Students and tutor in class
Forskning

Lärare kritiska till New Public Management

Förhållandevis låg inkomst och en mycket stark kritik av den ökade byråkratiska styrningen av yrket. Det är två saker som utmärker lärarprofessionen enligt en ny studie från Lunds universitet. 

Om studien

Sjutton professioner ingår i studien:
Arkitekt, Behandlingsassistent, Biomedicinsk analytiker, Civilingenjör, Ekonom, Lärare/Lärarförbundet (grundskollärare), Lärare/Lärarnas Riksförbund (gymnasielärare), Jurist, Läkare, Officer, Miljöinspektör, Polis, Präst, Psykolog, Sjuksköterska, Socionom och Universitetslärare.

Läs mer om ämnet

”Professionerna i kunskapssamhället”. Thomas Brante, Eva Johnsson, Gunnar Olofsson och Lennart Svensson: Liber 2015

”Den professionella logiken”. Thomas Brante: Liber 2014.

En grupp forskare vid Lunds universitet har i ett forskningsprojekt undersökt svenska professioner – yrken som kräver lång akademisk utbildning – och deras situation i dagens samhälle. Undersökningen är jämförande och bygger på en enkät som skickats till 8500 personer fördelade på 17 professioner, bland annat läkare, lärare, ingenjörer, präster och sjuksköterskor. Omkring femhundra lärare ingick i studien.

– Det som utmärker lärare är främst att de oftast inte sticker ut utan hamnar någonstans i mitten på de flesta variabler, som grad av förtroende, vetenskaplig förankring, status, samarbete och konflikt, med mera, säger Thomas Brante, professor i sociologi och i socialt arbete vid Lunds universitet och ansvarig för projektet.

– Men det finns två undantag. Det första gäller inkomsten som är jämförelsevis låg. Det andra gäller kritiken av New Public Management,

New Public Management (NPM), det vill säga den ökade styrningen och kontrollen av offentlig sektor, har kritiserats av både journalister och akademiker i media under de senaste åren. Forskarna i projektet ville veta om kritiken delades av de professionella yrkesutövarna själva. I enkäten ställdes frågan om man ansåg att den ekonomiska, politiska och byråkratiska styrningen ökat, vilken en majoritet ansåg. Man frågade också om den ökade styrningen varit positiv eller negativ för den egna verksamheten.

Mest negativa är läkarna, 75 procent, tätt följda av lärarna och universitetslektorerna. Lärare tillhörande Lärarnas Riksförbund är mer negativa till NPM än lärare i Lärarförbundet.

– Man är väldigt negativ mot de nya trenderna i de här grupperna. Det kan kopplas till ett missnöje med ökad administration, ökade dokumentationskrav och annan extern styrning. En viktig orsak är att man inte hinner jobba tillräckligt med det man är utbildad till och vill göra eftersom allt annat som måste utföras förhindrar. Det är typiskt för läkare, lärare och universitetsfolk, säger Thomas Brante.

I undersökningen ställdes också frågor om politiska uppfattningar. Jämfört med övriga professioner i studien placerar sig lärare politiskt till vänster tillsammans med socionomer, psykologer och universitetslektorer. Medan exempelvis jurister och civilingenjörer oftare hamnar på den högra sidan. 

En annan fråga gällde motiv för att arbeta. En traditionell föreställning är att professionella upplever sitt yrke som ett kall. Här sticker, inte förvånande, prästerna ut, säger Thomas Brante. 80 procent svarade att yrket ses som ett kall. Motsvarande siffra för lärare är 39 procent. 78 procent av lärarna instämde istället i påståendet att de arbetar primärt för inkomstens skull, vilket placerar dem på nionde plats bland de sjutton professionerna.

– Mest förvånande vad gäller ”kall-frågan” är att sjuksköterskor får ett mycket lågt procentantal. De ställer inte upp på Florence Nightingaleideologin. Orsaken är troligtvis att i den ideologin är sjuksköterskeyrket kopplat till den traditionella kvinnorollen där man förväntades att av pliktkänsla uppoffra sig och och arbeta för låg lön.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm