Lärare saknar kunskap om neuropsykiatriska diagnoser

Lärare och annan skolpersonal har genomgått en skattning, utarbetad av Karolinska institutets kompetenscentrum KIND (Center of Neurodevelopment Disorders). Mätningen ger en bild av hur väl anpassad skolan är för barn med neuropsykiatriska diagnoser. I den aktuella undersökningen deltar 700 personer, varav 500 grundskolelärare. Urvalet är inte med andra ord inte statistiskt.

– Men det här är ändå siffror som inte borde få finnas, säger Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet, och psykolog.

– Vi var medvetna om att situationen inte är bra, men är överraskad över att siffrorna är så höga.

Två till tre personer i varje klass har en neuropsykiatrisk nedsättning i någon form, det kan vara ADHD, autismspektrumdiagnoser, inlärningssvårigheter, motoriska störningar och språkstörningar.

– Vi får mycket frågor från lärare som känner sig hjälplösa, som inte får stöd av skolan och som saknar utbildning i de här frågorna, säger Sven Bölte.

Han menar att lärarutbildningen borde ge grundläggande kunskaper, samt att det borde finnas möjlighet till vidareutbildning för lärare och annan skolpersonal.

Vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet ser man behovet av specifik undervisning vid lärarutbildningarna – men det finns ingen.

– Behovet finns, men att förändra lärarutbildningen, och få in det någonstans – då måste man ta bort något annat. Så det är inte så enkelt, säger prefekten Margaretha Ahlström.

Skolledarnas Matz Nilsson menar att det stora problemet är att det saknas pengar.

– Lagen är glasklar, det är vårt ansvar som skolledare. Men många kommuner mäktar inte med. Det saknas pengar till vidareutbildning, säger han.

Matz Nilsson anser att lösningen är ett statligt center med utbildning både för nya lärare och redan yrkesverksamma.