Läraren: Fel beslut att halvera antalet nationella prov

Regeringen halverar antalet Nationella prov. Det är ett stort kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.  

NP är ett bra sätt att stärka likvärdigheten i betyg över landet. Något som regeringen borde ta på större allvar, eftersom vi har haft en betygsinflation och man ser att en del skolor tenderar till att oftare ge glädjebetyg.

Att skriva övergripande och större prov, bidrar också till att eleverna blir bättre förberedda inför provskrivning på högre utbildningar som högskola och Universitet.

Anledningen till förslaget, sägs vara att lärare och elever känner sig stressade och ovana att skriva större prov. Som lärare, kan jag bekräfta den bilden. Men låt oss fördjupa oss i vad denna stress egentligen består av.

Lärarna upplever att det i huvudsak är administrativa och sociala uppgifter tynger. Administrationen ökar stadigt, trots löfte om avlastning, till att nu också innefatta rena sekreteraruppgifter så som att fylla i telefonnummer och personnummer i kontakt-dokument. Lärarna ska också arbeta mer med formativ bedömning, som ska ofta ska redovisas digitalt.

Lärarna ska också arbeta med elever som har behov av mycket större socialt stöd. Detta utan att Elevhälsan är utbyggd i samma takt. Därmed lämnas lärarna att hantera dessa elever, och inta fler roller än vad de är utbildade för eller vad det finns resurser till. Resultatet är mindre fokus på undervisning och en känsla av att inte räcka till.

Våld och hot ökar också. Och lärare förväntas många gånger tillstå 7–9 steg vid t ex en incident eller elevers frånvaro. Ringa, maila, skriva brev, kalla till samtal, bjuda in föräldrar, samtala med elevhälsoteam, ringa igen, maila igen, jaga kontaktpersoner, dokumentera – för att bara visa på en kedja av arbetsuppgift som måste ha tredubblats i omfång de senaste åren.

Om man på riktigt vill hitta en lösning för överbelastade lärare och elever som känner sig stressade, och samtidigt stärka likvärdigheten, behöver man såklart sätta in resurserna där behoven är som störst. Plocka bort administrativa uppgifter som inte behövs utföras av en utbildad lärare, stärk upp EHT, inför fler NP men med nationell rättning (kanske proven kan göras digitalt, i likhet med körkortsteorin).  

Kort sagt, att halvera antalet Nationella Prov är direkt olämpligt och ett stort steg bort från likvärdighet och rättvisare betyg. Man kan också ställa sig frågan var vi står rent kunskapsmässigt i skolan om bara 20 år, om vi fortsätter på denna pedagogik.

Emma Köster, lärare och moderat riksdagskandidat 2018