Annons
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

Läxhjälpen ökar orättvisorna i skolan

Publicerad 14 maj 2012

Branschen för läxhjälp växer så det knakar.
Med hjälp av RUT–avdraget är den på väg att bli en storindustri och lockar såväl föräldrar, utbildade lärare som vinstsugna företag.

Formuleringarna i marknadsföringen för läxhjälp är snärtiga, eller vad sägs om ”Läxhjälpen som ger resultat”, ”Vi hjälper ditt barn att nå längre” eller ”Läxhjälp i hemmet, på era villkor”.
För 400–500 kronor i timmen kan du köpa en läxhjälpare som kommer hem och pluggar med ditt barn i en timme.
För dyrt, tycker nog de flesta. Men halva priset då? Jo, och det är precis vad läxhjälpsföretagen lyckats få ner det till med hjälp av skatteavdrag.

Trots att RUT–avdraget egentligen inte gäller för läxläsning har branschen varit kreativ och säljer läxhjälp som barnpassning med pedagogisk inriktning. Vips halveras kostnaden för föräldrarna.
RUT–avdraget, som infördes den
1 juli 2007, är en starkt bidragande orsak till att läxhjälpsföretagen växer snabbt. Och inte minst den förenkling som gjordes två år senare, som gör det möjligt att göra avdraget direkt på fakturan.

På Scheelegatan, snett emot Rådhuset på Kungsholmen i Stockholm, håller företaget My Academy till. Det är ett av de mest framgångsrika läxhjälpsföretagen. Sedan starten 2005 har det vuxit lavinartat, 2008 omsatte bolaget ungefär två miljoner kronor. Två år senare hade omsättningen ökat med 1 000 procent till 20 miljoner kronor.
Och ökningen fortsätter.
– Omsättningen 2011 hamnade på 26 miljoner kronor, berättar Kristian Hansson som är sälj– och marknadschef och en av grundarna av My Academy.
Precis som vd:n Peter Burman kommer han från språkkursjätten EF.

En grundidé hos My Academy och andra läxhjälpsföretag är att du inte behöver vara utbildad lärare eller pedagog för att få arbeta för dem. Viktigast är ett intresse av att lära ut och en hyfsad utbildning. De flesta av läxhjälparna är studenter från universitet och högskolor.
I dag finns My Academy i tio svenska städer och har cirka 2 500 timanställda läxhjälpare eller pedagoger, som företaget väljer att kalla dem, i sitt stall.
– Men det räcker inte med att plugga på KTH för att få jobb hos oss. Hälften av dem som söker sållas bort. Vi vill ha personer som kan entusiasmera och förklara på ett sätt som eleven förstår, säger Kristian Hansson.

Många av läxhjälparna är blivande lärare. Samtidigt som de får en chans att tjäna pengar under studieåren kan de prova sina pedagogiska färdigheter.
– Det hade varit perfekt för mig att jobba här när jag pluggade, säger Elin Kleist som i fjol blev klar gymnasielärare i engelska och historia vid Linköpings universitet. I stället för att efter studierna börja på en gymnasieskola är hon i dag anställd på My Academy.

Läxhjälpsföretagen har tveklöst öppnat en ny arbetsmarknad för lärare. Av My Academys drygt 20 anställda är hälften utbildade lärare.
– Jag valde mellan att bli lärare eller jobba i ett företag. Nu gör jag båda delarna samtidigt. Det är optimalt, säger Elin Kleist som bland annat
är med och sköter My Academys senaste satsning: helgkurser i studie- teknik och förberedelser inför de nationella proven.

Kurserna, som kostar 2 700 kronor respektive 1 700 kronor, vänder sig i första hand till gymnasieungdomar och omfattas inte av rutavdraget, eftersom barnen är för gamla och tjänsten inte utförs i hemmet.
Om lönen är ett viktigt skäl till att Elin Kleist och andra utbildade lärare börjar på läxhjälpsföretag är svårt att veta. Varken hon eller Kristian Hansson vill prata löner.

Kristian Hansson säger att de anställda har individuella löner och Elin Kleist att hon är nöjd med sin lön.
Båda menar att läxhjälpsföretagen har kommit för att stanna.
– I länder som Storbritannien, USA och Tyskland har de funnits i många år. I början märkte vi att det var många utländska föräldrar som anlitade oss. Nu efterfrågas vi mer och mer även av andra grupper, säger Kristian Hansson.

Läxhjälp, helgkurser och även sommarläger. Ska ni starta skola också?
– Nej, vi har inte alls några sådana ambitioner. Vi fortsätter att jobba med det vi kan bäst, säger Kristian Hansson.

My Academy är långt
ifrån det enda läxhjälpsföretaget som hur vuxit fort. Studybuddys omsättning har under de senaste åren mer än fördubblats. Upgrades omsättning har ökat fem gånger.
Skolvärldens genomgång av läxhjälpsbranschen visar att det även finns skolor som driver egna företag som i sin tur säljer assistans till elever som behöver hjälp med läxorna.
Ett exempel är Viktor Rydberg Gymnasium i Stockholm som också driver Viktor Rydberg Education (VRE). Företaget hyr ut lärarvikarier och säljer läxhjälp eller så kallade pluggmentorer. VRE omsatte 24 mil- joner kronor 2010.

Gunilla Svantorp (S) i riksdagens utbildningsutskott tycker inte att det är märkligt att företag och privatpersoner utnyttjar en chans att tjäna pengar.
– RUT har skapat en affärsmöjlighet. Det är klart att en del utnyttjar den. Men läxhjälp via privata företag sorterar barn. Jag tycker att det bästa vore om skolan kunde erbjuda läxhjälp. Då skulle alla få tillgång till den.
– De pengar som nu används till att subventionera privat läxhjälp borde i stället användas till att höja statsanslagen till skolan.

Enligt Gunilla Svantorps utskottskollega Rossana Dinamarca (V)
är den privata läxhjälpen ännu ett exempel på hur allt större ansvar för barnens lärande läggs utanför skolan.
– Det är en helt felaktig utveckling. Det är skolan och kompetenta och utbildade lärare som ska ha det ansvaret, säger Dinamarca och fortsätter:
– Att dessutom använda skattepengarna till att subventionera tjänster som bara välbeställda kan köpa samtidigt som skolorna dräneras på resurser är inte rätt.

Drygt en mil norr om My Academys lokaler i centrala Stockholm ligger Hjulstaskolan. Under de senaste åren har sex av tio elever på skolan gått ut nian utan att uppnå gymnasiebehörighet.
Hjulsta är ett av Stockholms fattigaste områden. Det är få av invånarna som har råd att köpa privat läxhjälp till sina barn.
Sahro Malid, 15, får ändå läxhjälp utanför skoltid, tack vare stiftelsen Läxhjälpen.

När Skolvärlden besöker
henne 
är det tisdag kväll och hon sitter lutad över sina läxor. Bredvid sitter läxhjälparen Maria Mpoyi och frågar, visar och gestikulerar. Plötsligt brister de ut i ett gemensamt skratt.
Sahro Malid kom till Sverige från Somalia för två år sedan. Då kunde hon varken läsa eller skriva. I dag är hon på väg att få godkänt i alla ämnen.
– Det som är svårast för mig är engelskan. Jag kanske inte klarar den.

Roligast är bild, säger Sahro och berättar att hon inte får någon läxhjälp av sina föräldrar.
– I bland hjälper min moster mig.
Två kvällar i veckan kämpar hon ihop med Maria Mpoyi, som utbildat sig till datapedagog på Stockholms universitet.

Några bord längre bort i Hjulstaskolans matsal sitter Mohamed Ali Abdi, som även han kom till Sverige från Somalia för två år sedan.
Hans mamma är död och pappan bor kvar i Somalia. Därför bor han med sin farbror.
När han kom till Hjulsta kunde han läsa och skriva lite grann. Nu satsar han på att komma in på elprogrammet på gymnasiet i Jakobsberg.
I dag är det hårdkörning inför ett religionsprov.
– Men, islams grundpelare kan du väl. Du är ju muslim, frågar läxhjälparen Andreas Branje Notter.
Sahro skrattar lite, säger att det inte är så lätt och halkar in på judendomen.

Stiftelsen läxhjälpens verksamthet finansieras med stöd från privatpersoner, företag och organisationer. Läxhjälparna får ersättning för sitt arbete, medan hjälpen alltid är gratis för eleverna. Idén är att hjälpa dem som har det allra svårast.
Läxhjälpen finns i dag på ett dussintal skolor i Stockholmsområdet, några i Göteborg och är på väg att starta i Malmö.
Aras Amin är ansvarig för läxhjälparna på Hjulstaskolan, en skola han själv gick i för några år sedan.
– Tänk om den här hjälpen funnits då. Det hade jag verkligen behövt, säger Aras Amin som trots allt klarade sig ganska bra i skolan och i dag studerar till ingenjör på KTH.

En som också vill gå vidare till högre studier är Mira Attinsöz. Vid Skolvärldens besök läser hon Stig Dagermans klassiska ”Att döda ett barn” och svarar på frågor.
– Läxhjälpen här är fantastiskt bra. Jag har fått en massa extraundervisning i skolan, men inget är lika bra som det här, säger Mira Attinsöz.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Annons
Annons
Annons
Hot och våld mot lärare

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

Annons
Annons
BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Annons

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen: ”Jag är bekymrad”

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons