte heller expert på. Därför är det viktigt att det tillsätts en utredning om hur och vem. Det får inte krocka med elevhälsans arbete. Det är en viktig pusselbit i en större helhet.

Obligatoriskt i Finland

I vårt östra grannland utgör hälsokunskap en obligatorisk del av grundskolans undervisning sedan 2004. Det förekommer även i vissa amerikanska delstater.

– Vilka effekter det haft i Finland vet jag inte. Men landet är topprankat i PISA-undersökningar så något gör man rätt. WHO har gått ut med en rekommendation att alla länder bör erbjuda undervisning kring psykisk hälsa.

Kan du berätta om befintligt undervisningsmaterial. I ditt debattinlägg nämner du att programmen har en bevisad effekt?

– De flesta kommer från USA och några från Storbritannien. Ett heter YAM, omfattar fem lektionstimmar, och har testats i tio EU-länder, varav Sverige är ett. Problemet med flera av programmen är dyra licenskostnader och det skulle bli ett problem om kostnaden lades på den enskilda skolan. Vi behöver antingen ta fram ett eget material, alternativt att kommunerna/regionerna står för licenskostnaderna eftersom de i förlängningen kommer göra besparingar, säger Siri Helle.