Vetenskapsrådet

”Lågpresterande elever påverkas negativt av betyg”

Betyg fungerar bra som urvalsinstrument men att det skulle motivera alla elever att prestera bättre stämmer inte. Snarare påverkas lågpresterande elever negativt av betyg medan de högpresterande klara sig bra oavsett system. Det är delar av innehållet i en stor forskningsöversikt som idag överlämnas till det nya Skolforskningsinstitutet. 

Läs mer

Rapporten ”Forskning och skola i samverkan – Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet” finns att läsa här

Inom projektet Skolforsk har Vetenskapsrådet, på regeringens uppdrag, kartlagt nationella och internationella forskningsresultat med relevans för skolan. Kartläggningen ska utgöra underlag till det nya Skolforskningsinstitutets arbete och just nu pågår en konferens där innehållet i de 16 delprojekten presenteras. 

– Vi har tittat på hur man kan göra systematiska kunskapssammanställningar så att de är anpassade till skolan och rapporten visar hur forskningsrön kan komma till nytta i skolan. Vi har också tittat mer specifikt på några områden och där har det gjort sammanställningar över forskningsläget för att det ska kunna användas av Skolforskningsinstitutet, berättar Cristina Robertson, projektledare för Skolforsk.

Några av de områden som lyfts i rapporten är inkludering/specialpedagogik, matematik, läs och skriv samt betyg. 

En av dem som kartlagt forskningen kring betyg är Alli Klapp, forskare i Pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har ansvarat för de delar som rör hur elever påverkas av att få betyg. Alli Klapp menar att lågpresterande elever påverkas negativt av betyg medan de högpresterande eleverna är mer opåverkade av betygens vara eller icke vara, de klara sig helt enkelt bra oavsett system. 

Det går alltså sämre för lågpresterande elever kunskapsmässigt om de får betyg?
– Ja, jag har även gjort egna studier kring detta där vi tagit hänsyn till olika bakgrundsfaktorer. Vi såg att lågpresterande elever som fick betyg i årskurs sex, gör sämre prestationer i årskurs sju till nio, jämfört med lågpresterande elever som inte fick betyg. De går även i lägre utsträckning ut gymnasiet.

Vad beror det på?
– Det som är mest vederhäftigt är att man kopplar det motivationsteorier. Man tänker sig att det finns komplexa samband mellan betyg, som något viktigt för eleverna, och hur det påverkar elevernas syn på sig själva som lärande individer, vad eleverna tror är möjligt, med mera. På så sätt ska det påverka deras lärande och senare prestationer. 

Det som däremot gynnar elevernas prestationer är formativ bedömning. 

– I studier gjorda på universitetsnivå ser man att elever som får bedömningar som innehåller mycket information om vad de kan förbättra och hur de kan göra det, dessa elever presterar bättre jämfört med om de enbart får en summativ bedömning i form av ett betyg. Och det gäller även lägre åldrar, säger Alli Klapp och tillägger.

– Sen ska det säga att betyg som urvalsinstrument fungerar väl. De är det bästa vi har för det ändamålet. Men att däremot använda betyg och tro att det ska motivera alla elever att prestera bättre är problematiskt.

I debatten hör man ibland argumentet att Sverige sätter betyg sent och att de länder som lyckas i Pisa får betyg tidigt. 

– Det stämmer inte. Vissa av toppländerna i Pisa sätter betyg tidigt, medan andra länder som också sätter betyg tidig inte ligger i topp i Pisa. Det är andra faktorer som påverkar hur det går Pisa än när eleverna får betyg. Länderna i topp har till exempel en helt annan kultur och en annan syn på elevernas arbetsinsats. Det är många faktorer som spelar in här.

Alli Klapp menar att man nu borde lyssna till forskningen.

– I det här läget är det viktigt att utvärdera dagens system innan man genomför nya reformer. Låt det gå några år och titta på hur eleverna presterar, hur det påverkar elevernas lärande och hur det påverkar lärarna. 

Vid dagens konferens kommer rapporten symboliskt överlämnas till Skolforskningsinstitutet, berättar projektledaren Cristina Robertson. Den är redan överlämnad till Utbildningsdepartementet. De 16 delrapporten kommer också att publiceras i sin helhet på Vetenskapsrådets hemsida under våren. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm