Lärare behöver problematisera kring läxor

Läxor seglar av och till upp som en het potatis i skoldebatten, men det kryllar inte av forskning inom området i Sverige.
Ingrid Westlund, docent i pedagogik vid Linköpings universitet, förekommer ofta i debatten och har forskat om just läxor.
Det var elever som ledde in henne på forskningsområdet.
– Jag har intresserat mig för elevers uppfattning om tid. När jag skrev min avhandling hade jag en fråga till eleverna: skriv och berätta när tiden har betydelse för dig. Sedan ville jag göra om den datainsamlingen 15 år senare. Då visade det sig att det var ett helt nytt tema som dök upp, och det var läxor. Det var så jag kom in på området.
– Eleverna upplevde att läxorna tog väldigt mycket tid av deras fritid, säger hon.

Om elever får fler läxor i dag än tidigare är inte kartlagt, men enligt Ingrid Westlund upplever dagens elever att läxorna är fler och jobbigare.
Men vad är egentligen en läxa? Ingrid Westlunds definition lyder:
”Läxor är en hybrid mellan hem och skola, mellan uppgift och tid.”
Hon menar att läxor riskerar att bidra till att likvärdigheten minskar.
– Det är inte föräldrarna som ska sitta vid köksbordet och vara lärare. Det är då det bjuder in till socioekonomiska skillnader på ett kraftfullt sätt, säger hon.
– Förstår du inte ekvationer, förstår du inte språket – då har ju dina barn inte en chans.

Roten till det onda är att eleverna inte får uppgifter som de klarar av, menar Ingrid Westlund.
– Lärarna behöver problematisera kring läxor: vad är en bra läxa, när man ska ha dem och hur många, säger hon.
Det tror hon inte att lärare har för vana att göra i dag.
– Jag tror att lärare godtar läxor som något gott.
Tycker du att läxor alltid är dåligt eller finns det bra läxor också?
– Det finns naturligtvis bra läxor, säger hon.

Hennes konkreta punkter kring bra läxor står här nedanför.

De senaste åren har det blivit vanligare med läxhjälp och marknaden för företag som sälj läxhjälp växer. Att föräldrar köper stöd beror enligt Ingrid Westlund på att elever får ”fel” läxor.
– Om det vore så att eleverna skulle kunna göra läxorna utan vuxna, eller utan att få förklaringar av vuxna, då skulle inte företagen behövas. De fyller en funktion på något sätt.
Hon menar att läxhjälpen stjälper mer än hjälper.
– Skolan och lärarna tappar sin legitimitet när man säger att lärarstudenter kan gå hem till elever och göra samma jobb som en lärare, säger hon.
Forskning (en avhandling av Lucas Forsberg) visar att läxor ligger till grund för bråk i många familjer.
– Jag förstår att föräldrar köper sig fria från dessa konflikter genom att engagera läxföretag, säger Ingrid Westlund.

Många pratar om att läxor kan vara bra för att elever lär sig att ta ansvar.
– Det brukar användas när man pratar om yngre barn. Men då används ju läxan som ett disciplineringsmedel, du ska ta hem boken och göra något och sedan ta tillbaka den.
För att öka likvärdigheten i skolan tycker hon att det borde finnas en tydligare styrning av läxor från statligt håll.
– Jag tycker att det vore bra för att komma åt avarter.
Själv fick Ingrid Westlund inte gå ut och leka innan hon gjort läxan när hon var barn och gick i skolan. Hennes mamma var hemmafru och förhörde henne på varje läxa.
– Hon kunde inte förklara andragradsekvaktioner. Det är klart att det var lite jobbigt.  
 

FAKTA
Ingrid Westlund är lågstadielärare, filosofie doktor i pedagogik, lektor och docent vid Linköpings universitet.

EN BRA LÄXA

Enligt Ingrid Westlund ska en bra läxa vara:
• Uppgifter som elever förstår men behöver färdighetsträna på.
• Tidssatta, där tiden det tar att göra läxan är lika för alla elever.
• Väl avgränsade och ”okomplicerade”.
• Uppgifter som inte kräver extralärare hemma.
• Uppgifter som är välförberedda och följs upp.
• Uppgifter där hemmiljön i sig kan nyttjas. Om eleven exempelvis får i uppdrag att anteckna engelska glosor från ett tv-program.