Lärarbristen hotar flera ämnen: ”Alarmerande”

Skolvärldens granskning visar att bristen på legitimerade och behöriga lärare väntas öka till nya rekordnivåer under de kommande åren.

Bristen på yngre lärare (25–32 år) i förhållande till antalet äldre lärare (60–67 år) är enorm. I några kommuner saknas det helt behöriga lärare och listan ämne för ämne visar en enorm brist.

Några exempel:

*  583 lärare i åldern 60–67 år är behöriga att undervisa i franska i grundskolan. Motsvarande antal i åldern 25–32 är 89 stycken. Det innebär en brist på 85 procent om grupperna ska vara lika stora. På liknande sätt ser det ut i ämnen som tyska, bild och engelska.

*  Bland legitimerade gymnasielärare är skillnaderna mellan yngre och äldre lärare ännu större. I maj i år fanns det exempelvis 150 gymnasielärare i gruppen 60–67 år som var behöriga att undervisa i juridik. I gruppen 25–32 år var antalet fyra, det vill säga en skillnad på 97 procent.

*  I företagsekonomi var skillnaden 91 procent, i kemi 87 procent och i teknik 80 procent. 

*  Ett av få gymnasieämnen som avviker positivt är historia. I maj i år fanns det enligt Skolverket 349 fler legitimerade historielärare i åldern 25–32 år än i åldern 60–67 år.

Adriana Sturesson arbetar som lärare i spanska på Liljeborgsskolan och Söderslättsgymnasiet i Trelleborgs kommun. I dag måste hon jobba på både en grundskola och ett gymnasium på grund av att det saknas legitimerade lärare i ämnet.

– Det är väldigt tufft. Jag måste undervisa många årskullar och det är väldigt stressigt. Det är så här på grund av att språklärarnas status har blivit mycket sämre med åren. Vårt ämne har inte den höga statusen som andra ämnen har, säger Adriana Sturesson.

Under de senaste åren har hon fått allt fler arbetskollegor som är obehöriga, berättar hon.

– Det är inte lätt att få tag på lärare i moderna språk. Men som det ser ut i dag förstår jag att ungdomarna funderar fler varv på om det verkligen är värt att bli lärare i moderna språk, för det är inte så bra arbetsförhållanden som det borde vara.

Vad tror du kommer att ske om det fortsätter som det är i dag?

– Vi får ett samhälle där individer inte kan få kunskaper. Språk är ingången till all kunskap. All forskning pekar på vikten med att kunna språk för att kunna tillgodogöra sig kunskaper i matematik och alla andra teoretiska ämnen. Men det är ingen som lyfter språkämnen. När ska regeringen oss ett språklyft? Jag tror seriöst att det kan dröja minst 20 år innan lärarbristen är under kontroll, säger Adriana Sturesson.

Kent Fredholm, ordförande i Språklärarnas Riksförbund, blir inte chockad över bristen på yngre språklärare.

– När man tittar på statistik över tidigare år ser vi att det utbildas oerhört få språklärare. Det är väldigt få som söker till utbildningarna, säger han.

Varför ser det ut så?

–  Det handlar väldigt mycket om arbetsmiljön för språklärarna. Man måste se till att de får bra förutsättningar för att kunna bedriva språkundervisning. Språklärare hör till den grupp som får minst tillgång till ämnesfortbildning, säger Kent Fredholm och fortsätter:

– Det är naturligtvis allvarligt, för tittar man på språkämnena så är det ämnen där det hela tiden sker en utveckling och där man behöver ha kontakt med målspråksländer. Det är en absurd situation när språklärare ofta själva får stå för sin ämnesfortbildning genom strategiska val av semesterresor i stället för att få adekvat fortbildning i tjänsten.

Vad ser du för risker om det fortsätter som det är nu?

– Det pratas redan en del om fjärrundervisning. Det ser jag dock bara som en nödlösning. För jag tror inte att det är speciellt bra för eleverna, och speciellt inte bra arbetsförhållanden för lärarna som ska arbeta på det sättet. De moderna språken riskerar att läggas ner på många platser i landet, och då blir det svårt för eleverna att få tillgång till språk. Jag tycker det är allvarligt.

Vad är lösningen?

– Ska det börja vända så måste språklärare, eller unga människor som funderar på att utbilda sig till språklärare, få bra arbetsförhållanden. Vettiga gruppstorlekar, vettig arbetsbelastning, tillgång till fortbildning och sedan är lönenivån såklart viktig. Språklärarna har inte direkt legat högst på lönelistan under senare år, säger han.

En av de kommunerna som har allra störst brist på unga lärare, enligt Skolvärldens statistik, är jämtländska Bräcke. Där bor det just nu inga lärare som är mellan 25–32 år. Eddie Backlund arbetar som lärare och kommunombud för Lärarnas Riksförbund i kommunen.

– Det här har man vetat om länge, det är ingen nyhet för oss att det är en tuff situation. Vi har pratat om det här i minst tio år, men det händer ingenting. Det känns tragiskt, säger han.

Eddie Backlund varnar för att det inom fem till tio år kommer vara många lärare som går i pension i regionen.

– Gör ingen någonting blir det katastrof. Kommunen kan inte göra någonting för de har inga medel att styra med. Det måste göras uppifrån från staten.

I dag är det stora svårigheter att rekrytera nytt folk – och speciellt yngre lärare, berättar han.

– Pratar vi om lärare i åldersspannet 20–30 är det otroligt ont om lärare. Det är oroande med tanke på att många lärare går i pension när som helst. Vi har en slöjdlärare här som är 70 år. Vi gör allt vi kan, men nu när vi sätter ut annonser så händer det inte ens att obehöriga söker, säger Eddie Backlund.

När man får sökande så kommer dessa från grannkommuner och dom höjer ofta sin lön riktigt bra så det lönar sig att åka en bit, men det blir sällan långsiktiga lösningar, med hög omsättning på personal vilket inte skapar kvalitet för eleverna.

Sedan har ju detta gjort att vi i princip har två lönerevisioner, en formell och en informell där förlorarna är dom som är arbetsgivaren trogen.