Skolattacken

Kriminologen: ”Inte konstigt att våldet hamnar i skolan”

sven-granath-skolattack

Sven Granath är forskare i kriminologi och verksam vid Stockholmspolisen. Han har tidigare kartlagt våldet i skolan för BRÅ.

| Foto: Lise-Lott van der Mejs

Skolans natur som plats och institution gör det svårt att skydda personalen från våldsamma attacker, menar kriminologen Sven Granath.
– Tyvärr är det så orättvist att lärare tillhör de yrkesgrupper som löper högre risk att utsättas för våld än andra, säger han.

Dagarna efter våldsdådet på Latinskolan i Malmö, där två lärare attackerades av en elev och senare avled av sina skador, är det många som frågar sig varför och hur det kunde hända igen. Det är fjärde gången sedan januari förra året som en elev tar med sig vapen till skolan och går till attack.

– Det är en tragedi och en jättechock. Det är bra att det ges uppmärksamhet trots allt annat som just nu händer ute i världen. Vi behöver samtala om det här, säger Sven Granath, kriminolog vid Stockholmspolisen.

Han har tidigare kartlagt våldet i skolan för Brottsförebyggande rådets räkning i rapporten ”Grövre våld i skolan”. Han talar om tre typer av skolvåld, där två är mer närbesläktade än den tredje:

1.  Attacker mot skolan som kollektiv

Den typ av attacker vi framför allt har sett från USA. Förövaren eller förövarna hatar hela skolan, möjligen hela samhället, och vill väcka uppmärksamhet genom att mörda flera personer på skolan.

– Ofta ingår det i planen att man själv ska dö, det är i viss mån ett så kallad ”utökad självmord”. Det är väldigt ovanligt i Sverige. Trollhättan är väl närmast, kanske kunde Eslöv ha utvecklats till något liknande.

2. En upplevd konflikt mellan individer

Våld som grundar sig i att en elev upplever en personlig konflikt med någon på skolan. Det kan vara ganska spontant och ligga nära psykosgenomslag, men det kan också finnas viss planering bakom.

– Det riktar sig ofta mot en specifik person men andra kan ”komma i vägen”.  Men man har inget större behov av att väcka uppmärksamhet i omvärlden. Attacken i Malmö liknar det här, det hände också på en tid när det inte var som mest folk på plats.

3. Kriminella uppgörelser

Den tredje varianten är när gängvåldet flyttar in på skolan tillfälligtvis, för att en person som är inblandad i en fejd med andra går på skolan.

– Det är det vanliga karriärvåldet och har väldigt lite med skolan att göra, konfrontationen kunde kanske lika gärna skett på ett torg eller ett café, säger Sven Granath.

Förövarna bakom de två första typerna av våldsdåd har många likheter med varandra, och det är inte alltid en tydlig gräns mellan dem.

– Det finns många beröringspunkter mellan dem. De uttrycker ofta våldsfantasier, har svårt med sociala kontakter och kamrater och kan uppleva sig utstötta eller mobbade. De är sällan kända av polisen sedan tidigare, de missbrukar inte. De är enstöringar.

Svårt att vara skyddad på skolan

Förövaren i skolattacken i Eslöv 2021 hittade ett umgänge online, och han lade även ut sitt eget manifest på nätet inför attacken. Där etablerade han också kontakt med pojken som senare skulle utföra en egen attack på en skola i Kristianstad. Enligt Sven Granath är det vanligt att personer som utför stora, hatbrottsmotiverade attacker har kontakt med miljöer på nätet som bekräftar och förstärker deras negativa tankar och känslor. Men inte alltid.

– När det kommer till de breda skolattackerna är det vanligt att man hämtar inspiration på nätet, precis som Breivik gjorde. Samtidigt har vi sett i skolattacker både i USA och Finland innan internet var så stort som det är idag.

Det här är det fjärde uppmärksammade skoldådet i Sverige sedan januari förra året. Hur väl skyddade är svenska skolor från det här våldet idag?

– Jag tror inte att man är sämre skyddade idag än tidigare. Men man är oskyddad på skolan i den bemärkelse att det vistas mycket folk där, och det är där som unga personer finns. Om vi då pratar om individer som inte har så många andra sociala arenor är det inte konstigt att det är i skolan våldet hamnar.

– Lärare är ett sådant yrke som möter många människor, och många människor med problem. Tyvärr är det så orättvist att personer i sådana yrken löper högre risk än andra att utsättas för våld i arbetslivet, säger Sven Granath.

Aktuell forskning på våld i skolan saknas

När ett flertal våldsdåd i skolan nu har skett på kort tid är det lätt att få bilden av att vi befinner oss i en ökande våldsspiral. Sven Granath menar att det saknas tillräckligt aktuell forskning för att kunna uttala sig med säkerhet. Det var 13 år sedan han var med och tog fram rapporten ”Grövre våld i skolan” åt BRÅ, och han tycker att det vore på sin plats med en uppdatering. Men han tycker sig se en ökning av vissa former av våld. Dock handlar det fortfarande om väldigt få antal fall.

– Jag tror att det är både en liten ökning och att narrativet runt omkring har förändrats. De här spektakulära händelserna som Trollhättan och Eslöv har vi inte sett förr. Du kunde inte göra en manifestation på youtube innan tekniken fanns. Däremot har vi sett dödligt våld på skolor tidigare, men tidigare har det framför allt varit enskilda elever som dödat andra enskilda elever.

”Ensamhet är väldigt farligt”

Det talas ofta om vikten av det förebyggande arbetet för att se till att liknande tragedier inte ska uppstå. Om att ”plocka upp signalerna” i tid och se till att sätta in hjälp och motinsatser innan det är för sent. Men i fallet Eslöv hade orosanmälningar gjorts och såväl socialtjänsten som polisen hade varit inkopplade innan attacken genomfördes.

Var brister det? Ska inte socialtjänsten och polisen ta hand om det här?

– Jo. Men det kan vara svårt för samhällsinstitutionerna att bota ensamhet. Det kanske är där bristen ligger trots allt. Det är klart att det är viktigt att fånga upp signalerna, men vad gör vi med dem? Någonstans är ensamheten både ett motiv, eller en grundorsak, och samtidigt det som lägger hinder för det akut förebyggande.

– Det blir kanske filosofiskt, men man landar i den enkla sanningen att ensamhet är väldigt farligt. Både för den som är ensam och för andra, säger Sven Granath.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm