trygghet studiero

Allt fler lärare, i synnerhet i grundskolan, anser att ordning och studiero är problem. Var tredje lägger mer tid nu än för tio år sedan på att upprätthålla ordning i klassrummet.

| Foto: Shutterstock
Arbetsmiljö

Lärare lägger mer tid på att skapa ordning i klassrummet

Var tredje lärare ägnar en stor del av undervisningstiden på att upprätthålla ordning och studiero i klassrummet.
– Läraren har ingen möjlighet att hantera den mängd av behov som måste mötas, säger Lars Santelius, huvudskyddsombud för LR i Stockholm.

Allt fler lärare, i synnerhet i grundskolan, anser att det är problem med studieron. 2012 uppgav en fjärdedel av grundskollärarna att en stor del av undervisningstiden gick till att upprätthålla ordningen i klassrummet.

2020 var motsvarade siffra en tredjedel. Paradoxalt nog har den upplevda studieron bland elever inte förändrats.

– Själva studieron för både grundskola och gymnasium är ganska oförändrad, att både lärare och elever tycker de har studiero. Däremot måste lärarna lägga mycket mer tid för att bibehålla den, säger Per Gillström, utredare och statistiker på Skolinspektionen.

Även tryggheten i den svenska skolan har minskat stadigt sedan 2010, även om den alltjämt är hög enligt Skolinspektionens årliga undersökning Skolenkäten.

Skillnaderna i trygghet kan vara stor mellan skolor, men några geografiska skillnader kan Skolinspektionen inte uttyda.

– Vi försökte printa ut resultaten kommunvis och även med SKR:s kommungruppsindelning för statistiska analyser, men det gick inte att se något mönster att en viss typ av kommun eller region skulle ha fler otrygga skolor.

Lars Santelius, huvudskyddsombud för LR i Stockholm.

För Lars Santelius som är huvudskyddsombud för LR i Stockholm är det inte förvånande att problemen är jämnt fördelade över Sverige.

– Man kan lätt tro att det är i förorten som de största problemen finns, men så enkelt är det inte. Problem uppstår när skolor saknar rätt organisation och bemanning i relation till elevunderlagets behov och det kan ske i vilken stadsdel som helst. Ekonomi och kompetens är A och O för varje verksamhet, säger han.

Han menar också att ett av grundproblemen med att lärare i allt större utsträckning ägnar undervisningstid åt att skapa arbetsro i klassrummet handlar om de förändringar för stöd och resurser som gjorts i skolan de senaste åren.

– I takt med att undervisningen i smågrupper minskar och speciallärarna försvinner tenderar de elever som har svårt att nå målen bli kvar i klassrummet. Läraren har ingen möjligt att hantera den mängd av behov som måste mötas, särskilt inte när klasserna också blir allt större. Något som skulle kunna undvikas om de fick det stöd som de behövde, säger Lars Santelius.

Vad som bör göras enligt Lars Santelius är en stor och komplex fråga och hans tips är att i stället börja analysera problemen på lokal nivå.

– Det går inte att applicera generella förändringar ovanifrån, det finns ingen sådan räddning, man måste börja underifrån, säger han.

Niondeklassarna är de som känner sig minst trygga, men är också de som generellt svarat mest negativt på frågorna som ställts i enkäten.

Förra året uppgav åtta av tio elever i årskurs nio att de känner sig trygga i skolan, medan nio av tio elever kände sig trygga 2010. Tryggheten är fortfarande god, men bakom den andel som svarat att de känner otrygghet gömmer sig 16 000 elever. Och även från lärarhåll känner man till viss del av en ökad otrygghet bland elever.

– Utvecklingen är inte bra när man ser till antalet som svarar att de inte känner sig trygga, även om andelen ser liten ut, säger Per Gillström.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm