Kreativitet – vad är det?

Forskningen på området sker inom minst tre disci­pliner: företagsekonomi, pedagogik och psykologi.

Historiskt har det inte varit så intressant att forska om kreativitet eftersom vi inte har någon tydlig definition och det är svårt att mäta, säger Simon Kyaga, psykiater vid Karolinska institutet och doktorand.

Om vi jämför med forskningen kring intelligens finns en gängse accepterad mätmetod, IQ-metoden. Men metoder att mäta kreativitet utvecklas. Den just nu vanligaste sammanfattas i ”3 P”, personlighet, process och produkt. Inom det första området skattas personligheten, inom det andra området bland annat förmågan att komma på nya originella idéer och inom det sista görs en bedömning av resultatet av idéerna.

Vissa saker är dock forskarna i dag någorlunda eniga om, som att kvantitetsaspekten är den mest relevanta. Enkelt uttryckt ökar sannolikheten att kreativa idéer kommer fram ju fler idéer du kommer med.

En som kan bekräfta detta genom tester bland sina studenter på KTH är Alf Rehn. Han är i grunden företagsekonom, men forskar också om kreativitet. I sin bok ”Farliga idéer” berättar han om hur han under första föreläsningen för studenter gett dem i uppgift att på begränsad tid, 45 minuter, skriva ner 20 affärsidéer, vilket brukar framkalla stark stress eftersom Rehn också säger att om de inte klarar uppgiften måste de sluta. De första fem idéerna brukar vara förutsägbara, nästa fem tvekande, vaga. De följande fem, från tio till femton, verkar ofta desperata medan det bland de sista fem kan finnas riktiga guldkorn. När hjärnan är lössläppt. Vi kommer tillbaka till Rehn lite senare.

Det verkar som forskare strävar efter att avliva myter, som att kreativitet enbart handlar om talang.

– Det är ganska självklart om du till exempel jämför med en internationellt etablerad konsertpianist. Han eller hon hade ju inte kommit dit utan att träna, säger Kyaga men lägger till:

– Men talang behövs också. Och det är i gränslandet mellan de olika aspekterna, den medfödda talangen och det inlärda, som spänningen uppstår.

Simon Kyaga räknar med att vara klar med sin avhandling nästa år och kom in på kreativitet i kombination med psykiska sjukdomar. Hans forskning har redan visat att det är sant att kreativitet och psykiska sjukdomar hänger samman.

– Som psykiater har jag alltid varit intresserad av de högre mentala funktionerna, de som inte behövs enbart för vår överlevnad, som intelligens och kreativitet. Jag har mött flera patienter med psykiska sjukdomar som varit extremt begåvade.

Hur ser du på möjligheterna för att utveckla kreativiteten i skolan?

– Från mitt håll är det tydligt att kreativitet inte är något som är fyrkantigt och enkelt kan fångas in. Kreativa individer är ofta avvikande och excentriska på något sätt – och ifrågasättande.

– Om vi verkligen vill uppmuntra kreativiteten i utbildningen måste vi acceptera dessa individer. Det finns också metoder hur man går till väga, som du kan lära dig vid till exempel en mastersutbildning i kreativitet.

– Men tyvärr verkar skolan spara på just detta område genom att till exempel dra ner på de estetiska ämnena, säger Kyaga.

Hur ska en lärare göra?

Simon Kyaga menar att man först måste bestämma sig för att kreativiteten är viktig, att man vill arbeta med den och acceptera att det finns samband mellan det besvärliga och det kreativa.

– Då blir du mer tolerant vilket är en viktig utgångspunkt.

Det finns en hel del studier kring motivation som lärare kan ha nytta av.

– Vi vet till exempel att externa stimuli, som belöningar, är bra men de ska förstärka när någon redan är kreativ. Det går aldrig att manipulera fram kreativitet.

Därefter kommer han in på olika taktiker, som att inventera sitt eget ämne, tänka stort och smått, belysa saker från olika håll.

– Som att be eleverna belysa Gud utifrån naturvetenskapen.

Alf Rehn skrev boken om kreativitet i ren ilska efter ”ytterligare en föreläsning om kreativitet fylld av plattityder”. Boken handlar om att verklig kreativitet inte är ”mysigt” och inte går att avhandla på ett endagsseminarium två gånger per år.

Vad beror det på att kreativitet är på allas läppar?

– Vi har läst in det moraliskt goda i begreppet kreativitet. Men då passar inte de idéer vi tycker illa om in.

Han är företagsekonom, har doktorerat i ämnet industriell management, varit lärare på KTH i innovation och entreprenörskap och är idag professor vid Åbo Akademi. Han har en del styrelseuppdrag i Finland och har studerat filosofi, sociologi, antropologi samt beteendevetenskap.

Det är de idéer vi inte tycker om som oftast är de som verkligen står för kreativitet.

– Verkligt kreativa idéer är inte mysiga och kan vara besvärliga. De är inte hygieniska, legitimerade och oproblematiska, säger Rehn.

Han började själv, som företagsekonom, titta närmare på branscher som få gjort innan honom, som till exempel smink och pornografi.

– Vad får vi tala om och vad får vi inte tala om? Då kom frågan om kreativitet upp tillsammans med innovationsteorier.

Han insåg hur svårt vi har att acceptera nyheter, även om vi alla tror att vi är pigga på nyheter:

– Vi har lätt att acceptera kreativa idéer och lösningar som vi gillar. Titta på det svenska skolsystemet med mycket grupparbeten, projekt och egna studier. Om alla gör på detta sätt blir det svårt för den som gör något helt annat. Oavsett vilken bransch du befinner dig i uppfattas vissa saker som goda och vissa som onda.

– Men kreativitet är inte rätt eller fel utan helt enkelt ett annat tänk på en existerande ordning.

Hur tar en lärare in kreativiteten i klassrummet?

– En lärare måste ta sig rätten att dra gränser i klassrummet. ”Vi kan inte hitta nya vägar hela tiden så nu har vi ”pränta-in-fakta-timmen”. Vi lär oss bäst genom att variera olika metoder. Det ska läraren vara tydlig med.

– Vi tror ofta att vi är antingen kreativa eller traditionella. Men all forskning visar att vi är både och. Artister är inte alltid kreativa och banktjänstemän inte alltid tråkiga, säger Rehn som ser en uppgift i att tvätta bort de traditionella arketyperna.

Han vill också krossa myten om att alla ”bråkiga” elever är kreativa:

– Den elev som sparkar sönder ett staket är inte per automatik kreativ, om inte han eller hon gör det på ett nytt och kreativt sätt förstås…

Är vi mest kreativa när vi är ensamma och hur går det då i ett klassrum?

– En del menar att man är mest kreativ när man är ensam men det behöver inte alltid vara så. Samtidigt vaktar vi på oss själva i en grupp, jag vill ju inte att någon ska skratta åt mina idéer. En öppen brainstorm kan alltså istället bli ett lurpassande.

– Kreativitet börjar med att vi förstår oss själva och förstår när vi är traditionella och när vi är kreativa.

Alf Rehn har tittat mycket på ledarskap, både utåtriktat och inåtriktat sådant. Han har sett mönstren, hur många ledare ägnar mycket tid åt att etablera processer och skapa så friktionsfria och konfliktfria organisationer som möjligt.

– Men det är i friktionen och konflikten kreativiteten föds, säger Alf Rehn.

Han menar att ledaren, eller läraren om vi vill, kan bli en gnistbärare i att skapa kreativitet genom att välja den kamp som är bra och stötta den som är problematisk.

Framtiden ser ljus ut när det handlar om kreativitet:

– Forskarna strävar efter att hitta kärnan i kreativitet eftersom det blivit så oerhört viktigt i samhället. Vi blir mer och mer beroende av kreativitet och vi belönar också kreativitet allt mer, säger Simon Kyaga.

Lästips om kreativitet

• Forskning.se, sök på ”kreativitet”

• Farliga idéer av Alf Rehn, Bookhouse förlag.

• keithsawyer.wordpress.com, blogg om kreativitet av Keith Sawyer, professor i psykologi och pedagogik vid Washington University, USA.

• Kreativitet och flow,  polsk forskare som skrivit mycket på temat är Míhaly Csikszentmihalyi.

• Kan kreativitet läras ut?  Lars Lindström, Lärarhögskolan vid Stockholms universitet (pdf går att ladda ner).

• Fantasi och kreativitet i barndomen, Vygotskijs (1995).

• Neuropedagogik – en skola för hela hjärnan, Matti Bergström, läkare och professor emeritus i fysiologi.

• The Cambridge Handbook of Creativity,  redaktörer: James C Kaufman, California State University, och Robert J Sternberg, Tufts University.
• Den stora läroboken i kreativitet,  Mark R Runco. Ett kapitel om klassrumsmiljö.

• Do schools kill creatvity?  En klassiker med Sir Ken Robinson på ted.com