Annons
Foto: Rebecca Elfast

Kreativitet - vad är det?

Publicerad 20 december 2012

Alla ska vara kreativa.  Ingen vill vara motsatsen, i alla fall inte frivilligt. Vad är då kreativitet? Det är forskarna fortfarande inte helt eniga om. Forskningen på området sker inom minst tre discipliner: företagsekonomi, pedagogik och psykologi.

Forskningen på området sker inom minst tre disci­pliner: företagsekonomi, pedagogik och psykologi.

Historiskt har det inte varit så intressant att forska om kreativitet eftersom vi inte har någon tydlig definition och det är svårt att mäta, säger Simon Kyaga, psykiater vid Karolinska institutet och doktorand.

Om vi jämför med forskningen kring intelligens finns en gängse accepterad mätmetod, IQ-metoden. Men metoder att mäta kreativitet utvecklas. Den just nu vanligaste sammanfattas i ”3 P”, personlighet, process och produkt. Inom det första området skattas personligheten, inom det andra området bland annat förmågan att komma på nya originella idéer och inom det sista görs en bedömning av resultatet av idéerna.

Vissa saker är dock forskarna i dag någorlunda eniga om, som att kvantitetsaspekten är den mest relevanta. Enkelt uttryckt ökar sannolikheten att kreativa idéer kommer fram ju fler idéer du kommer med.

En som kan bekräfta detta genom tester bland sina studenter på KTH är Alf Rehn. Han är i grunden företagsekonom, men forskar också om kreativitet. I sin bok ”Farliga idéer” berättar han om hur han under första föreläsningen för studenter gett dem i uppgift att på begränsad tid, 45 minuter, skriva ner 20 affärsidéer, vilket brukar framkalla stark stress eftersom Rehn också säger att om de inte klarar uppgiften måste de sluta. De första fem idéerna brukar vara förutsägbara, nästa fem tvekande, vaga. De följande fem, från tio till femton, verkar ofta desperata medan det bland de sista fem kan finnas riktiga guldkorn. När hjärnan är lössläppt. Vi kommer tillbaka till Rehn lite senare.

Det verkar som forskare strävar efter att avliva myter, som att kreativitet enbart handlar om talang.

– Det är ganska självklart om du till exempel jämför med en internationellt etablerad konsertpianist. Han eller hon hade ju inte kommit dit utan att träna, säger Kyaga men lägger till:

– Men talang behövs också. Och det är i gränslandet mellan de olika aspekterna, den medfödda talangen och det inlärda, som spänningen uppstår.

Simon Kyaga räknar med att vara klar med sin avhandling nästa år och kom in på kreativitet i kombination med psykiska sjukdomar. Hans forskning har redan visat att det är sant att kreativitet och psykiska sjukdomar hänger samman.

– Som psykiater har jag alltid varit intresserad av de högre mentala funktionerna, de som inte behövs enbart för vår överlevnad, som intelligens och kreativitet. Jag har mött flera patienter med psykiska sjukdomar som varit extremt begåvade.

Hur ser du på möjligheterna för att utveckla kreativiteten i skolan?

– Från mitt håll är det tydligt att kreativitet inte är något som är fyrkantigt och enkelt kan fångas in. Kreativa individer är ofta avvikande och excentriska på något sätt – och ifrågasättande.

– Om vi verkligen vill uppmuntra kreativiteten i utbildningen måste vi acceptera dessa individer. Det finns också metoder hur man går till väga, som du kan lära dig vid till exempel en mastersutbildning i kreativitet.

– Men tyvärr verkar skolan spara på just detta område genom att till exempel dra ner på de estetiska ämnena, säger Kyaga.

Hur ska en lärare göra?

Simon Kyaga menar att man först måste bestämma sig för att kreativiteten är viktig, att man vill arbeta med den och acceptera att det finns samband mellan det besvärliga och det kreativa.

– Då blir du mer tolerant vilket är en viktig utgångspunkt.

Det finns en hel del studier kring motivation som lärare kan ha nytta av.

– Vi vet till exempel att externa stimuli, som belöningar, är bra men de ska förstärka när någon redan är kreativ. Det går aldrig att manipulera fram kreativitet.

Därefter kommer han in på olika taktiker, som att inventera sitt eget ämne, tänka stort och smått, belysa saker från olika håll.

– Som att be eleverna belysa Gud utifrån naturvetenskapen.

Alf Rehn skrev boken om kreativitet i ren ilska efter ”ytterligare en föreläsning om kreativitet fylld av plattityder”. Boken handlar om att verklig kreativitet inte är ”mysigt” och inte går att avhandla på ett endagsseminarium två gånger per år.

Vad beror det på att kreativitet är på allas läppar?

– Vi har läst in det moraliskt goda i begreppet kreativitet. Men då passar inte de idéer vi tycker illa om in.

Han är företagsekonom, har doktorerat i ämnet industriell management, varit lärare på KTH i innovation och entreprenörskap och är idag professor vid Åbo Akademi. Han har en del styrelseuppdrag i Finland och har studerat filosofi, sociologi, antropologi samt beteendevetenskap.

Det är de idéer vi inte tycker om som oftast är de som verkligen står för kreativitet.

– Verkligt kreativa idéer är inte mysiga och kan vara besvärliga. De är inte hygieniska, legitimerade och oproblematiska, säger Rehn.

Han började själv, som företagsekonom, titta närmare på branscher som få gjort innan honom, som till exempel smink och pornografi.

– Vad får vi tala om och vad får vi inte tala om? Då kom frågan om kreativitet upp tillsammans med innovationsteorier.

Han insåg hur svårt vi har att acceptera nyheter, även om vi alla tror att vi är pigga på nyheter:

– Vi har lätt att acceptera kreativa idéer och lösningar som vi gillar. Titta på det svenska skolsystemet med mycket grupparbeten, projekt och egna studier. Om alla gör på detta sätt blir det svårt för den som gör något helt annat. Oavsett vilken bransch du befinner dig i uppfattas vissa saker som goda och vissa som onda.

– Men kreativitet är inte rätt eller fel utan helt enkelt ett annat tänk på en existerande ordning.

Hur tar en lärare in kreativiteten i klassrummet?

– En lärare måste ta sig rätten att dra gränser i klassrummet. ”Vi kan inte hitta nya vägar hela tiden så nu har vi ”pränta-in-fakta-timmen”. Vi lär oss bäst genom att variera olika metoder. Det ska läraren vara tydlig med.

– Vi tror ofta att vi är antingen kreativa eller traditionella. Men all forskning visar att vi är både och. Artister är inte alltid kreativa och banktjänstemän inte alltid tråkiga, säger Rehn som ser en uppgift i att tvätta bort de traditionella arketyperna.

Han vill också krossa myten om att alla ”bråkiga” elever är kreativa:

– Den elev som sparkar sönder ett staket är inte per automatik kreativ, om inte han eller hon gör det på ett nytt och kreativt sätt förstås…

Är vi mest kreativa när vi är ensamma och hur går det då i ett klassrum?

– En del menar att man är mest kreativ när man är ensam men det behöver inte alltid vara så. Samtidigt vaktar vi på oss själva i en grupp, jag vill ju inte att någon ska skratta åt mina idéer. En öppen brainstorm kan alltså istället bli ett lurpassande.

– Kreativitet börjar med att vi förstår oss själva och förstår när vi är traditionella och när vi är kreativa.

Alf Rehn har tittat mycket på ledarskap, både utåtriktat och inåtriktat sådant. Han har sett mönstren, hur många ledare ägnar mycket tid åt att etablera processer och skapa så friktionsfria och konfliktfria organisationer som möjligt.

– Men det är i friktionen och konflikten kreativiteten föds, säger Alf Rehn.

Han menar att ledaren, eller läraren om vi vill, kan bli en gnistbärare i att skapa kreativitet genom att välja den kamp som är bra och stötta den som är problematisk.

Framtiden ser ljus ut när det handlar om kreativitet:

– Forskarna strävar efter att hitta kärnan i kreativitet eftersom det blivit så oerhört viktigt i samhället. Vi blir mer och mer beroende av kreativitet och vi belönar också kreativitet allt mer, säger Simon Kyaga.

Lästips om kreativitet

• Forskning.se, sök på ”kreativitet”

• Farliga idéer av Alf Rehn, Bookhouse förlag.

• keithsawyer.wordpress.com, blogg om kreativitet av Keith Sawyer, professor i psykologi och pedagogik vid Washington University, USA.

• Kreativitet och flow,  polsk forskare som skrivit mycket på temat är Míhaly Csikszentmihalyi.

• Kan kreativitet läras ut?  Lars Lindström, Lärarhögskolan vid Stockholms universitet (pdf går att ladda ner).

• Fantasi och kreativitet i barndomen, Vygotskijs (1995).

• Neuropedagogik – en skola för hela hjärnan, Matti Bergström, läkare och professor emeritus i fysiologi.

• The Cambridge Handbook of Creativity,  redaktörer: James C Kaufman, California State University, och Robert J Sternberg, Tufts University.
• Den stora läroboken i kreativitet,  Mark R Runco. Ett kapitel om klassrumsmiljö.

• Do schools kill creatvity?  En klassiker med Sir Ken Robinson på ted.com

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Annons
Annons

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Annons

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Annons
Annons

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Annons
Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons