ulf_bild_artikel_0

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: Pelle Rabe

Valet 2018

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

I del fyra av Skolvärldens valspecial "På rast med..." möter läraren Ragnar Sjölander Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.
Hur ser M-ledaren på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

 

Varför ska man som lärare rösta på Moderaterna och er politik? 

– I grund och botten tycker jag att lärare ska rösta på oss av samma skäl som alla andra. Vi röstar inte i första hand som yrkespersoner, utan vad är det man tror på, vilka värderingar står man för och vilka problem tycker man att Sverige har och vem verkar ha bäst lösningar på de problemen. Där tror jag att lärare är som många andra kloka människor, man sätter sig in frågorna och så röstar man efter övertygelse.

Skulle jag som lärare märka att det blev en ny politik rent konkret om du blev statsminister och ledde en regering?

– Ja, det hoppas jag verkligen. Sedan är det inte så enkelt och så snabbt går det ju inte heller.  Jag tycker att vi tar de problemen vi har i dag på mycket större allvar än vad jag tycker den här regeringen har lyckats. Var sjätte elev lämnar nionde klass utan att ha fullständiga betyg och komma in på gymnasiet, och detta i ett läge där det snart inte finns några jobb kvar över huvud taget som man klarar av utan gymnasieutbildning. 

Jag tycker att det är viktigt att vi får ordning och reda i skolorna.

– Det är väldigt mycket stök och oro på många skolor och mindre undervisning i svenska skolor än i andra jämförbara länder. Så det är ganska stora reformer som har med kunskap, ordning och reda, och lärarens ställning att göra som jag tycker måste genomföras. 

Finns det någonting som du kan lova för att göra läraryrket mer attraktivt? Till exempel vad gäller arbetsvillkor och löner. 

– Det finns ju saker som måste göras, men man ska vara noga med att lova. Vi är inte i ett sådant läge i svensk politik där man kan lova före valet vad exakt som händer efter valet. Jag kan lova att vi kommer att driva de ståndpunkter som vi har. Men ingen kan i dag lova att ”det här kommer att ske”. 

Ragnar och Ulf under inspelningen. Foto: Fredrik Wallin
Ragnar och Ulf under inspelningen. Foto: Fredrik Wallin

– Jag tycker att det är viktigt att vi får ordning och reda i skolorna, att det blir mer lugn och ro så att lärare får chansen att vara lärare. Jag tror på mer karriärvägar och mer vidareutbildning för lärare, jag tror att fler behöver bli förstelärare och få mer lön för pengarna också, mer avlastning och mindre administration – det är sådant som mitt parti står för. Jag kan lova att vi kommer göra allt vi kan för att genomför detta. Men det är klart att vi före ett val inte kan lova exakt vad som kommer att hända. 

Men du kan lova att det blir en riktning där lärare upplever att villkoren för att utöva yrket blir bättre?

– Ja. Jag tror att det långsiktigt både skulle attrahera människor till lärarutbildningen och behålla lärare, så tror jag att det som krävs. Lönen är en viktig sak men jag tror att det handlar om en mer fundamental syn på min chans att utöva yrket med stolthet.

Finns det någonting i den nuvarande regeringens skolpolitik som du tycker är bra och som ni ställer er bakom? 

– Vi är ju inte oense om allt. Det tycker jag ibland är viktigt att säga även under ett valår. Vi slåss ju om många saker, men då ska man också vara beredd att säga att en del saker tycker vi lika om också. Det finns ganska många förslag i Skolkommissionens betänkande som jag tycker är användbara, och då tycker jag man ska ta fasta på dem. Jag tycker till exempel att mer aktivt skolval, jag tycker också att tuffare kvalitetsgranskning både på kommunala skolor och fristående skolor. Där tror jag vi skulle bli ganska eniga. Sedan är vi uppenbart väldigt oeniga när gäller Reepalu-betänkandet och hur man ska stoppa friskolor från att kunna verka, där tycker vi verkligen olika. 

Är det någonting i styrningen av pengar eller fördelningen av pengar som man skulle behöva skruva på enligt er uppfattning? Både gentemot kommunala skolor förstås, och friskolor.   

– Ja, det tror jag. Jag tror framförallt att en stramare syn på dels vilka som får starta skolor över huvud taget och vilka krav vi ställer på de som ska leda skolor – både fristående skolor och kommunala skolor. Och sedan en tuffare uppföljning. Vi har för många skolor, både fristående skolor och kommunala, som helt enkelt inte håller måttet. Där tror jag på ganska tuffa tag från statens sida. 

Ulf och Ragnar på skolan. Foto: Fredrik Wallin
Ulf och Ragnar på skolan. Foto: Fredrik Wallin

Så det skulle kanske betyda då ett utökat uppdrag till Skolinspektionen att ta i med hårdhandskarna?

– Ja, på samma sätt som att man kan stoppa friskolor som inte håller måttet, där tycker jag man ska vara ännu tuffare, så ska man också kunna tvångsförvalta kommunala skolor som inte sköter sig. Jag är mycket mån om lika villkor och tuffa villkor. Det ska inte vara lycksökare, varken fristående eller kommunala som sysslar med något så viktigt som skolan.

– Sedan hoppas man att skolor rättar sig efter sådana här påpekande man får, men jag tycker att vi har sett ganska många fall på långvarigt sönderfall i skolor och lärare som vittnar om att det är en arbetsmiljö som helt enkelt är oacceptabel. Jag är rädd för att det urholkar själva läraryrkets legitimitet. 

Om du fick chansen att förändra någonting i grunden när det gäller den svenska skolan – vilken fråga skulle du välja då?

– Det finns många. Men skulle jag verkligen välja en enda fråga som vi jobbat mycket med själv, då är det egentligen hur ska vi hjälpa de barn som har tuffast förutsättningar. De barn som växer upp i familjer som kanske har olika problem, men det kan i dag också vara invandrarbarn som har föräldrar som inte talar svenska och som kanske har väldigt låg utbildning. 

– Hur ska vi på allvar se till att de barnen får riktigt goda möjligheter att lyckas bra senare? Då menar jag att vi behöver högre förväntningar på att de barnen lyckas i skolan, inte lägre förväntningar, mer svenska språket tidigt. Att socialtjänsten borde vara med och hjälpa till och stötta de barnens skolgång så att de verkligen kommer ut nian med bra betyg och inte lämnar nian utan betyg. Det finns ingen grupp människor som jag är så bekymrad över att vi får andra generationens utanförskap när barn till föräldrar som har haft problem ärver sina föräldrars problem själva. 

Intervjun med Moderaternas Ulf Kristersson gjordes på Estniska skolan och Storkyrkoskolan i Stockholm den 23 maj 2018.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm