Annons
Maria Dufva (t.v) och Elza Dunkels.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Publicerad 25 september 2018

Fakta

Vad är ”Momo Challenge”?

Journalisten Jack Werner, som föreläser om källkritik på sociala medier och skriver om felaktigheter på internet, skrev nyligen ett blogginlägg där han vill tona ner rädslan kring ”Momo”. Så här beskriver han fenomenet:

  • ”Momo” kan beskrivas som en slags spökhistoria. Storyn är en ny alternativform av de utmaningslekarna på sociala medier som skrämmer barn, som exempelvis ”Blue Whale Challenge”.
  • Momo-figuren (som syns i bilden ovan) som hör ihop med spökhistorien är en japansk docka, en sorts huvudfoting som står på två fågelben. Figuren är byggd av japanen Keisuke Aizawa på specialeffektsföretaget Link Factory och föreställer en ubume: en gast i den japanska folkloren. 
  • Bilden av figuren har spridits på internet sedan 2016, men det var i först somras i Sydamerika den omsattes i berättelsen om ”Momo”. 
  • Det finns inga belagda fall av skador, självmord eller dataintrång kopplade till ”Momo challenge”.

Källa: kwasbeb.se

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Bland experter råder det delade meningar om det är bra att varna för fenomenet.

Redan i somras rapporterade flera internationella medier om ”Momo challenge” – en utmaningslek på sociala medier som påstås ha lett till både dataintrång och självmord bland unga i flera länder. 

Den senaste veckan har ryktena om hur farligt ”Momo challenge” är även börjat cirkulera i Sverige. I Värmdö kommun har skolchefen Mats Lundström skickat ut en varning till vårdnadshavare till barn i kommunens skolor:

”Vi har fått information om att en ny utmaningslek på sociala medier så som WhatsApp, instagram och facebook förekommer bland barn i Stockholmsområdet. Denna utmaningslek heter ’Momo Challenge’ och vi vill nu gå ut med en uppmaning till samtliga vårdnadshavare att prata med era barn om denna”, skriver han i utskicket. 

I ett mejl till Skolvärlden kommenterar Mats Lundström valet av att skicka ut varningen till föräldrarna:

”Det är alltid en avvägning att gå ut med den här typen av information. Vi tycker att det är bra att det blir allmänt känt att det pågår utmaningslekar runt om i landet samtidigt som vi noggrant vill understryka att det inte är ett stort, akut och pågående problem i Värmdö”, skriver han och fortsätter:

”Men vi gjorde bedömningen att det var befogat att i preventivt syfte informera vårdnadshavare, i vår egen kanal, eftersom samtalsämnet och spekulationer började sprida sig bland eleverna på flera av skolorna i kommunen.”

Maria Dufva är kriminolog och arbetade under 13 års tid hos polis och socialtjänst med barn som utsatts för brott, men har med tiden specialiserat sig på brott på nätet. Hon är i dag författare och föreläser även för barn, föräldrar och skolpersonal om vad barn möter och kan utsättas för på internet.

Vuxna ska gå ut och prata om det som barn kan mötas av. 

Maria Dufva menar att "Momo challenge" väldigt mycket påminner om en typ av internetfenomen som har dykt upp på sociala medier flera gånger under de senaste åren.

– Det liknar väldigt mycket "Blue Whale Challenge" som kom för en tid sedan och som fortfarande finns kvar på skolor. Det är i samma form som med kedjebrevsfenomenet som har funnits i alla tider, säger hon.

Hur ser du på att man går ut och varnar för det på skolor?

– Det är bra att man varnar för det på Värmdö, det är inget konstigt. Det är precis som om man går ut med en varning om att någon konstig figur som står och trycker vid en busshållplats nära skolan eller som med killer-clowns. Vuxna ska gå ut och prata om det som barn kan mötas av, säger Maria Dufva och tillägger:

– Sedan om det är sant eller inte är helt sekundärt tycker jag. Det kan ändå inte barn i stunden avgöra på egen hand. Annars kan det leva vidare, få florera och växa rätt länge. Sedan får man prata sönder det, det är så man ska hantera det.

Elza Dunkels, barn- och internetforskare vid Umeå universitet, är desto mer kritisk till varningarna som har gått ut och menar att det viktigt att inte larma om man inte har på fötterna.

– Jag vet inte vad Maria Dufva baserar sitt uttalande på. Men jag baserar mitt uttalande på den forskning som finns. En av de saker som forskningen har visat är att det absolut viktigaste är att barn och unga har förtroende för vuxna i sin omgivning och vågar ventilera funderingar men också larma om det händer någonting, säger hon till Skolvärlden och tillägger:

– Det ger ingen trygghetseffekt att säga till barnen att göra si eller så. När man gör på det här sättet minskar möjligheten att ha ett förtroendefullt samtal när man varnar för någonting, dessutom för någonting som inte finns. 

Elza Dunkels menar att det finns en fara i att några av breven som har gått ut inte har föregåtts av någon kartläggning.

– Utan det är ofta klipp och klistra från internet. Det kanske inte ens är så att det är ett problem på skolan och det kanske inte ens finns bland eleverna. Då har man tillfört oro som inte fanns där från början. Jag förstår att det här görs av omtanke. Men jag tycker att det är en professionell skyldighet att ta reda på vad betyder det att skydda barn. Det har man inte gjort här.

Maria Dufva replikerar:

– Att rektorer och skolchefer går ut och informerar om det som händer elever på deras skolor är varken nytt eller fel. Det märkliga är att Dunkels uppmanar till att vuxna i sin yrkesroll ska göra skillnad på elevers fysiska tillvaro på skolan och livet de lever på sociala medier och nätet. Rektorers och huvudmäns skyldigheter står inte i ett motsatsförhållande till vårdnadshavares rättigheter att få veta vad som händer i deras barns liv.

Anledningen till att den här typen av internetföreteelser får fäste på vissa skolor lokalt tror Maria Dufva har att göra med vem det är som först engagerar sig i fenomenet.

– Det får en väldigt stor effekt om det är en ung person med ett stort umgänge, och anses som ”cool” bland andra, som hoppar på det här. Jag är rätt säker på att det här landar hårdast hos de barn som tycker det är spännande, de som är uttråkade i övrigt och inte har särskilt mycket vuxenkontakt.

Finns det däremot en vuxen i närheten som barnet kan vända sig till direkt så blir det ofta inget problem, menar hon.

– Det går så klart att motverka. Jag tror att varför det får en verkan är för att vuxna inte pratar om det, vi är oftast sist på bollen när det kommer till sådana här saker. Det får leva rätt länge hos barn innan vi fattar grejen.

På Facebook sprids det just nu samtidigt andra versioner av varningar för "Momo Challenge" som öppet delas vidare. Bland kommentarerna på inläggen beskriver vuxna sin oro och ilska kring fenomenet. 

Gå igenom vad det kan vara och bryt ner det till minsta beståndsdel.

Så här står det i en av varningarna som sprids: "I rädsla, skam och skuld samt förtvivlan över de utmaningar man gjort fortsätter man ha kontakt med "Momo" eller i värsta fall, om vi tror på det vi finner på internet, tar LIVET AV SIG!"

– Det är fel och det stämmer inte. Jag har en gammal poliskollega som arbetar på Interpol med de här frågorna och han har haft kontakt med flertalet polismyndigheter världen över och de menar att det finns ingen som har dött av "Momo". Det är ett allvarligt statement och det kan bli fel att prata om självmord om man inte vet om det stämmer eller inte, säger Maria Dufva.

Vad har du för tips till lärare som hör att det snackas om detta på ens skola?

– Mitt enda tips kommer alltid vara att man ska ta ett forskar- och källkritiskt perspektiv på det hela. Gå igenom vad det kan vara och bryt ner det till minsta beståndsdel. Ta tillfället i akt på dina lektionen och gå igenom det – och låt eleverna fundera resonera kring vem som kan vara avsändare och varför det finns och vem som kan ha vinning av det. Sök upp säkra källor och prata om magiskt tänkande, självmord med mera. 

Källor som Maria Dufva tipsar om: spes.se, mind.se och suicidezero.se.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Annons
Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons