Läraren: Kommunen gör lärarlönelyftet till ett lotteri

I höst får Sveriges lärare dela på tre miljarder kronor i lärarlönelyftet. Men utförandet ser helt olika ut från kommun till kommun. 

När Lunds kommun nyligen skulle fördela regeringens lärarlönelyft bad man lärarna själva att ge skäl för varför de var värda högre lön. En kort ansökan där de skulle skriva hur de fyllde upp till de kriterier regeringen satt och varför de var värda lönepåslaget.

De flesta lärarna på Lerbäckskolan bojkottade ansökningarna. I stället uttryckte de sitt missnöje till rektorerna för hur det genomfördes, och att de alla var kompetenta nog att få mer i lön.

– Det är lite som ett hån mot de andra lärarna som arbetat länge som lärare, säger 36-åringen Tomas Antonsson, lärare i so och musik för årskurs 7-9 och lokalombud för Lärarnas Riksförbund på Lerbäckskolan, till Skolvärlden och tillägger:

– Jag tycker det är problematiskt att man inte väljer att följa den modellen som Lärarnas Riksförbund hade tagit fram. Jag har kollegor som har jobbat i ungefär 25 år och som inte får ta del av det här lärarlönelyftet – trots att de definitivt uppfyller flera av de uppsatta kriterierna, säger han.

Tomas Antonsson är bara en av alla de lärare som vänt sig emot hur regeringens lärarlönelyft har genomförts. Han menar det finns ett stort glapp i hur regeringen har ställt upp kriterierna, mellan vilka lärare som finns och hur mycket pengar som man har valt att dela ut.

– Det är absolut ett orättvist glapp. De allra flesta legitimerade lärarna uppfyller de här kriterierna och det har inte skjutits in tillräckligt med pengar. Skulle det här ha skett på ett mycket mer rättvist sätt skulle man ha haft mycket tuffare kriterier. Nu förespråkar jag inte det, men det hade varit tydligare, säger han.

Tomas Antonsson var en av de lärare som fick extra pengar på Lerbäckskolan. Där fick tio eller elva av de cirka 30 lärarna i årskurs 7-9 del av lärarlönelyftet, men nästan två av tre lärare blev utan höjd lön.

– Detta splittrar lärarkåren. Många har ju såklart en berättigad bedrövlig känsla av att inte duga. Många är ledsna, arga och besvikna. Det blir ju en maktlöshet och en hopplöshet. Det har talats om pensionsavgångar. Bedrövligt på alla sätt.

Kändes det som ett lotteri när det här skulle delas ut?

– Ja, det är klart att det blir godtyckligt. Jag kan inte säga något annat. Det finns ingen transparens, säger han.

Tomas Antonsson föreslår att man i stället skulle använt sig av ett system där antalet tjänstgöringsår skulle vara avgörande för att få lönepåslag. Det är något som flera andra kommuner använt sig av. I Trelleborgs kommun kommer man ta hänsyn till medarbetarnas erfarenhet.

– Forskning visar att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för våra elevers lärande och kunskapsutveckling. Vi har skickliga lärare och det kommer därför att vara många som uppfyller kvalitetskriterierna. I urvalet kommer vi därför även att ta hänsyn till erfarenheten, säger bildningschef Jytte Lindborg till Trelleborgs Allehanda.

Men inte i Lund. Ett annat beslut som upprör är att man även har valt att göra systemet temporärt. I kommunen kommer lärarna endast att få lönepåslag under två eller tre år. Trots satsningen kommer flera kommuner alltså att endast garantera lönepåslagen under en begränsad tid.

– Det är ännu mer bedrövligt. LR har inte fått igenom någonting av sina krav tyvärr i den här frågan. Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, underkänner flera av kommunernas genomförande av den här satsningen. Man har helt enkelt inte fattat vad regeringen har haft för intentioner.

Tomas Antonsson tror att detta kommer att sänka kommunens konkurrenskraft gentemot andra kommuner.

– Det innebär att man kommer bli av med många lärare som söker sig till andra kommuner. Det innebär också att lärarna som är kvar i kommunen kommer att få en ökad arbetsbelastning, i form av nyanställningar, säger han.

Borde kommunen vara orolig om de fortsätter med det här systemet?

– Ja, självklart. Det är klart de borde vara oroliga. Jag begriper inte hur man kunde ta det här beslutet. Hur ska jag tolka att jag om två-tre år får min lön sänkt med 2500 kronor? Man undrar ju om man har slutat göra ett bra jobb? Det är dumt och kortsiktigt, avslutar Tomas Antonsson.