Lärarbristen ökar: Behövs 187 000 nya lärare

På många håll i landet är lärarbristen ett stort problem. Nu kommer det nya siffror som visar att bristen väntas bli större i takt med att befolkningen växer.

En ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att Sverige behöver 187 000 nya lärare fram till år 2031, något som SvD var först med att rapportera om. Rapporten baseras på samma siffror som Skolverket presenterade för ett antal veckor sedan.

– Om man inte tagit den här frågan på allvar tidigare – så gör det nu, säger Per-Arne Andersson, chef för SKL:s avdelning för utbildning och arbetsmarknad, till SvD.

I den färska SKL-rapporten lyfter man även att antalet barn- och elever i förskole- grundskole- och gymnasieålder kommer att öka med nästan 350 000 personer fram till år 2027, och under de kommande fem åren behövs 600 förskolor och 300 nya skolor i landet.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, tycker att det är bra att rapporten tydligt uppmanar sina medlemmar, det vill säga kommunerna, att ta rekryteringsbehovet på allvar om man ska klara det.

– Vi har sagt länge att det här kommer inte regering och stat kunna lösa själva utan det hänger på ett samarbete med kommunerna, säger hon till Skolvärlden.

Blir du orolig när du ser siffrorna?

– Nej, men jag ser ju att det är en stor utmaning och att det är ett av våra viktigaste uppdrag som vi har nu. Man ska också säga det att de här siffrorna baserar sig på de höga ambitioner som vi nu har om att alla lärare ska vara behöriga. Det är ett jättebeting som vi nu har framför oss. Jag är säker på att vi kommer klara det om vi samarbetar bättre, säger Helene Hellmark Knutsson.

Ministern lyfter även att rapporten tar upp att det inte kommer räcka med att man nyutbildar lärare, utan att man även behöver göra insatser där man möjliggör för människor i senare delen av livet att skola om sig till att bli lärare.

Ett exempel som hon lyfter lite extra är anställningsutbildningen vid Högskolan Dalarna. Helene Hellmark Knutsson tror att vi i högre grad kommer att få se den typen av lösningar framöver.

– Min ambition är att vi ska medverka från regeringens sida och se till att möjliggöra fler av sådana kombinationsanställningar. Då måste vi se till att kommunerna har tillräckligt med resurserna, men också att det finns resurser på skolor och universitet för att kunna erbjuda de här flexibla lösningarna för lärarutbildningen, säger hon.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén tycker att det är bra att man lyfter de här frågorna, men samtidigt anser hon att SKL borde ha insett problematiken för länge sedan.

– Man är väldigt sen på bollen. Man lyfter inte heller grundproblemet, det vill säga att problemet handlar om löner och arbetsvillkor. Man har inte satsat på det tillräckligt mycket och det är första förklaringen till den lärarbristen vi har i dag. Den frågan lyfter man inte över huvud taget.

Åsa Fahlén tycker att SKL under en lång tid har duckat för sitt ansvar.

– Det som de lyfter fram som man kan göra tycker jag är bra, men man måste också adressera grundproblemet. Antingen förstår man inte att det faktiskt är ett strukturproblem eller så vill man bara komma undan sitt ansvar. Jag tycker det är oerhört märkligt. Tar man inte tag i grundproblemet så kommer vi stå inför den här akutsituationen hela tiden, säger Åsa Fahlén.