Annons
Verksamhetspedagogen Jennie Linde har jobbat med barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i över 15 år.

LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

Publicerad 29 augusti 2019

Fakta

Jennie Lindes tips – så implementerar du LAB på din skola:

  • Läs på om lyckade implementeringar. 
  • Bestäm er för hur ni skall följa upp hur implementeringen går.
  • Ge varandra stöd i form av reflektionsforum. Utse gärna någon/några som ansvarar för att bidra med filmklipp, artiklar eller litteratur att läsa och reflektera kring.
  • Sätt ett startdatum för när skolan ska börja arbeta lågaffektivt.
  • Stötta varandra framåt. Att arbeta lågaffektivt kräver ibland att vi själva har en plan för hur vår stressreduktion skall se ut.
  • Se över elevens handlingsplan regelbundet.
  • Utvärdera utmanande situationer med hjälp av en enkel utvärderingsmall, på så vis fördjupas kulturen.

Relaterat

I den omtalade rättsprocessen där BEO driver frågan om skadestånd i fallet som rör en lärare som ingripit fysiskt mot en elev finns också en debatt om lågaffektivt bemötande.
Verksamhetspedagogen Jennie Linde arbetar hårt för att bredda bilden av den omstridda metoden.
– Jag har stött på många missuppfattningar under mina tio år med LAB som gör det onödigt besvärligt, säger hon.

Skolvärlden har under den senaste tiden skrivit om den pågående rättsprocessen där en lärare anklagas för att ha kränkt en elev genom att fysiskt lyfta denne ur en soffa.
 
I debatten, där BEO (Barn-och- elevombudet) har begärt skadestånd i fallet, finns också en diskussion om så kallat lågaffektivt bemötande. Det är en metod som kortfattat innebär att man inte sätter hårt mot hårt mot elever som redan befinner sig i affekt, utan snarare lugnar ner situationen.
 
Jennie Linde har jobbat med barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i över 15 år inom boendemiljö, särskola och daglig verksamhet. Under åren har hon hunnit samla på sig erfarenheter kring vad som fungerade bra och mindre bra i mötet med barn och ungdomar.
 
Hon fick upp ögonen för lågaffektivt bemötande (LAB) efter att ha kommit i kontakt med psykologen Bo Hejlskov Elvén, som anses vara förgrundsgestalt för det lågaffektiva tillvägagångssättet i Sverige, för tio år sedan.

I dag arbetar Jennie Linde som verksamhetspedagog och håller regelbundet i utbildningar, ger handledning samt implementeringsstöd kring LAB för personalgrupper – bland annat inom skolan, HVB och LSS.  
 
Nu vill hon hjälpa till att bredda bilden kring vad lågaffektivt bemötande är.
 
– Jag har stött på många missuppfattningar under mina tio år som jag har arbetat med LAB som gör det onödigt besvärligt och tungt för både personal och elever, säger Jennie Linde.
 
Några av de vanligaste missuppfattningarna som hon får höra kring lågaffektivt bemötande är att man som lärare inte får ställa krav och sätta gränser.

– Det är synd att så många tror det. En del tror att LAB innebär att eleven aldrig får bli arg och att man som personal måste ge med sig. Men det är enbart en missuppfattning, man måste inte heller alltid prata med en lugn ton och smyga omkring i skolkorridoren. Det handlar snarare om att ha stor kontroll över sig själv och sina egna känslor. Samt att bli medveten om hur affekter smittar och hur vi kan använda den medvetenheten som ett verktyg, säger hon.

Jennie Linde påpekar samtidigt att man inte får glömma bort att de allra flesta elever klarar av att förhålla sig till skolans förväntningar kring exempelvis studiero och ordningsregler. 

– Det är sällan de eleverna vi pratar om i debatten om huruvida LAB fungerar i skolan eller inte. Det handlar om enstaka elever som inte lyckas förhålla sig till förväntningarna, trots samtal och påminnelser. Då behöver vi veta hur vi hanterar och bemöter de eleverna på ett bra och fungerande sätt, genom att vi ställer krav på ett sätt som fungerar.

För att undvika problemet med att skolans personal agerar olika mot en och samma elev behöver personalen ha en samsyn kring hur man agerar, menar Jennie Linde. 

– Personalen måste samtala om detta ofta, för när det väl uppstår en situation på skolan så måste personalen ha det i sig naturligt. Stressen gör det svårt för oss att fatt rätt beslut i svåra situationer med eleverna. Därför är det viktigt att ha en tydlig handlingsplan, säger hon och tillägger: 
 
– En handlingsplan upprättas för att ge enkla, konkreta verktyg att använda i de situationer som är utmanande, syftet med handlingsplanen behöver vara att skapa lugn på ett effektivt sätt. Eftersom den berörda eleven får en förhöjd affektnivå, det vill säga mer stress, så behöver vi som personal fokusera på att sänka stressen. Det gör man bäst genom att avleda, flytta fokus från det som just nu inte fungerar.
 
Hur upplever du kritiken som riktas mot LAB i skolan?
 
– Jag tycker att LAB oftast får kritik i fall då det inte har använts rätt. Jag tycker att det är bra att det kommer upp diskussioner om LAB, även om misslyckade implementeringar. Det ger oss som arbetat länge med det här möjlighet att berätta om alla lyckade implementeringar och även stötta i de delar som saknats i implementeringen. Det är sorgligt dock om man förkastar hela arbetet med LAB bara för att det misslyckats på en skola. 
 
När Jennie Linde kommer i kontakt med skolor i sitt arbete kring LAB är det främst utifrån sin roll som implementeringsstödjare eller genom föreläsningar.  Hon ser att det finns en nyfikenhet inom skolans värld när det kommer till arbetssättet. 

– Jag tänker att det beror på att det är ett förhållningssätt som de flesta som valt att arbeta i skolans värld har erfarenhet av. Många delar i det lågaffektiva bemötandet gör vi redan naturligt. Det är när det uppstår utmanande situationer och när stressen höjs i samband med det som det kan vara svårt att veta vilka verktyg som skall användas.
 
Vad tror du är nyckeln för att lyckas med implementeringen av LAB?
 
– Nyckeln tror jag är att prata om begreppet stress i större uträckning. För det är någonting som vi alla kan relatera till, och delvis alltid kan bli bättre på att hantera. Man behöver även få in en öppnare kultur där man inom personalen är nyfiken på att ta reda på vad saker beror på när det inte fungerar. Det vill säga följa upp situationer och diskutera dessa inom arbetslaget. Man behöver även prata om elevens perspektiv i dessa samtal.
 
I all implementering, när man ska säkra ett arbetssätt med en lågaffektiv kultur, så är det med ledningen det börjar, poängterar Jennie Linde.
 
– Om jag går in och har i uppgift att implementera ett lågaffektivt bemötande i en verksamhet är det jätteviktigt att cheferna är med på tåget från början. Det är likadant i skolans värld, där är det jätteviktigt med samsynen och att man drar åt samma håll.
 
Skulle alla svenska skolor må bättre av att implementera ett lågaffektivt bemötande?
 
– Ja. Utifrån min erfarenhet så har jag svårt att se att det skulle bli dåligt av att arbeta med lågaffektivt bemötande, utan ser tvärtom att det är ett väldigt bra sätt att bygga relation och skapa tillit mellan personal och elever. Det skapar en trygghet i skolans verksamhet och ett klimat som både lärare och elever mår gott av

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarutbildning

Efter antagningsprov: Här minskar avhoppen

Lärarutbildningen

Var tredje svensk lärarstudent hoppar av utbildningen redan första läsåret. Men det finns ett undantag.

Annons
Annons
Höstbudgeten

Åsa Fahlén: Det bästa och sämsta med budgeten

Höstbudgeten

Det bästa med regeringens budget är att det finns ambitioner – det sämsta är att de inte är tillräckliga. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons

”Budgeten ger Anna Ekström bara dåliga val för skolan”

Debatt

”Finansministerns budget har satt utbildningsminister Anna Ekström i en situation där det bara finns dåliga val för skolan att välja mellan”, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans.

Kommentera

Regeringen satsar 1 miljard på lärarassistenter

Lärarassistenter

En kvart om dagen räckte inte – nu satsar regeringen mer pengar på assistenter till lärare.

Annons
Annons

Likvärdighetsbidrag krymper med dryg miljard

Budget

Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.

Annons
Skolvärlden i Buenos Aires

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

Nedläggningshot

Framgångsrik kommunal skola hotas av nedläggning – för att ge plats åt friskola

Nedläggningshot

Kommunen vill lägga ner en 40 år gammal skola med goda resultat och behöriga lärare.

Extra anpassningar eller särskilt stöd

Här får eleverna stöd i tre steg

Särskilt stöd

Gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd är flytande och individuell, men likväl något som många lärare funderar över.

SPSM: ”Det finns ett ständigt behov”

Stöd

Hur ska man som lärare skilja på extra anpassningar och särskilt stöd? Specialpedagogiska skolmyndigheten reder ut.

Intervju

”Jag är jättestolt över att förknippas med disciplin”

Skoldebatt

Läraren Isak Skogstad har gjort sig ett namn i skoldebatten genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna.

Debatt

Skolföräldraupproret: ”Vi kräver förbättrad arbetsmiljö för alla inom skolan”

Debatt

”Vi kräver förbättrad skol- och arbetsmiljö för alla barn och anställda”, skriver James Brocka, för Skolföräldraupproret i Malmö.

Kommentera

”Ökad arbetsbörda botar inte lärarbristen”

Debatt

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Mikael Bruér: Länge leve kritikerna!

Blogg

Före detta läraren Mikael Bruér skriver om risken och fördelen med att vara öppet kritisk mot skolan.

Här testar lärarna flextid: ”Det är precis den riktningen vi vill gå”

Avtal

Karlstad kommun testar flextid för lärarna på vuxenutbildningen i ett år.

Elevassistenter

Två av tre elevassistenter försvinner: ”Slår mot eleverna”

Elevassistenter

75 elevassistenter ska bli 25 när Kiruna kommun sparar.

Jag är lärare

David: Därför är jag lärare

Läraryrket

David Hällman berättar varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Debatt

Debatt: ”Följ varje elevs klassresa”

Debatt

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

Kommentera
Läsning

Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

Läsning

Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna kartläggas – timme för timme

Lokalt

Ulricehamns kommun vill under två veckor se vad lärarna gör med sina arbetsdagar.

Ny organisering av lärare

Åsa Fahlén: Nej, förbunden kommer inte slås ihop

Organisering

Kommenterar förvirringen kring beskedet om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet: "Det är långt ifrån verkligheten".

Lärarförbundet: ”Ett viktigt steg i rätt riktning”

Organisering 

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand svarar på reaktionerna på den nya organiseringen av lärare.

Lärarfacken öppnar för ny organisering av lärare

Beslut

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska samtala för att hitta konturerna av en ny organisering av lärare.

Skolbibliotek

Här satsar man på skolbiblioteket: ”Läsning har blivit något spännande”

Skolbibliotek

På Elundskolan i Köping har biblioteket blivit en naturlig del av undervisningen. 

Skolans dag

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Modersmål

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019.

Politiker skuggade lärare: ”Känner inte igen mig i bilden av skolan”

Skolpolitik

17 politiker skuggade lärare i klassrummen inför skolans dag.

Nationella prov

Skolinspektionen: Minskad spridning av nationella prov

Nationella prov

Skolor har blivit bättre på att hantera nationella prov, visar en ny granskning.

Arbetsmiljö

9 av 10 lärare får ingen avsatt tid för VFU: ”Ideellt arbete”

VFU

En majoritet av lärarna som agerar VFU-handledare tvingas utföra sitt uppdrag på fritiden, visar en ny undersökning. Ofta utan någon ekonomisk kompensation.

Här får lärarna både tid och betalt för att handleda studenter

VFU

I Finland driver universiteten egna övningsskolor som lärarstudenterna gör sin praktik på.
– Närheten mellan verkstadsgolvet och lärarutbildningen är oerhört värdefull, säger Bernt Klockars som är ledande rektor för Vasa övningsskola.

Hjärnsmart

Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

Hjärnsmart

Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter. Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.

Betyg

Rektor höjde betyg trots lärarens protest

Betygsättning

Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgifter till facket är det inte första gången.

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Elever med cancer

Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

Tipsa oss – vad vill du läsa mer om i Skolvärlden?

Läsning

Vi på Skolvärlden vill veta vad du saknar eller vill läsa mer om i tidningen. Kanske vill du berätta om aktuella problem eller lösningar på din skola?

Arbetsmiljö

Skolflytt av hundratals elever oroar lärare: ”Får inte plats”

Arbetsmiljö

Flytten, som rör 380 högstadieelever, skulle leda till minskad trygghet och ökad risk för konflikter, menar läraren Tomas Antonsson.

Statsbidrag

Lärarjobb i fara efter att statsbidrag plötsligt togs bort

Statsbidrag

Satsning på tvålärarsystem hotas läggas ner och flera lärarjobb kan försvinna. Det kan bli utfallet av att Fagersta kommun blivit av med statsbidrag på över 5 miljoner kronor från Skolverket. 

Blogg

Kornhall: Centerns förslag om obehöriga lärare är en rysare

Blogg

”Om man menar allvar med att göra något åt lärarbristen bör man skriva en lag att staten har ansvaret för lärarkåren och rektorerna, samt att alla kommuner ska ha en statlig skolchef”, skriver Per Kornhall. 

BEO-anmälde läraren

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Legitimation

Skolverkets satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Karin Boberg: ”Jag är inte bäst på allt och det står jag för”

Blogg

”Ibland kan det vara så att jag helt enkelt inte lägger tid på att installera den där skrivaren eller starta om min dator”, skriver läraren Karin Boberg.

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Värdeskapande lärande

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande. Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Lärare stoppas från att äta i skolmatsalen: ”Blir stökigare”

Skolmat

Lärarna i Kungälv tillåts inte längre köpa skollunch och sitta med och äta i skolmatsalen. Beslutet har väckt skarpa reaktioner bland kommunens lärare.

Lågaffektivt bemötande

LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Verksamhetspedagogen Jennie Linde vill bredda bilden av lågaffektivt bemötande.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Likvärdighet

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Likvärdighet

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Lovskola

”Är lovskolan ett nytt sätt att frisera måluppfyllelsen?”

Bedömning

Sara Bruun sågar sommarskolan:
”Ingenstans rapporteras sommarskolans resultat in och bestämmelsen om att de nationella proven i årskurs nio ska väga tyngre blev ett slag i luften. Svensk skola kan inte hålla på att jaga ökad måluppfyllelse och nöjda kunder – kunskaperna måste finnas med.”

Debatt

Idrottsläraren larmar: ”Bristen på idrottshallar är akut”

Debatt

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons